Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tiondebod l. kyrkoherberge - Tiondelada l. endast lada l. kornherberge - Tionde penning. Se Jus detractus - Tiondesättning - Tiondetackjern. Se Tackjernstionde - Tiotalsystem - Tipperary. 1. Grefskap uti irländska prov. Munster - Tipperary. 2. Stad i nämnda grefskap - Tippo Sahib (Saib), äfven skrifvet Tippoo - Tippu Tip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
se d. o.). Enligt äldre kyrkostadgar egde presten
och kyrkovärdarna af kyrkotionden undantaga en
viss del, hvarmed de borde bekosta tiondeboden,
och hvaraf återstoden tillföll dem sjelfva såsom
ersättning för byggnadsbestyret samt deras besvär
med kyrkotiondens mottagande och förvaring. Efter
reformationen blef tiondebodens underhåll småningom
ett kommunalt besvär. Enligt 1638 års tiondeordning
skulle kyrkoherden, sexmännen och kronofogden hafva
hvar sin nyckel till kyrkoherberget. I B. B. 26: 5 af
1734 års lag stadgas: »Der tiondebod nödig är, bygge
den alle de i socknen, eller staden, som kronotionde
utgöra». Detta stadgande saknar numera tillämplighet
å de orter, der tiondesättning försiggått. – Enligt
ett mandat af 1597 skulle i hvarje kyrkoherberge
något säd förblifva liggande för utsädeshjelp
åt nödställda jordbrukare, en upprinnelse till de
för sådant ändamål sedermera inrättade kornhus och
sockenmagasin. C. O. M-n.
Tiondelada l. endast lada l. kornherberge, kamer.,
af ålder ett af de »laga hus», som socknemännen
haft att tillhandahålla sin kyrkoherde (se
Prestgårdsbyggnad). Den skulle enligt k. resol. d. 1
Aug. 1727 och 1734 års lag hafva »två golf och
loge midt uti, proportionerad efter tertialtiondens
storlek i församlingen». För förvaring af annan säd än
tionden skall enl. k. res. d. 10 Aug. 1762 bland de
hus, som presten sjelf har att bygga och underhålla,
finnas »en sädeslada med loge och två golf, lämpad
efter nödtorften och gårdsbrukets storlek», der ej
presten efter gammal praxis och öfverenskommelse
eger betjena sig af tiondeladan. Sedan till följd af
de nya prestlöneregleringarna tiondesäd ej behöfver
inrymmas i prestgården, förordnades d. 27 April 1877,
att landsförsamling, der fastställd lönereglering
skett, skall, så framt å prestgården finnes sådan
lada, som i 1762 års res. omtalas, under den tid
regleringen tillämpas vara befriad från skyldigheten
att hålla tiondelada, dock att härigenom särskilda
stadganden eller aftal ej rubbades. – Härförutom
omtalas i Biafsked d. 15 Febr. 1627 en annan
tiondelada, som socknen borde hålla för tröskning
af kyrkotionden, innan den fördes till tiondeboden
(se d. o.). Detta onus återfinnes ej i 1734 års lag.
C. O. M-n.
Tionde penning. Se Jus detractus.
Tiondesättning, förv., den officiella förrättning,
genom hvilken jord efter fastställda beräkningsgrunder
åsättes viss årlig kronotionde.
Tiondetackjern. Se Tackjernstionde.
Tiotalsystem, talsystem, hvars bas eller grundtal är
10 (se Decimalsystem och Talsystem).
Tipperary [-äri]. 1. Grefskap uti irländska
prov. Munster, i n. v. genom Sharmori och Lough
Derg skildt från Galway och Clare, i s. genom floden
Suir från Waterford och för öfrigt gränsande till i
v. Limerick och Cork, i ö. Kilkenny, Queen’s County
och King’s County. Areal 4,296 qvkm. Större delen
af grefskapet är en svagt kuperad slätt, tillhörande
den centrala kolförande kalkstensslätten på
Irland. Knockmealdown-bergen på södra gränsen
(795 m.) bestå hufvudsakligen af lerskiffrar. Norr
om dem ligga de pittoreska Galtees, bestående
af siluriska bildningar (Galtimore, 919 m.),
och i n. v. ligger en silurisk och sandstensgrupp
(Keeper hill, 690 m.). Midten af landet upptages
af den s. k. Golden vale (»gyllene dalen»),
den bördigaste trakt på Irland, hvilken sträcker
sig från Cashel till Limerick. T. är ett bland
de bördigaste jordbruksdistrikt på Irland. Endast
omkr. 11 proc. äro improduktiv mark. Något grufdrift
(stenkol, bly och koppar) idkas. Industrien är
obetydlig. 199,612 innev. (1881). Hufvudstad är
Clonmel, 9,325 innev. (1881). – 2. Stad i nämnda
grefskap, vid Waterford–Limerick-jernvägen, i Golden
vale. 7,274 innev. (1881). Stor smörhandel.
Tippo Sahib (Saib), äfven skrifvet Tippoo
[-pu], sultan af Majsur, född d. 19 Nov. 1749, var
son till engelsmännens berömde fiende Haidar Ali
(se denne). Med utmärkelse tjenade han i sin faders
armé och bidrog genom sina bedrifter väsentligen
till den för Haidar fördelaktiga freden 1769. Äfven
under krigets fortsättning gjorde T. S. sin fader
stora tjenster, och efter dennes död, 1782, öfvergick
öfverbefälet till honom, som väl hatade engelsmännen
lika häftigt, men eljest icke kunde fullt mäta sig med
sin store fader. Sedan fransmännens hjelp efter freden
i Versailles 1783 upphört, måste T. S. sluta freden i
Mangalore (d. 11 Mars 1784), enligt hvilken han behöll
sin faders alla besittningar. Kriget började dock åter
1790, och T. S. lyckades 1791 slå två engelska arméer,
som under generalerna Cornwallis och Abercromby
hotade hans hufvudstad, Seringapatam. Men då fiendens
arméer förstärktes, måste han beqväma sig till fred,
d. 19 Mars 1792, och dervid afstå hälften af sitt
land. Då Bonaparte anfallit Egypten och derifrån
ville rikta ett slag åt Englands indiska välde,
började T. S. 1799 å nyo krig, men blef slagen i
flere drabbningar och tvungen att retirera till
Seringapatam, vid hvars stormande af engelsmännen
han stupade d. 4 Maj 1799. Hans rike delades mellan
Ostindiska kompaniet och dess bundsförvant fursten
af Nisam. J. Fr. N.
Tippu Tip, arabisk slaf- och elfenbenshandlare,
född omkr. 1840 i Sansibar af en arabisk fader och en
infödd qvinna. Hans verkliga namn är Hamed ben Muhammed
ben Juma. Binamnet T. T., hvilket gifvits honom af
infödingarna, skall enligt någras uppgift vara en
härmning af gevärsskottens smällande, enligt andra
härleda sig från hans vana att ständigt blinka med
ögonen. T. T. började mot slutet af 1850-talet att
deltaga i sansibar-arabernas ströftåg till Afrikas
inre och blef snart den förnämste höfdingen bland
dem. Med en ständigt växande skara af anhängare
utsträckte han sina färder ända till de stora
sjöarna, samlade elfenben i stora massor och sände
detta med karavaner af slafvar till Indiska oceanens
kust. Under dessa beväpnade handelståg ödelades stora
landsträckor, men samtidigt infördes en viss odling
i landet, särskildt på de platser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
