Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillsatsrör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möbler och sängkläder, lyse och vedbrand, läkarevård
och skötsel samt dessutom penningebidrag med 10
kr. per månad till föda och 12 kr. per år till
beklädnad. Afliden underhållstagare begrafves
på ordens bekostnad. Styrelsen öfver hospitalet är
anförtrodd åt en direktion med ordens stormästare
som ordförande. Samfundet har ihågkommits med flere
donationer, bland hvilka må nämnas f. d. kamreraren
i bruksegarnas hypotekskassa kammarherren Karl
Johan Adam Roos’ af Hjelmsäter (f. 1822, död
i Stockholm d. 21 Aug. 1890) testamentariska
dispositioner å sammanlagdt omkr. 400,000 kr.
J. M-r.
Timmermän, Cerambycidae, zool., en familj inom
gruppen Cryptopentamera och ordningen skalbaggar
(se d. o.). Slägtet Cerambyx har antennernas 2:dra
led utdragen på tvären, hufvudet lutande, munnen
framåtriktad, täckvingarna med räta skuldror och
benen långa, med trinda lår. I gamla sälgar och pilar
med murknadt inre lefver larven till »myskbaggen»,
C. moschatus L., hvilken har en långsträckt,
jämnbred kropp, som skimrar med metallisk glans i
grönt, grönbrunt och kopparfärg. Antennerna äro blå
och mycket långa. Täckvingarna hafva 3 smala, låga,
längs löpande åsar. Lukten är myskliknande. Denna
skalbagge är mycket större och har mycket längre
antenner än »spanska flugan», men har på grund af den
jämnbreda kroppsformen och den grönskimrande färgen
stundom förvexlats med sistnämnda skalbagge. – Den
bekanta skalbaggen »timmermannen», Lamia aedilis,
hvars larver kunna vålla skada å färskt trävirke,
fördes fordom till slägtet Cerambyx, men räknas nu
till det derifrån utbrutna slägtet Lamia (se d. o.).
Timmermän, krigsv. I mån af behof antagas
numera å kronans värf till extra arbetare sådana
personer, som förvärfvat sig nödig skicklighet
i timmermansyrket. Personer, som äro lämpliga
att användas till uppbördstimmermän ombord –
underofficerare, som hafva sig ålagdt att vårda
samt svara och redovisa för sjelfva fartygets skrof,
dess rundhult och de materialier, som behöfvas för
reparationer derå
– samt till qvartersmän (se d. o.) och
handtverksmästare å varfven, utväljas från
eldare- och handtverkskompanierna å flottans
stationer. Dessa kompanier rekryteras
från skeppsgossekåren. De inom nämnda
kompanier, som utses att särskildt egna sig åt
tjenstgöring inom fartygsbyggnadsområdet eller
inom maskintillverkningen och maskinskötseln,
erhålla sin praktiska utbildning å varfvens
arbetsposter och sina bokliga kunskaper i flottans
underbefälsskolor (qvartersmansklassen eller
maskinistklassen).
– Timmermän kallades i Sverige äfven det
manskap vid infanteriet, som särskildt utbildades
i fält- (skans- och bro-)arbetens utförande,
och timmermansmateriel de verktyg o. dyl., som
dertill användes. Dylik materiel fanns redan i
Karl XII:s arméer, och särskilda timmermän omtalas
mot slutet af 18:de årh. till ett antal af
en på hvarje kompani. Bland dem uttogs en
öfvertimmerman med korporals grad. Sedermera
fingo timmermännen särskild
uniform, med en hög hufvudbonad, förskinn och en stor
yxa. De skulle dessutom hafva långt skägg och
försågos, om så erfordrades, med lösskägg. Vid paradering
och defilering gingo de på högra flygeln eller i
teten. Lösskäggen afskaffades 1833 och förskinnen
1849, hvarefter timmermännen såsom utmärkelsetecken
endast buro två små, korslagda yxor af rödt kläde på
ärmen och ställdes i ledet, då de icke användes till
särskilda arbeten. Småningom råkade emellertid hela
inrättningen i glömska, tills den 1869 upplifvades,
så att vid hvarje kompani skulle finnas 4 timmermän
(de skulle 4 år qvarstå i befattningen). Särskilda
timmermanstrossvagnar med utrustning af verktyg
m. m. tillverkades. Timmermansinrättningen upphörde
1883, hvarefter de s. k förgångsmännen, 3 för hvarje
kompani, uttogos och öfvades till 1888. Numera
utbildas allt underbefäl i de vigtigaste af
timmermännens åligganden. Verktygen bäras af manskapet
och föras på trängfordonen. J. G. B. C. O. N.
Timmersdala, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, Binnebergs tingslag. Areal 1,034 har. 474
innev. (1890). Annex till Berg, Skara stift, Billings
kontrakt.
Tim-observationer kallas de meteorologiska
observationer, som regelbundet anställas en gång
i timmen under hela dygnet. Sådana observationer
äro af stor vigt i meteorologien, särskildt för
bestämmandet af temperaturen, emedan dygnets
sanna medeltemperatur kan ur dem med fullkomlig
trygghet beräknas. Kombineras till ett medeltal
alla de temperaturobservationer, som tagits
vid samma timme under hela månaden, får man ett
s. k. tim-medium, och serien af alla tim-media utgör
temperaturens periodiska dagliga variation under
denna månad; deras aritmetiska medium åter är månadens
medeltemperatur. Vill man hafva tim-media icke för en
särskild månad, utan i medeltal för hela året eller
för en årstid, så sammanställer man till medeltal
de tim-media, som tillhöra en och samma timme för
alla månader eller endast för de månader, som utgöra
den ifrågavarande årstiden. Serien af tim-media för
en årstid eller för hela året utgör då temperaturens
periodiska dagliga variation (se Operiodisk variation)
för sagda tidsperioder. Normalvärden på timmedia
erhållas först ur fleråriga observationers kombinering
med hvarandra. Genom anställande af tim-observationer
pröfvar man ock riktigheten af de formler, som
användas vid beräkning af sanna dagsmedia ur ett
färre antal observationer, vanligen trenne, i dygnet
(jfr Medeltemperatur). Tim-observationer hafva blifvit
utförda på flere ställen vid olika tider, i Sverige
endast vid Upsala observatorium Juni 1865–Aug. 1868
af en förening af 125 studerande under ledning af
R. Rubenson. På senare tider ersättas mestadels
direkta tim-observationer genom angifvelserna hos
registrerings-apparater (se Meteorograf).
R. R.
Timok, biflod till Donau från h., uppstår nedanför
Knjazevac i Serbien af tvänne källarmar, Beli
T. och Trgoviski T., af hvilka den senare rinner
upp på Stara Planina nära Bulgariens gräns. Efter
föreningen flyter floden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
