- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
333-334

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillsatsrör ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hållningslöshet varit en af orsakerna till dess
ofantliga inflytande. Tidningen skördar stora
inkomster (öfver 7 mill. kr. årligen) af sin väl
ordnade och omfångsrika annonsafdelning. T. har
egna telegraflinier till sina filialer i Paris
och Berlin. Parlamentsreferaten meddelas numera
till tryckeriet genom telefon. I affären ingår
egen tillverkning af behöfligt material, äfven
papper och pressar. Tidningsbladet »The Mail», som
utgifves 3 gånger i veckan, återgifver summariskt
innehållet i T. Sedan 1877 utgifves äfven en
veckoupplaga. Redaktionen är anonym. Tidningens
nominelle egare är J. Walter (sonsons son till
grundläggaren), men i sjelfva verket eges den af mer
än 100 personer, de allra flesta af dem slägtingar
till den förste Walter. Såsom hufvudredaktörer
hafya Th. Barnes (1816–41) och J. Delane (1841–77)
utmärkt sig för praktisk duglighet; den nuvarande är
G. E. Buckle (sedan 1884). – Bland märkliga ändringar
i T:s hållning må nämnas dess plötsliga öfvergång till
torypolitiken 1834 och dess omvändelse till frihandeln
1845. Att England upphört att ingripa i de europeiska
jämnvigtsfrågorna för att i stället tillgodose sina
separatintressen är till ej ringa del T:s verk. I
fransk-tyska kriget 1870–71 var dess hållning mot
Frankrike nästan fientlig. 1887 uppträdde T. skarpt
mot Gladstones irländska homerule-politik; och 1889
utslungade den mot den irländske partichefen Parnell
beskyllningar (i artikelserien »Parnellism and crime»)
för delaktighet i morden i Phoenixparken i Dublin,
hvilket ledde till en monsterprocess, som betydligt
skadat tidningens ekonomi och anseende. T. förlorade
processen, som kostade den omkr. 3 1/2 mill. kr.

Timglas (sandglas, sandur), en tidmätare, bestående
af två lökformiga, med spetsarna mot hvarandra
vända och genom en smal hals förenade glaskärl, af
hvilka det ena innehåller fin sand i så pass stor
mängd, att en bestämd tid åtgår till densammas
nedrinnande i det undre. Glasen äro fästa i en
vanligen smakfullt arbetad, öppen ställning af trä
eller ben. Timglas visa vanligen hela timmar, men
det finnes äfven sådana för halftimmar, qvarter och
minuter (t. ex. de små timglas, som äro afsedda att
nyttjas vid äggkokning). Afvikelser från den noggranna
tidmätningen kunna å timglas förorsakas genom
halsöppningens utvidgning (till följd af hetta)
eller sammandragning (af köld) samt genom förändringar
i sandens torrhetstillstånd. Timglas nyttjades i
Europa redan i slutet af 900-talet och allmännare
sedan slutet af 1100-talet i bostäder, å ämbetsrum
och i synnerhet på predikstolar, hvarest timglaset
äfven tjenade såsom symbol af förgängligheten. I den
bildande konsten är det Dödens attribut. – Jfr Glas,
sjöv., och Klepsydra. Om timglasets användning vid
loggning se Logg.

Timid (Lat. timidus), rädd, skygg, försagd, blyg,
försynt. – Timiditet, skygghet, blyghet.

Timjan. Se Thymus, bot.

Timm, Herman Andreas, dansk psalmdiktare, född i
Köpenhamn d. 28 Okt. 1800,
död d. 4 Nov. 1866, blef 1835 prest i Store
Magleby på Amager. Han utgaf 1834–45 flere
samlingar psalmer och andliga sånger samt 1859
en biblisk diktcykel: Joseph og hans fædre.
E. Ebg.

Timme. En medeltids-, en stjerntids- och en
soltids-timme är tjugofjerdedelen af ett likanämndt
dygn enligt en sedan äldsta tider bruklig indelning
af dygnet. De gamle inderna deremot delade dygnet
i 60 timmar; kineserna och japanerna dela det i
12. Laplaces förslag år 1792 att på dygnets indelning
använda decimalsystemet och dela detsamma i 10 timmar
å 100 minuter å hundra sekunder (i st. f. 60 minuter
å 60 sekunder) kom tyvärr aldrig till användning. –
Planet-timmar är ett gammalt namn för nattens
timmar. Jfr Minut. K. B.

Timmelle (Timmelhed), socken i Elfsborgs län, Redvägs
härad. Areal 5,665 har. 1,122 innev. (1890). Annex
till Ulricehamn, Skara stift, Redvägs kontrakt.

Timmer (Isl. timbr), antal af 40 skinn (hudar).

Timmer, benämning dels på såväl rät- som krumvirke,
hvilket är ämnadt till fartygs förtimring, dels på
sådant rakt virke, som är apteradt att användas till
väggar i boningshus. Fällda och af qvistade stammar
kallas rundtimmer. Ekvirket indelas i rättimmer,
krumtimmer, knän
och båttimmer (espings-, slup-
och jolltimmer). Af furuvirket indelas rundtimren
efter storleken i storverksträ, mastträ, spiror och
pålar. Det fyrhuggna furuvirket åter delas i balkar
och sparr. Öfriga sorters virke, såsom plankor,
bräder, läkten m. m., räknas ej till sådant virke, som
kan hänföras under den gemensamma benämningen timmer.
J. G. B.

Timmermannen, zool. Se Lamia och Timmermän.

Timmermansorden kallas ett ordenssamfund, som år
1760 infördes i Sverige af förre löjtnanten i rysk
tjenst J. L. Poppe, hvilken i Amsterdam hade erhållit
rättighet att stifta »Nordiska timmermansorden»
såsom en förgrening af en på 1500-talet i England
grundad samt derefter till Frankrike, Holland och
Tyskland öfverflyttad orden. Det svenska samfundet har
från sin upprinnelse haft sitt säte i Stockholm och
derstädes sedan 1788 egt en vidsträckt egendom, det
s. k. Eriksberg, belägen inom qvarteret Träskfloden
och Östermalms församling. Inom denna egendom qvarstår
och användes fortfarande som ordenshus en till detta
ändamål, efter inköpet, inredd gammal hufvudbyggnad,
och vid norra sidan af tomten finnes en nybyggnad,
i hvilken sedan 1880 är inrymd den af orden 1796
grundade inrättningen »för sådane, som i krig och vid
byggnader blifvit blesserade, af dylika händelser illa
lembrutne, samt derjemte så utfattige, att de, utan
betlande och medmenniskors barmhertighet, hvarken
kunna uppehålla och skyla deras usla kroppar eller
förvärfva sig visst boningsrum eller den skötsel, som
de i ett så uselt tillstånd betarfva». Inrättningen
benämnes Timmermansordens hospital och kan f. n. hysa
omkr. 30 manliga underhållstagare, hvilka erhålla
fritt husrum med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free