- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
255-256

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tibet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och kloster ligga. Östra T:s bergland, hvars kedjor i
allmänhet hafva riktningen n. v.–s. ö., ger upphof
åt ett stort antal föga kända floder: Sok-chu
l. Giama-Nu-chu (af kineserna kallad Lu-kiang), som
sannolikt är Irawadis öfversta lopp, Chiamdo-chu,
sannolikt öfre Me-kong, Di-chu l. Kin-sja-kiang och
Ja-chu, hvilka längre ned förenas till Jang-tse-kiang,
samt Hoangho. Hor-landet består af vidsträckta,
gräsbevuxna slätter med flere, äfven stora sjöar,
såsom Dangra-jum och Tengri-nur (4,680 m.), och
bergskedjor, hvilka, ehuru ofta snöbetäckta,
hafva obetydlig relativ höjd. Den bergskedja,
Ninchen-Tangla, som skiljer Tengri-nur från Lhasa,
anses af några i höjd täfla med Himalaja. Hors enda
befolkning utgöres af nomader eller, tillfälligtvis,
guldgräfvare eller insamlare af salt och borax från
sjöarnas stränder. Vigtigaste orten är det något öfver
32° n. br. på 4,660 m. höjd belägna Tkok Daurakpa,
medelpunkten i ett stort guldfält. Chang-tang når sin
största bredd (öfver 800 km.) vid 85:te meridianen,
men afsmalnar österut. Större delen af detsamma och
sannolikt allt land under 4,800 m. höjd är klädt af
saftigt gräs och utgör präktiga betesmarker. Videarter
och tamarisk växa här och der vid sjöstränderna, men
i regeln är träd- och buskvegetationen obetydlig,
och sädesodling är möjlig endast undantagsvis,
såsom vid Ombo. Massor af djur – hufvudsakligen yaker
(grymtoxar) och antiloper, men äfven åsnor och kameler
– ströfva omkring öfver hela området. Alltefter
som chang-tang afsmalnar mot ö., blir den alltmer
kuperad; der förekomma ock mera kärrtrakter än i
v. Odontala-platån (på ömse sidor om 34° n. br.) vid
Hoang-ho-flodens källor beskrifves af Przevaljskij
som ett stort träsk, bildadt under inflytande af
sydvestmonsunen från Indiska oceanen. – Klimat. I
vestra T. är temperaturen under 0° från Okt. till
April, och sjöar och floder ned till 2,400 m. äro
isbelagda hvarje vinter; på 4,500 m. höjd faller
termometern under fryspunkten hvarje natt, och på
6,000 m. höjd är temperaturen i skuggan sannolikt
aldrig öfver 0°. Vid Leh (34° 10’ n. br., 3,500 m.) är
medeltemperaturen för Jan. - 8°, för Juli + 16° och
vid Lhasa (29° 39’ n. br.) för Febr. och Mars 2 1/3°
samt for Juni och Juli 16°. Södra T. skildras som
synnerligen angenämt under sommaren, då landet har
en rik växtlighet, strömmar flödande i hvarje dal
och luften strålande klar och frisk. Men om vintern
beherska snö och köld allt, och bitande kalla vindar
stryka fram öfver landet. I norra T. fann Przevaljskij
ett »förskräckligt klimat» under sommaren på 4,200
m. höjd; i senare hälften af Maj voro snöstormar ej
ovanliga; temperaturen sjönk till -23° om natten,
och i Juni och Juli frös det hvarje klar natt (- 5°
C.). Om vintern är kölden intensiv.

T. har sannolikt ej mer än 4–6 mill. innev.,
tillhörande den mongoliska rasen. Utom de
s. k. tibetanerna, som upptaga större delen af landet,
särskildt den södra, finnas turkiska stammar, kallade
hor, i n. v., mongolstammar, kallade sok, i n. ö.,
och flere föga kända stammar på gränsen till Kina,
hvilka skilja sig från den
öfriga befolkningen. Tibetanska folkgruppen är ej
homogen, att döma af resandes olika uppgifter. Såsom
allmänna kännetecken gälla: smärta, men starka lemmar,
svarta, något snedt ställda ögon, stor mun, brunt
hår, ingen skäggväxt, brun hy och ett intelligent
ansigtsuttryck. De hafva goda naturanlag, mildt
lynne, äro ordhålliga, kärleksfulla och okonstlade,
älska sång, musik och dans, men äro vidskepliga
och sakna företagsamhet. Polyandri har funnits
från äldsta tider; vanligen, men ej alltid, äro
hustruns män bröder. Enligt resandes samstämmiga
uppgifter åtnjuter qvinnan allmän aktning. T. har
tvänne religioner: buddhaismen i form af lamaism (se
d. o.) och en äldre, vanligen kallad bon-religionen,
om hvilken föga är kändt. Jordbruk idkas, som nämndt,
på derför lämpliga lokaler, men afkastningen fyller
ej befolkningens behof; mera gifvande är frukt- och
vinodlingen. Af djurarter må nämnas getter och får,
hvilka begagnas som lastdjur och äro berömda för sin
ypperliga ull, samt yaker och myskdjur. Mineralriket
lemnar ädla och oädla metaller, i synnerhet guld,
ädelstenar, bergkristaller, salt och borax. Industrien
är föga utvecklad. Vigtigaste industrigrenen är
ullens förarbetning. Hvarje tibetan är mer eller
mindre handlande. En liflig handelsförbindelse
underhålles med Kina och öfriga grannland. Silfver
och guld äro de vigtigaste exportartiklarna; derefter
komma salt, borax, ull, yllevaror, pelsverk, droger,
mysk och yaksvansar. Omsättningen förmedlas genom
karavaner, hvilka efter vägens beskaffenhet använda
yaker eller får.

Sedan 1720 har T. varit beroende af Kina
och lyder under den kinesiske vicekonungen i
Se-tsjuan. Kinesiska myndigheten representeras af
tvänne kejserliga, för 3 år utnämnda fullmäktige,
hvilka leda de utländska och militära ärendena,
lemnande ledningen af de civila och religiösa
åt tibetanerna. Det vanliga antalet kinesiska
trupper i landet öfverstiger ej 4,500 man. Högsta
myndigheten i civilförvaltningen är dalai lama,
rgjál-ba rin-po cé, som residerar i Potala (se
Lhasa). Men han rådfrågas endast i vigtigaste fall;
hans makt är öfverlåten åt en af kinesiska regeringen
för lifstid utnämnd ämbetsman (de-sri l. nomokhan,
»lagens fader»), hvilken är rgyal-po l. konung såväl
som dalai-lamas premierminister och regent, när denne
är minderårig. Han väljes bland de fyra förnämste
lamaerna i Chomoling, Konduling, Tangialing och
Chajoling nära Lhasa, af hvilka hvar och en måste,
liksom dalai-lama, vara en avatar, d. v. s. han måste
efter döden återuppträda i köttet som barn. Nomokhanen
regerar med biträde af 5 ministrar, af hvilka 4 äro
lekmän och 1 lama. De fyra provinserna Nari-Khorsuin,
Dbus, Gtsang och Kham hafva hvar sin guvernör
(bka-blon), men utanför dessa provinser finnas
flere mindre konungar l. rgjál-poer, och inom dem
fyra furstendömen, hvilka lyda direkt under de
kejserlige fullmäktige, näml. Dayag l. Chraya,
Chiamdo, bKra-sis-lhun-po l. Tasjilunpo samt
Sakya-Kongma. I Lhasa residerar derjämte en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free