- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
267-268

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tid. 2. Mek. - Tid. 3. Astron.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

multiplicerad med massa; den har dimensionen
ml/t2. Sammalunda kunna dimensionerna för de
flesta fysiska begrepp, t. ex. arbete, potential,
värmeqvantitet, lefvande kraft, strömstyrka
(elektrisk) o. s. v., uttryckas medelst l, t och
m. Enheterna för alla dessa olika qvantiteter kunna
uttryckas med enheterna i längd, tid och massa. Med
anledning häraf säges en storhet, som numeriskt
uttryckes i dessa enheter, vara angifven i det
s. k. c. g. s.-systemet, emedan man inom fysiken valt
till enheter för längder en centimeter (c), för massor
ett gram (g) och för tider en (medeltids)sekund (s).

3. Astron. Tidsintervall (tidsafdelningar) kunna
mätas endast genom iakttagande af de rörelser,
som under desamma försiggå. Då nu himlakropparnas
rörelser äro de mest regelbundna rörelser vi känna,
så har man bundit bestämningen och uppmätningen
af tider till dessa rörelser, i första hand till
jordens eller, om man så vill, himmelssferens
rotation, hvilken antages vara fullt likformig. Med
anledning häraf tager man till tidsenhet dygnet,
eller jordens rotationstid. I det man hänför denna
rotation till fixstjernorna, definierar man det
sideriska dygnet l. stjerntidsdygnet såsom den
tid, som förflyter mellan tvänne på hvarandra
följande likanärnnda (d. v. s. båda sydliga
eller båda nordliga) kulminationer i ett ställes
meridian af vårdagjämningspunkten. Egentligen
skiljer sig detta dygn något från det dygn, som
normeras af en fixstjerna, och borde egentligen
kallas tropiskt dygn, men skilnaden är på grund af
vårdagjämningspunktens ytterst långsamma rörelse
bland stjernorna (se Precession) för praktiskt
ändamål fullkomligt omärklig. Stjerntidsdygnet
delas i 24 timmar, hvarje timme i 60 minuter
och hvarje minut i 60 sekunder. Stjerntiden
är noll,
d. v. s. stjerntidsdygnet börjar, då
vårdagjämningspunkten kulminerar i söder för det
norra halfklotet (i norr för det södra), och vid
hvarje annat tillfälle är stjerntiden = 1/15 af det
antal grader, minuter och sekunder, som angifva
vårdagjämningspunktens timvinkel, så att t. ex. 1,
2....24 timmar stjerntid motsvarar timvinklarna 15°, 30°.... 360°
för vårdagjämningspunkten. – För borgerligt behof är
man emellertid icke betjenad med stjerntiden, emedan
till följd af solens årliga rörelse i förhållande till
vårdagjämningspunkten en viss stjerntid inträffar än
på dagen än på natten. Derför bragtes till användning
s. k. (sann) soltid, hvars enhet, soltidsdygnet,
är den tid, som förflyter mellan tvänne på hvarandra
följande likanämnda solkulminationer, och som börjar,
när solen vid sann middag kulminerar. Soltiden
bestämmes genom direkt uppmätning af solens
timvinkel, eller medelst solvisare (se Solur). Denna
tidräkning har emellertid en olägenhet, nämligen
den att soltidsdygnet successivt ändrar sin längd
under årets lopp, och detta af tvänne skäl: först
och främst derför att solens årliga rörelse i
ekliptikan verkligen är olikformig, för det andra
emedan ekliptikan lutar (med 23 1/2°) mot eqvatorn,
utefter hvilken timvinklarna och dermed tiden mätas, så att
soltidsdygnet, äfven om solens årliga rörelse i
ekliptikan vore jämn, redan härigenom skulle ändra
längd, i det ju lika stora bågar i ekliptikan,
t. ex. en i närheten af sommarsolstitiet, en annan
i närheten af vårdagjämningspunkten, motsvaras af
olika bågar på eqvatorn. Man har derför infört ett
nytt begrepp, nämligen medeltid l. medelsoltid,
i det man tänker sig denna bestämd af timvinkeln
för en tänkt punkt, som benämnes medelsol, och som
definieras deraf att den tänkes röra sig i eqvatorn
med jämn hastighet (= solens medelhastighet) och
närmare bestämdt så, att medelsolens rektascension i
hvarje ögonblick är lika med solens medellongitud. På
detta sätt kommer aldrig skilnaden mellan medeltid
och soltid, den s. k. tidseqvationen (se d. o.),
att blifva synnerligen stor. – Medeltidsdygnet,
tiden mellan tvänne på hvarandra följande
likanämnda kulminationer af medelsolen, blir
dessutom ständigt lika långt. Emedan både solen
och medelsolen röra sig på himmelen i motsatt led
mot himmelens dagliga rotation, äro tydligen sol-
och medeltidsdygnen längre än stjerntidsdygnet. Ett
tropiskt år innehåller 366,2422 stjerntidsdagar. På
denna tid löper medelsolen ett hvarf i motsatt led
mot himmelens dagliga rotation. Om medelsolen och
vårdagjämningspunkten vid början af detta tropiska
år täckte hvarandra, skola de efter årets förlopp,
d. v. s. efter 366,2422 stjerntidsdagar, eller dagliga
omlopp af vårdagjämningspunkten, täcka hvarandra
å nyo, men medelsolen skall då hafva att göra ännu
ett dagligt omlopp, för att dess omlopp skola blifva
366,2422. Vid det tropiska årets slut hafva sålunda
endast 365,2422 medeltidsdagar förflutit. Förhållandet
mellan ett medeltidsdygn och ett stjerntidsdygn –
ett förhållande, som naturligen också gäller timmar,
minuter och sekunder af de båda
slagen – ar sålunda 366,2422/365,2422, hvaraf följer, att
1 stjerntidsdag =
1 medeltidsdag – 3m 55s,909 medeltid;
1 medeltidsdag =
= 1 stjerntidsdag + 3m 56s,555 stjerntid.


Med ledning häraf är det lätt att förvandla en tidsuppgift
angifven i medeltid till stjerntid och tvärtom, endast
man känner stjerntiden vid medeltidsmiddag för den
ifrågavarande orten och dagen, hvilken exempelvis för
Stockholm finnes angifven i svenska almanacken. Man
har nämligen i hvarje ögonblick
medeltiden =
= stjerntiden – stjerntiden i medeltidsmiddag;
stjerntiden =
= medeltiden + stjerntiden i medeltidsmiddag.


Stjerntiden i medeltidsmiddag är
liktydig med medelsolens rektascension och kan,
då den senare likformigt växer med 3m 55s,555 för
hvarje medeltidsdag, med lätthet uträknas för hvarje
godtyckligt ögonblick, då man har sig bekant, att
densamma år 1850 Jan. 0,0 Paris medeltid utgjorde 18t
39m 9s,261. – För förvandling af soltid till medeltid
eller omvändt gäller formeln

medeltid = soltid + tidseqvation,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free