Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tiggaremunkordnar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särdeles goda kartor och en stor insigtsfullhet i
öfrigt, som ganska bjert afsticker från det sätt,
hvarpå flere af hans efterträdare utöfvat sitt
kall. År 1731 fullbordade han i skalan 1 : 4,000
en General Charta öfwer Stockholm med Malmarne
(den s. k. »Tillaei karta») samt fick å densamma, på
stadsmyndigheternas förord, kungligt privilegium för
tio år. Med låneunderstöd af staden trycktes denna
karta år 1733 i Stockholm, och 1750 erhöll T. af
staden en belöning af 2,000 dal smt. Kartan – den
intill senaste tid största väggkarta, som utgifvits
öfver Stockholm – är visserligen icke officiel i
egentligaste mening, men hölls för ett »autentiquet
document», såsom öfverintendenten K. Hårleman kallade
den i ett till K. M:t år 1752 afgifvet memorial.
Tillagor. Se Prestlön.
Tillandsiatåga. Se Beklädnadsväxter.
Tillandz, Elias, läkare och naturforskare,
f. 1640 i Rogberga i Småland, der hans fader, Erik
Tillander, var kyrkoherde (efter ett skeppsbrott
ändrade sonen sitt namn, anspelande på sin lyckliga
räddning), studerade i Åbo och i Upsala, reste 1668
till Holland och promoverades 1670 i Leiden till
med. doktor. S. å. utnämndes han till med. professor
vid akademien i Åbo och verkade såsom sådan med
synnerlig energi ända till sin död, 1692. I sitt eget
hus inrättade han en »anatomisk teater», och han var
den förste, som i Finland anställde dissektioner
på menniskokropp (1686). Såsom praktiserande
läkare åtnjöt han stort anseende; han tillredde
sjelf sina läkemedel, enär intet apotek då fanns
i landet. – T. är den finska botanikens fader. År
1673 utgaf han den första finska växtförteckningen,
Catalogus plantarum, som 1683 utkom i ny upplaga,
upptagande för Åbo omnejd 536 växter jämte korta
anmärkningar om deras nytta. Sistnämnda år utgaf
han äfven ett botaniskt planschverk. I sina rum
odlade han om vintern ömtåliga växter, och han
arbetade ifrigt för anläggandet af en botanisk
trädgård i Åbo, hvilket sträfvande afbröts af hans
död. Efter T. är växtslägtet Tillandsia uppkalladt.
F. E.
Tillbakadragna verk. Se Fästning, sp. 628.
Tillberga, socken i Vestmanlands län, Siende
härad. Areal 3,431 har. 829 innev. (1890). T. bildar
med Hubbo ett konsistorielt pastorat i Vesterås stift,
Domprosteriet.
Tillemont [tijmå’ng], Louis Sébastien Le Nain
de, fransk kyrkohistoriker, f. i Paris 1637,
uppfostrades i Port Royal och slöt sig i allo till
jansenisternas parti. Han prestvigdes 1676, men
egnade sig hufvudsakligen åt kyrkohistoriska
studier och författareverksamhet. Hans
förnämsta kyrkohistoriska arbete, Mémoires
pour servir à l’istoire ecclésiastique des
six premiers siècles (16 bd, 1693–1712), är
grundadt på noggranna källstudier. T. dog 1698.
J. H. B.
Tilletia caries. Se Ustilagineae.
Tillfyllestgörelse, teol. Se Försoning.
Tillfälligt utskott. Se Utskott.
Tillförordnad regering. Se Interimsregering, sp. 742.
Tillgift. Se Brudköp.
Tillinge, socken i Upsala län, Asunda härad. Areal
6,423 har. 1,550 innev. (1890). T. bildar med
Svinnegarn ett regalt pastorat i Upsala stift,
Asunda kontrakt.
Tillisch, Frederik Ferdinand, dansk statsman,
född d. 15 April 1801 nära Haderslev, blef student
1820 och jur. kandidat 1825 samt verkade 1830–43 som
amtman först på Färöarna, sedermera i Ringkjöbing amt,
hvarefter han 1844 utnämndes till kabinetssekreterare
hos konung Kristian VIII och beklädde samma post hos
Fredrik VII. År 1849 förordnades han tillsammans med
preussiske grefven Eulenburg och engelske öfversten
Hodges till medlem af den regeringskommission, som
tillsattes i Slesvig under vapenstilleståndet,
och öfvertog efter freden i Juli 1850 ensam
förvaltningen. På denna plats styrde T. nästan
enväldigt, lossade på föreningen med Holstein,
aflägsnade de upproriske ämbetsmännen och tillämpade
Fredrik VI:s dittills endast på papperet befintliga
reskript af 1810, hvarigenom danska språket erhöll
sin rättmätiga plats i kyrka, skola och vid domstol
i mellersta Slesvigs blandade språkdistrikt. Han
vann derigenom stor popularitet i Danmark samt
utnämndes till geheimeråd och i Mars 1851 till
minister för Slesvig. Redan i Juli s. å. öfvertog
han inrikesministeriet, hvarifrån han likväl afgick
i Jan. 1852, emedan han ej ville träda i spetsen
för oppositionen mot helstatssystemet, hvilket han
snart sjelf omfattade. I Jan. 1853 blef T. å nyo
kabinettssekreterare och var April–Dec. 1854 samt
Juli 1864–Nov. 1865 åter inrikesminister. 1856–63
var han ledamot af riksrådet. T. var 1859–64 chef
för k. teatern. Död d. 16 Febr. 1889. E. Ebg.
Tillmakning. Se Grufbrytning.
Tillotson [ti’llötsön], John, engelsk predikant, f. i
Sowerby (Yorkshire) 1630 af puritanska föräldrar,
anslöt sig tidigt till latitudinariernas, de
dogmatiska och sekteriska motsatserna utjämnande
riktning. Han vardt först presbyteriansk prest,
men öfvergick efter antagandet af uniformitetsakten
1662 till episkopalkyrkan. T. kämpade nitiskt mot
papism och ateism, men sin ryktbarhet har han vunnit
såsom reformator af predikosättet. I stället för
de torra, dogmatiskt svårfattliga och till stilen
tunga predikningar (med en mängd afdelningar och
underafdelningar), som varit vanliga sedan Jakob I:s
tid, höll han föredrag på mönstergill språk samt med
ett behagligt och tillika mera filosofiskt och för de
bildade tilltalande framställningssätt. Han hade valt
till sina förebilder Basilius och Chrysostomus. Han
vädjade i första rummet till förståndet, och hans
predikningar voro mindre egnade att röra än att
öfvertyga. Hans latitudinarism framträdde afgjordt
i hans föredrag och skrifter och ådrog honom från de
strängt ortodoxe hårda beskyllningar. Såsom en varm
vän af religiös tolerans hade han en väsentlig del
i de lagar, som under Vilhelm III stiftades till
förmån för dissenters. T. dog som ärkebiskop i
Canterbury 1694.
Tillredningsort, bergsv. Se Ort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
