Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timokrati ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammankomst af en menighet, der något afhandlades
och beslut fattades med afseende å allmänna
angelägenheter. Särskildt utmärktes med denna
benämning de sammankomster, som medlemmarna af
de särskilda rättssamfunden i landet höllo för
rättegångsmåls utförande. I de gamla lagarna
förekomma sålunda benämningarna aldra göta thing,
d. v. s. ting för alla vestgötarna, lagh tingh,
d. v. s. ordinarie ting, häradsting, lagmansting,
landsting, d. v. s. ting för ett helt landskap
(land), räfsteting (se d. o.) m. fl. I 1734 års
lag bibehölls ting såsom namn på häradsrätts och
lagmansrätts sammanträden och qvarstår nu, sedan
lagmansrätterna genom förordn. d. 18 April 1849
blifvit afskaffade, såsom benämningen å förstnämnda
domstolars sammanträden. Tingen indelas i lagtima och
urtima, de förra rättens ordinarie sammanträden, de
senare dess extra. Lagtima ting skall, enligt 2:dra
kap. Rättegångsbalken, hållas å rätt tingsstad 3
gånger om året: första gången om vintern emellan
tjugonde dag jul och April månad, andra gången
om sommaren emellan Valborgs- och midsommardag,
tredje gången om hösten från midten af Sept. till
Tomasmässan (d. 21 Dec.). I de landsorter, der så
många ting ej tarfvas, hållas i enlighet med särskilda
bestämmelser allenast två eller ett lagtima ting om
året. För de domsagor, som bestå antingen af endast
ett tingslag eller ock af två tingslag, har genom
förordn. d. 17 Maj 1872 blifvit införd en förändrad
anordning, hvarigenom rättens lagtima sammanträden
ökats. Enligt denna förordning skall i domsaga, som
består af endast ett tingslag, hållas två lagtima
ting: det ena, »vårtinget», emellan tjugonde dag jul
och midsommar och det andra, »höstetinget», emellan
Sept. månads början och Tomedag. Häradsrätten skall
i sådan domsaga hålla allmänna sammanträden, under
vårtinget 6 gånger och under höstetinget 4 gånger,
nämligen under förra tinget: tjugonde dag jul, då han
på måndag infaller, men eljest nästa måndag derefter,
och sedan hvar fjerde måndag, som inträffar före
tingstidens slut, så att det alltid blir fyra veckor
emellan hvarje måndag, på hvilket allmänt sammanträde
börjats; samt under senare tinget första måndagen
i Sept. och sedan hvar fjerde måndag likasom under
vårtinget. Äro två tingslag förenade till en domsaga,
hållas i denna äfvenledes två ting, men de allmänna
sammanträdena äro i hvarje tingslag endast 5, nämligen
3 under vårtinget och 2 under höstetinget, så att i
dessa tingslag alltid åtta veckor förflyta emellan
de allmänna sammanträdena under tingen. Särskildt
sammanträde för doms afkunnande och tingets
afslutande kan hållas, dock ej senare än midten af
Juli månad för vårtinget och Dec. månads slut för
höstetinget. På konungens pröfning ankommer om och
i hvad mån sådan anordning af tingen, som med 1872
års författning öfverensstämmer, må i domsaga med
tre eller flere tingslag införas i ett eller flere
af tingslagen. – Tiden för tingsterminerna införes
i »Post och inrikes tidningar», och kungörelse derom
uppläses i tingslagets kyrkor. – Urtima ting
är benämningen på särskildt ting, som hålles
mellan häradsrätts lagtima ting. Enligt 4:de
kap. Rättegångsbalken skall urtima ting hållas i fråga
om grofva brott, der ej lagtima ting snart infaller,
samt då i civila mål käranden begär särskildt ting
och sjelf består kostnaden. För inteckningsförnyelse
kan ock inteckningsinnehafvare på sin bekostnad
erhålla urtima ting, derest tiden, inom hvilken
inteckningen skall förnyas, går till ända före nästa
lagtima ting. Inteckningshafvaren är dock skyldig att
å nästa lagtima ting förete inteckningshandlingen
eller rättens bevis om förnyelsen att i
inteckningsprotokollet införas. Försummar han detta,
är förnyelsen utan verkan.
På Gotland förstås med »ting», utom häradsrättens
sammanträden, äfven smärre områden, som
omfatta 4–8 socknar och utgöra, två och två, ett
länsmansdistrikt, men numera ej stå i något sammanhang
med domstolsväsendet. Hela Gotland är deladt i 20
sådana »ting». – Såväl i Norge som i Danmark är
thing benämning på underrätterna (bything, sogn- og
skattething, herredsthing, birkething) och på deras
sessioner. – I den gamla betydelsen af folkförsamling
återfinnes ordet i t. ex. Sveriges landsting
(länsrepresentationen), Norges storthing (riksdagen)
med dess afdelningar lagthing och odelsthing,
i danska riksdagens olika kamrar: landsthing och
folkething, i Islands och Färöarnas representationer
althing och lagthing. (Jfr Häradsrätt).
L. A.
I Finland afskaffades lagmanstingen genom
förordn, af d. 27 April 1868. I sammanhang
dermed väcktes förslag om permanenta domstolar
på landet. Men detta förslag är ännu hvilande,
och häradsrätterna sammanträda endast två gånger om
året till lagtima ting, höste- och vinterting. På
Åland hålles lagtima ting blott en gång årligen.
E. S.
Tingis. Se Tanger.
Tingmannalid. Se Thingmannalið.
Tingsbyggnad. Redan våra gamla lagar innehålla
bestämmelser om att hvarje härad skulle hafva sin
tingstad; men ursprungligen höllos tingen under bar
himmel, och ännu mot medeltidens slut omtalas inga
särskilda tingshus, utan tingen höllos i kyrkstugor
och sockenstugor. Då tingshus började byggas,
forslogo måhända dertill häradens afkastning af
allmänningar, sakören m. m. – Snart omtalas äfven
»fångehus och förvaringsrum, som vid tingsplatser
behöfvas», hvilkas byggande och underhåll redan
1699 förklarades åligga socknar och härad. Närmare
föreskrifter träffas först i Byggn.-balken, kap. 26,
§ 4 af 1734 års lag: »Tingsbyggning skall hvart härad
hålla efter gårdtalet, å vanlig tingstad eller der
Konungens befallningshafvande pröfvar det för allmogen
lägligast, sedan rätten deröfver hörd är. Der skall
vara en stufva så stor, som tarfvas, och två kamrar;
och vare häradet skyldigt den byggning uppehålla. Vid
hvart tingsställe skall ock ett fängelse vara.»
Sedan frågan om ändring i grunden för ifrågavarande
byggnadsskyldighet riksdag efter riksdag förevarit,
antogs omsider d. 26 Sept. 1884 en lag, enligt hvilken
i kostnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
