Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1699–1712 och 1737–43) den första af förtjenst och
inflytande, efterföljd af »Memoirs of literature»
(1710–14) och »The present state of the republick
of letters» (1728–36) m. fl., hvilka tillsamman
bildade en nästan oafbruten följd. Större likhet
med våra dagars tidskrifter erbjöd »Monthly
review» (1749–1845; whig och nonkonformist).
Toryistisk var deremot »Critical review»
(1756–1817), med bidrag af Smollet, Robertson
och d:r Sam. Johnson. Mot 1700-talets
slut uppstodo allt flere revyer, som voro endast
bokhandelsspekulationer, tills en oberoende tidskrift
såg dagen, den epokgörande qvartalsskriften
»Edinburgh review» (1802; med Jeffrey, Sidney
Smith, Brougham och W. Scott till medarbetare).
Missnöjd med tidskriftens politiska hållning,
fick Scott till stånd dess icke mindre glänsande
rival från tory-sidan, »Quarterly review» (1809;
Gifford, Coleridge, Southey, Lockhart, sedermera
äfven Gladstone). Denna revy blef en verklig makt
i politiken och literaturen. Liksom dessa bägge
revyer fortlefva ännu den radikalt reformifrande
»Westminster review», som uppsattes 1824 af Jer.
Benthams lärjungar och derefter (under Mills och
Carlyles medarbetareskap) blef sin tids främsta,
samt den romersk-katolska »Dublin review» (1836).
Ett organ för dissenters var »Eclectic review»
(1805–68). G. H. Lewes uppsatte 1865 den utprägladt
frisinnade »Fortnightly review». Anseende åtnjuta
äfven »Con-temporary review» (1866), »Nineteenth
century» (1877; öppen för framstående män ur alla
meningsgrupper), »Mind» (1876, för psykologi)
m. fl. – En lättare och mera för familjekretsen
lämpad läsning erbjödo de af Steele och Addison
uppfunna »moraliska veckoskrifterna»: »Tatler»
(1709–11), »Spectator» (1710–14), »Guardian»
(1713) o. s. v. I dem tilltalas f. f. g.
qvinnorna såsom en del af den läsande allmänheten.
Af samma slag äro Sam. Johnsons »Rambler» (1750–52)
och »Idler» (1758–60), och man har uträknat, att
på 100 års tid (till 1809) uppsattes icke mindre än
221 sådana familjetidskrifter. De periodiska
publikationer, som af engelsmännen pläga
sammanfattas under namnet »magazines», innehålla
lärorik och nöjsam läsning i blandade ämnen
jämte illustrationer. Äldst var »Gentleman’s
journal» (1691–94), men arten utbildades af den
ännu qvarlefvande »Gentleman’s magazine» (1731), som
hade att uthärda en lång och nyttig täflan med »London
magazine» (1732–84). »Monthly magazine» (1796–1843)
innehöll hufvudsakligen statistik och naturvetenskap.
»Philosophical magazine and journal of science»
(1798, naturvetenskaplig) lefver ännu, så ock
den framstående »Blackwood’s Edinburgh magazine»
(1817; Scott, Lockhart, Högg, J. Wilson m. fl.).
»Fraser’s magazine» (1830–82) innehöll bidrag
af Carlyle och Thackeray. Efter 1830 fylldes
behofvet af en prisbillig och sund periodisk läsning
för massan af folket. Främst gingo Ch. Knights
»Penny magazine» (1832–45) och »Chambers’
Edinburgh journal» (1832), med bidrag af dåtidens
främste författare och tecknare. Dickens’
två veckoskrifter »Household words» (1850) och »All the year
round» (1859) fortgå ännu. Billiga månadsskrifter äro
»Macmillan’s magazine» (1859), »Cornhill magazine»
(s. å., uppsatt af Thackeray) och »Longman’s
magazine» (1882, en fortsättning af Frasers). Bland
konsttidskrifter kunna nämnas »Art journal» (1849),
»Port-Folio» (1870, för etsningar) och »Magazine
of art» (1878). 1884 utgåfvos i Storbritannien och
Irland 1,041 tidskrifter, bland dem 350 religiösa,
333, illustrerade, 73 nykterhets-, 18 medicinska
o. s. v. Jfr W. F. Pooles värderika »Index to
periodical literature» (Boston, 1882).
Tysklands första egentliga tidskrift var en
vetenskaplig, med titeln »Miscellanea curiosa
medico-physica» (1670–1704). Större betydelse hade den
af slägten Mencke utg. »Acta eruditorum» (Leipzig,
1682–1782), en på latin skrifven literaturtidskrift,
som fick flere efterhärmare. Den ännu fortlefvande
»Göttingische gelehrte anzeigen» (1739) hade Haller,
Heyne, J. G. Eichhorn m. fl. till ledare. Vidare
märkas »Bremer beiträge» (1744–59), Wielands »Merkur»
(1773–89), Nicolais inflytelserika »Allgemeine
deutsche bibliothek» (1765–1805; fritänkare-organ),
Schillers »Rheinische Thalia» (1784), »Allgemeine
litteraturzeitung» i Jena (1785–1848), Schillers
och Göthes »Die horen» (1795–97), bröderna Schlegels
»Athenäum» (1798–1800). Under 1830–40-talen uppstodo
lättare belletristiska tidskrifter, en ledig,
fransk ton infördes af »das junge Deutschland»,
och de engelska penny-magasinen efterbildades
(»Pfennig-magazin» i Leipzig). Af gedignare
beskaffenhet voro Ruges »Hallesche jahrbücher»
(1837–43) samt Cottas »Deutsche vierteljahrs-schrift»
(1838–70) och »Grenzboten» (sedan 1841; red. af
Kuranda, Julian Schmidt och Freytag m. fl.). De
förnämsta tyska revyer äro numera »Unsere zeit»
(1857, i Leipzig; redig, af Gottschall sedan 1865),
»Preussische jahrbücher» (1858, i Berlin; nationel
och vetenskaplig till sin hållning), J. Rodenbergs
»Deutsche rundschau» (1874 i Berlin), P. Lindaus »Nord
und süd» (1877), veckoskriften »Gegenwart» (1872,
i början red. af Lindau) samt inom det katolska
lägret »Historisch-politische blätter» (i München;
upps. af Görres 1837) och »Stimmen aus Maria-Laach»
(1871). Veckoskriften »Literarisches centralblatt»
(1850, Leipzig) sysslar uteslutande med literär
kritik. Nämnas må äfven C. v. Lützows »Zeitschrift
für bildende kunst» (sedan 1866, i Leipzig). I
Tyskland finnas tidskrifter för de mest olika och
specialiserade fack. 1884 utgåfvos derst. tidskrifter
till ett antal af 1,550.
Italien egde tidigt ett motstycke till »Journal
des savants», näml. »Giornale de’ letterati», som
(med afbrott) fortgick 1668–1769 och togs till
mönster för andra, bland dem »Novelle letterarie»
(1740–70). »Antologia» (1821–33) och »Nuova
antologia» (sedan 1866, i Rom) hafva bägge vunnit
anseende. »Rivista contemporanea» (1852) utgifves i
Turin, «Scienza per tutti» i Milano, »Rivista europea»
och »Rassegna nazionale» i Florens, »Cultura» i Rom,
»Scienza e fede» i Neapel. »Rivista cristiana»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
