Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillsatsrör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historieverk finnas i behåll. – 3. Sofist och grammatiker,
författare till ett platonskt lexikon, hvaraf en del
kommit till vår tid. Man vet ej säkert vid hvilken
tid han lefvat. A. M. A.
Timan, bergssträcka i Ryssland, bildar
vattenskilnaden mellan Petsjoras och Dvinas
vattensystem. Den börjar i trakten af Vytsjegdas
källor som en utgrening af Uralbergen och sträcker sig
derifrån i nordvestlig riktning genom guvern. Vologda
och Archangelsk samt slutar i Svjatoj nos på östra
sidan af Tjeskajabukten. Den hittills föga undersökta
Timanskij-åsen når en höjd af endast 300 m. I s. är
den klädd af vacker skog, i n. trädlös.
Timanthes, grekisk målare, sannolikt född på
ön Kythnos, räknas till den joniska skolan (som
blomstrade från peloponnesiska krigets till Alexander
den stores tid) och sammanställes der med Zeuxis
och Parrhasios, men anses dock leda öfver till
den doriska skolan i Sikyon. Parrhasios besegrades
af honom i en täflan på ön Samos med en målning,
som framställde Ajas stridande med Odyssevs om
Achillevs’ vapen. Senare synes T. hafva lefvat
i Sikyon. Hans mest prisade verk var Ifigeneias
offrande, beundradt af de gamle för de olika
framställningarna af stegringen i smärtan hos
de kringstående. I Neapel finnes en pompejansk
framställning af ämnet, hvari flere motiv skilja sig
från T:s genom Valerius Maximus’ kända skildring,
men som dock i hufnidsak så öfverensstämmer
med denna, att en härledning kan antagas.
C. R. N.
Tim-axel. Se Eqvatoreal.
Timbal (Fr. timbale), puka (se d. o.).
Timbo. Se Futa Djallon.
Timbre [tä’ngbör], Fr., musikalisk klangfärg (se
d. o.); stämpel, stämpelmärke, hvaraf timbre-poste
[-påsst], postfrimärke (se Frimärke).
Timbuktu (Berber. Tumbuktu, Arab. Tinbuktu),
stad vid Saharas södra gräns, vid nordöstra änden af
fulahstaten Massina, på en terrass vid öcknens rand,
der handelsvägarna från Guineaviken och Medelhafvet
genom Sahara mötas, omkr. 14 km. n. om sin flodhamn
Kabara vid Niger. Mellan staden och Niger ligger en
rad »dhaja» (sänkor), hvilka hvart tredje eller fjerde
år fyllas med vatten, hvarigenom låglandet mellan
terrassen och Niger förvandlas till en labyrint af
kanaler och vattensamlingar. Staden anlades eller,
mera sannolikt, eröfrades af tuareger i 11:te
årh. och varunder mandengakonungar i 14:de årh. en
ryktbar marknad för guld och salt. Under Askia,
grundläggaren af det vidsträckta, men snart upplösta
sonrhairiket (1492), uppnådde den stor glans och blef
jämte Gogo en centralpunkt för muhammedansk kultur
bland folken i vestra Sudan. Efter sonrhaidynastiens
fall (1591) genom Marokko har T. varit ett byte för
de omgifvande oroliga folken – tuarik, araber och
arabiserade berber, fellata (1800) och toucouleurs
(1865). Befolkningen har erlagt tribut till dessa och
stundom till flere samtidigt och sökt ersättning i
fredliga idrotter, företrädesvis handel, ty industrien
är obetydlig och lemnar föga annat än arbeten af
läder och metall. Under de senare
årtiondena har staden åtnjutit ett jämförelsevis
ostördt lugn, och befolkningen, hvars antal af Barth
1853 uppskattades till 11,000 pers., ansågs af Lenz
1880 uppgå till 20,000 pers., en brokig samling af
sonrhai, tuarik, mandenga, araber, bambara, fellata
och, sedan 1850, några judiska köpmän. Frånsedt
några kristna fångar har platsen under 19:de
årh. nåtts af endast fyra européer: Laing från
Tripoli (1826), Caillié vesterifrån (1828), Barth
från mellersta Sudan (1853) och Lenz från Marokko
(1880). Sedan 1884 har regelbunden förbindelse egt
rum med fransmännen vid öfre Nigar. – Att döma af
de ruiner, som betäcka stora sträckor på norra och
vestra sidan, var T. förr en betydligt större stad,
än det nu är. Nästan alla husen äro uppförda af
mörkbrun lera. Såsom i forna tider är T. ännu en
vigtig stapelplats för salt från Taudeni och andra
platser i Sahara, här jämte guldstoft utbytt mot
kolanötter från s., manchestervaror och några andra
europeiska artiklar, hvilka jämte te importeras
från Marokko eller föras från de under britiskt
protektorat stående områdena vid nedre Niger. Det
gängse myntet är kauri. I spetsen för förvaltningen
står en ärftlig »kahia», ett slags borgmästare,
hvilken dock sjelf mer eller mindre kontrolleras
af en närboende tuarikhöfding och af den mäktiga
Bakhaifamiljen, hvars medlemmar såsom sjerifer och
marbuter vördas öfver hela vestra Sahara.
Timcirkel. Se Eqvatoreal.
Time is money [tejm is mö’nni], Eng., tid är pengar.
Timeo danaos, et dona ferentes, Lat., »jag fruktar
grekerna, äfven om de komma med skänker». Så låter
Virgilius i sin »Aeneis» (II, v. 49) Laokoon yttra,
när denne varseblifver jätteträhästen utanför
Trojas murar.
Times, The [tejms], d. v. s. »Tiderna», engelsk daglig
morgontidning, det största och mest inflytelserika
blad i verlden, uppsattes af boktryckaren John Walter
i Jan. 1785 och bar först namnet »The London daily
universal register», tills tidningen i Jan. 1788
fick sitt nuvarande namn. Formatet var då mycket
blygsamt. 1803 öfvertogs tidningens ledning af Walters
son John Walter (d. 1847), T:s verklige skapare. Då
denne ej ville understödja ministèren Pitts
grundsatser, hämnades denna bl. a. genom att innehålla
T:s utrikes post och sålunda låta de ministeriella
tidningarna komma i förväg med nyheterna. Då skaffade
T. sig med ofantliga omkostnader egna fartyg,
postvagnar och löpare samt möjliggjorde en ökad
spridning genom att (1814) införa Königs maskinpress,
på hvars fullkomnande bladets egare sedan dess arbetat
(numera tryckas 22,000 ex. i timmen). T. organiserade
(tidigare än regeringen) månatliga underrättelser
från Indien och införde fullständiga stenografiska
parlamentsreferat. Till medarbetare skaffades de
bästa förmågor, och de aflönades rundligt. Walter
d. y. gjorde tidningen till ett troget uttryck för
allmänna opinionen (»Englands verklige suverän»),
äfven i dennas svängningar, och skapade på detta sätt
af tidningen en statsmakt. I sjelfva verket har T:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
