Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tigerhästarna - Tigern. Se Kungstigern - Tigerormen. Se Pythonslägtet - Tigerschiöld, Hugo Edvard - Tigerstedt - 1. Tigerstedt, Georg Fredrik - 2. Tigerstedt, Gregori Fredrik - 3. Tigerstedt, Karl Konstantin - 4. Tigerstedt, Adolf Robert Armand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tigerhästarna. Se Hippotigris.
Tigern. Se Kungstigern.
Tigerormen. Se Pythonslägtet.
Tigerschiöld, Hugo Edvard, skald, född d. 25
Febr. 1860 på Fastmyra i Gryts socken, Södermanlands
län, blef student i Upsala 1878 och filos. kand. 1881
samt aflade examen till rättegångsverken 1883 och till
K. M:ts kansli 1884. 1886 blef han vice häradshöfding
och erhöll samtidigt Svenska akademiens stora pris
för sju smärre Dikter från skog och sjö. 1887 antogs
han såsom amanuens i Ecklesiastikdepartementet. Under
åtskilliga riksdagar har han dessutom tjenstgjort i
statsutskottets kansli. T:s Dikter (1888) utmärkas af
en djup känsla för den nordiska naturen, idealistisk
åskådning, kärnfull diktion och fulländning i
formen. Han utgaf i Dec. 1891 en samling Nya dikter.
Tigerstedt, svensk-finsk adlig ätt, som härstammar
från assessoren i Åbo hofrätt Erik Falander (f. 1640,
d. 1697), hvilken 1691 adlades med namnet T. Ätten
immatrikulerades 1819 på finska riddarhuset. –
Erik Falanders brorsons son, Abraham F., adlades
1808 med namnet Vasastierna. – Jfr E. S. Tigerstedt:
»Anteckningar om adeliga ätten Tigerstedt 1691–1891»
(S:t Michel 1891).
1. Tigerstedt, Georg Fredrik, militär, sonson
af Erik T., född d. 17 Juni 1729, tjenade vid finska
armén och fick 1783 afsked såsom öfverstelöjtnant.
Sedermera lefde han såsom privatman på sin egendom
Engelsnäs i Jorois. I Anjalaförbundets händelser
tog han icke någon del, men år 1789 inlät han sig i
förrädiska förbindelser med den ryske generalen
von Schultz, som infallit i Savolaks, tjenade
honom såsom spion, bidrog till spridandet af
ryska kungörelser m. m. Sedan ryssarna blifvit
tvungna att vika tillbaka, föll han i de svenska
myndigheternas händer, dömdes d. 21 Maj 1790
af Vasa hofrätt förlustig lif, ära och egendom
samt afrättades d. 29 Dec. s. å. i Rantasalmi.
M. G. S.
2. Tigerstedt, Gregori Fredrik, den föregåendes son,
militär, föddes d. 10 Febr. 1784. T. var fänrik vid
Savolaks lätta infanteriregemente, då 1808–09 års
krig begynte. Han blef blesserad vid Revolaks,
befordrades till löjtnant och fick kort före
krigets slut afsked ur svensk krigstjenst såsom
kapten. 1812 inträdde T. såsom sekundkapten
vid Andra finska jägareregementet och tjenstgjorde
sedermera vid de finska värfvade trupperna, tills
han 1831 erhöll afsked med öfverstelöjtnants grad.
Till honom är Runebergs poem »Fänrikens helsning»
(i »Fänrik Ståls sägner») riktadt. Han afled
d. 19 Maj 1863 i Helsingfors. M. G. S.
3. Tigerstedt, Karl Konstantin, finsk historisk
forskare och skriftställare, den föregåendes kusins
son, föddes i Kuopio d. 7 Maj 1822, blef student 1838,
filos. kand. 1844, filos. måg. s. å., filos. licentiat
1846, docent i historia s. å. och filos. doktor
1847 samt förestod professuren i historia 1856–58.
Han utnämndes 1859 till lektor vid gymnasium
i Åbo och blef sedermera, vid omorganisationen
af läroverken, lektor vid lyceum i samma stad.
1891 erhöll han afsked
från denna befattning. T. har egnat sig åt trägna
arkivforskningar, hufvudsakligen i Stockholm,
rörande Finlands inre historia, särskildt under
drottning Kristinas tid. Per Brahes förvaltning såsom
generalguvernör i Finland belystes i afhandlingarna
Administratio Fenniae Petri Brahe (1846) och
Adumbratio status urbium fennicarum 1638–1640
(1847). I disputationsform utgåfvos Handlingar rörande
Finlands historia kring medlet af 17:de århundradet
(1849–50), hvilken samling sedermera kompletterats
genom Bref från generalguvernörer och landshöfdingar
förnämligast under drottning Kristinas tid
(1869) samt Ur Per Brahes brefvexling (1880 och
1888). Ett resultat af omsorgsfull forskning
är Bidrag till Kexholms läns historia under
drottning Kristinas regering (i särskilda häften
af Åbo lyceums årsprogram sedan 1877). Till samma
forskningsområde höra uppsatserna Samuel Cröell
(i »Puffens kalender», 1869) och Bröderna Cröell
(i »Finsk tidskrift», 1880). Genom Yrjö Koskinens
skrift om G. M. Sprengtporten föranleddes
T. till en kritisk granskning af literaturen
rörande Sprengtporten och Anjalaförbundet, hvarur
framgick en i »Finsk tidskrift» 1877–88 under titeln
Göran Magnus Sprengtporten publicerad artikelserie
(ännu icke fullt afslutad). En publikation, 1862,
af bondeståndets protokoll vid Borgå landtdag kunde
till följd af förlagsfirmans iråkade obestånd icke
slutföras. T., som 1880 erhöll professors titel,
är medlem af Finska vetenskapssocieteten (1881)
och af Vitt. hist. och ant. akademien (1884).
M. G. S.
4. Tigerstedt, Adolf Robert Armand, finsk-svensk
fysiolog, den föregåendes son, född i Helsingfors
d. 28 Febr. 1853, blef 1869 student derst., 1873
filos. magister, 1876 med. kandidat, 1881 med. och
kirurgie doktor, sedan han utgifvit afhandlingen
Studien über mechanische nervenreizung,
och nämndes s. å. till docent i fysiologi vid
Helsingfors’ universitet. I början af 1881 flyttade
han öfver till Stockholm och förordnades der till
laborator i experimentel fysiologi vid Karolinska
institutet. Till denna befattning utnämndes han
1882, förestod professuren i ämnet 1884–86 och
kallades sistn. år till ord. professor i fysiologi
vid Karolinska institutet. T. hade sommaren
1881 idkat fysiologiska studier i Leipzig under
K. Ludwigs ledning och läsåret 1883–84 företagit
en resa öfver en stor del af kontinenten för att
taga kännedom om de fysiologiska laboratoriernas
organisation. 1882 tilldelade Vetenskapsakademien
honom halfva wallmarkska belöningen. 1890 valdes han
till led. af nämnda akademi. Sedan 1888 redigerar
T. Biologiska föreningens förhandlingar och sedan
Dec. 1889 »Hygiea». Han antogs 1889 till biträdande
läkare i Fångvårdsstyrelsen. T. är på sitt område
en flitig och framstående författare såväl af
vetenskapliga som af populära arbeten. Här må
nämnas William Harvey, blodomloppets upptäckare
(1882), Fysiologiska principer för kroppens näring
(1887), Om spritdryckers inverkan på kroppens normala
förrättningar (s. å., prisbelönt täflingsskrift),
Hjärnan såsom organ för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
