- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
329-330

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillsatsrör ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom i slutet af Aug. 1631, mötte han snart
sin fiende, och vid Breitenfeld led den gamle
segervane fältherren ett grundligt nederlag (d. 7
Sept. 1631). Långsamt drog T. sig tillbaka till Bajern
och tog slutligen ställning vid det befästa Rain
bakom Lech för att hindra Gustaf Adolf att intränga i
Bajern. Han blef der slagen d. 5 April 1632, sårades
svårt och dog i Ingolstadt d. 20 s. m. till följd
af sina sår. T. har blifvit mycket misskänd. Från
ungdomen uppfostrad i sträng lydnad, fordrade han
sådan utan skonsamhet af sina underlydande. Han var
en god soldat, en begåfvad, skarpsynt och skicklig
fältherre samt dessutom, hvilket icke alltid var
så vanligt den tiden, en oegennyttig och hederlig
man. Till sin religiösa ståndpunkt var han en fanatisk
katolik. C. O. N.

Tillydroppar, jesuitdroppar, haarlemdroppar,
(balsamum l. oleum sulphurato-terebinthinatum
Ph. suec.), med., ett mycket gammalt och af allmogen
förr med förkärlek begagnadt medel, som ansågs
»hjelpa för allting». Det begärdes ofta å apoteken
under namnet »gratia probatum», af den anledning att
det står »Sacrae regiae majestatis gratia probatum»
å det omslagspapper (i regeln groft och grått samt
försedt med gammaldags tryck, hvari dropparnas
förträffliga egenskaper uppräknas), med hvilket
hvarje liten originalflaska är omgifven. De »äkta»
tilly-flaskorna äro ungefär 10 cm. långa och
fyrkantiga, med nära 2 cm. sidor. Innehållet är
en mörkt brunaktig eller rödbrun, ogenomskinlig,
oljeartad och något tjockflytande vätska
med obehaglig, genomträngande lukt och vidrig
smak. Beredningen sker på följande sätt. Sublimeradt
svafvel (1 del) löses under varsam omröring och i
små portioner i linolja (4 d.), uppvärmd till +
150°. Blandningen hålles vid en hög temperatur, som
dock ej får öfverstiga + 200°, tills lösningen blir
klar. Den stelnar vid afsvalning till ett gelé. Af
detta gelé löses 1 del i 3 delar renad terpentinolja
och förvaras i väl slutna flaskor. Af läkare torde
väl sällan eller aldrig detta läkemedel föreskrifvas,
men allmänheten begagnar det ännu i dos af 6–12
droppar på socker med vatten mot kroniska lungkatarrer
m. m. O. T. S.

Tilläggsbevillning. Se Bevillningar.

Tilläggspatent, patent, som, utan särskild ansökan
om nytt patent, meddelas å förbättring, verkställd
å en redan patenterad uppfinning. Enligt k. förordn.
ang. patent af d. 16 Maj 1884 beviljas tilläggspatent,
men ej för längre tid än den, under hvilken det förra
patentet förblifver gällande.

Tilsit, stad i preussiska reg.-omr. Gumbinnen
(prov. Ostpreussen), vid venstra stranden af
Memel och jernvägen Insterburg–Memel. 22,428
innev. (1885). Staden har flere vackra
moderna byggnader, 3 protestantiska och 1
katolsk kyrka, 1 gymnasium (sedan 1586) och 1
realgymnasium. Jerngjuterier och maskinverkstäder,
qvarnar, sågverk och tvålfabriker. Liflig handel
med trävaror, spanmål, lin, hampa, sill och annan
fisk. I omgifningarna finnas stora handelsträdgårdar,
och stadens årliga hästmarknader hafva stor lokal
betydelse. Floden är
segelbar äfven ofvanför staden. – T. fick
stadsrättigheter 1552.

Historiskt intresse eger staden hufvudsakligen genom
de freder, som Napoleon der afslöt 1807, d. 7 Juli
med Ryssland och d. 9 Juli med Preussen. Vilkoren
voro väsentligen följande. Preussen miste mer än
hälften af sitt område, i det att det afträdde
alla sina besittningar v. om Elbe (hvaraf bildades
konungariket Westfalen), kretsen Kottbus till
Sachsen, alla sedan 1772 förvärfvade polska
besittningar till det nybildade hertigdömet Varsjav
(endast guvern. Bialystok tillföll Ryssland) samt
staden Danzig, som blef en fri stad. Det måste
antaga kontinentalsystemet. Preussen och Ryssland
erkände Napoleons bröder Josef, Ludvig och Jerome
som konungar i Spanien, Holland och Westfalen,
äfvensom Rhenförbundet. – Utom freden ingicks emellan
Napoleon och Alexander d. 7 Juli äfven ett hemligt
fördrag om en off- och defensivallians. Det innehöll
hufvudsakligen att, om England på af Ryssland bjuden
medling ej ville ingå fred med Frankrike på vilkor
att alla makters flaggor åtnjöte lika och fullkomligt
oberoende på hafven och att de från Frankrike och dess
allierade sedan 1805 eröfrade kolonierna återställdes,
hofven i Köpenhamn, Stockholm och Lissabon skulle
uppmanas att förklara England krig. Det af dessa
tre hof, som vägrade att efterkomma uppmaningen,
skulle betraktas såsom de allierades gemensamma
fiende. Särskildt stadgades att, om Sverige
vägrade, Danmark skulle tvingas till krig emot
denna makt. Vidare öfverenskoms att, om Turkiet ej
ville antaga Frankrikes medling och sluta fred med
Ryssland, de förbundne skulle frånrycka det alla dess
europeiska provinser så när som på Konstantinopel och
Rumilien. Utom dessa och andra skriftliga uppgörelser
förekommo åtskilliga muntliga aftal emellan de båda
kejsarna. Kejsar Napoleon skall bl. a. hafva gifvit
Alexander lof att såsom en ersättning för det krig
med Sverige, hvartill alliansen kunde leda, taga
Finland, emedan Sverige vore Rysslands »geografiske
fiende». Och Napoleon skall hafva tillagt: »De vackra
damerna i S:t Petersburg böra icke mera från sina
palats höra de svenska kanonerna». – Om de tilsitska
öfveren skommelsernas vigtiga följder för den
skandinaviska Norden se Kontinentalsystemet (slutet).

Timaios (Lat. Timaeus). 1. Forngrekisk filosof
i nedre Italien (Graecia magna), samtidig med
Sokrates. Platon har efter honom uppkallat en af
sina dialoger. – 2. Forngrekisk historieskrifvare
från Tauromenion på Sicilien, f. omkr. 352 f. Kr.,
tillbragte större delen af sitt lif som landsflyktig
i Athen och dog omkr. 256. Hans förnämsta verk var
en i 68 böcker affattad historia öfver Sicilien från
äldsta tid till 264 f. Kr. I ett annat bland sina
arbeten skildrade han Pyrrhos’ fälttåg. Andra forntida
historieskrifvare, i synnerhet Polybios, uttala
sig med det strängaste ogillande om T:s historiska
författareskap, hvartill denne torde åtminstone
delvis hafva gifvit anledning genom sin klandersjuka
mot andra. Endast fragment af dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free