Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tippu Tip - Tipton - Tipula. Se Harkrank - Tir, sjöv. 1. Den spiralformiga fåran mellan näraliggande dukter eller kardeler i ett tåg - Tir. 2. Då tunnor, balar, lådor o. dyl. läggas eller uppstaplas - Tiraboschi, Girolamo - Tirabzon. Se Trabezon - Tirad - Tiraljör - Tirano - Tirard, Pierre Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Tabora, Udjiji, Kasongo, Njangve m. fl.), hvilka
gjordes till hufvudstationer på de stora handelsvägar,
som snart genomkorsade kontinenten. T. T. har vunnit
sin förnämsta ryktbarhet genom den beröring, hvari
han stått till större delen af de européer, som på
senare tider genomforskat Eqvatorial-Afrika. Han
omtalas först af Livingstone, hvilken påträffade
honom 1867 nära södra änden af Tanganjikasjön. 1874
fann Cameron honom i Njangve och erhöll af
honom kraftigt understöd för fortsättningen af
sin resa. Enahanda var förhållandet med Stanley,
hvilken 1876 med T. T:s hjelp banade sig väg genom
Ureggas urskogar och en sträcka utefter Lualabas
(Kongos) strand, tills T. T. på grund af sina
följeslagares modlöshet tvangs att återvända och
lemnade åt Stanley att ensam fortsätta färden på
floden. Efter återkomsten till Njangve utrustade han
emellertid genast en stor expedition och trängde,
på sitt vanliga sätt plundrande och härjande,
utför floden. 1883, då Stanley gjorde sin första
resa uppför Kongo, påträffades arabskaror redan vid
Aruvimis mynning, och vid det sjunde Stanleyfallet,
der en af Kongoassociationens stationer då grundades,
hade T. T. anlagt ett af sina nybyggen. Under det att
den svenske löjtnanten Arvid Wester var chef på den
nämnda stationen, anlände T. T. dit och fordrade,
att stationen skulle utrymmas. Genom ett hofsamt
och bestämdt uppträdande lyckades Wester afvärja
faran för stationen och förvärfvade snart T. T:s
vänskap, hvilken yttrade sig bl. a. derigenom att
han på det kraftigaste befordrade löjtnant Edvard
Gleerups resa tvärs genom Afrika från Stanley Falls
till Sansibar. Äfven åtskilliga andra europeiska
resande, såsom Wissmann, Becker, Lenz och Junker,
hafva åtnjutit T. T:s gästvänskap och hjelp. Sedan
under T. T:s frånvaro stationen Stanley Falls
blifvit eröfrad af några bland hans anhängare,
stod T. T. på fientlig fot med Kongostaten. För
att blidka honom och förvärfva hans understöd för
expeditionen till Emin pasjas undsättning ingick
Stanley i Febr. 1887 en öfverenskommelse med T. T.,
enligt hvilken denne mot fri resa kring Afrika och
uppför Kongo samt anställning i Kongostatens tjenst
skulle tillhandahålla den nämnda expeditionen en
större hjelpstyrka. I Juni 1887 installerades T. T. af
major Barttelot såsom distriktschef i Stanley Falls,
men den utlofvade bäraretruppen lät vänta på sig
mer än ett år och upplöstes till större delen, då
Barttelot d. 19 Juli 1888 mördades af en bland T. T:s
män (jfr Stanley, H. M.). Stanley har på grund häraf
ansett T. T. medskyldig till den s. k. eftertruppens
undergång och mot honom väckt åtal för kontraktsbrott
vid den engelska konsulatsdomstolen i Sansibar. Att
T. T. skulle hafva gjort sig skyldig till afsigtligt
förräderi har af andra deltagare i den stanleyska
expeditionen blifvit bestridt. T. T. skildras
såsom en belefvad, gästfri, mot européer ytterst
förekommande man, men derjämte såsom listig och
vinningslysten. Hans grymhet mot infödingarna
förklaras af den bland araberna allmänt
rådande uppfattningen att dessa äro rättslösa såsom
djur.
Tipton [-tön], stad i engelska grefsk. Stafford, i
Stours dal, vid London–Northwestern-jernvägen. 30,013
innev. (1881). Masugnar, valsverk och jerngjuterier,
maskinverkstäder samt tillverkning af mönja, cement,
tegel m. m.
Tipula. Se Harkrank.
Tir, sjöv. 1. Den spiralformiga fåran mellan
närliggande dukter eller kardeler i ett tåg. Att
fylla denna fåra med garn kallas att tira (se
fig. i art. Kläda). – 2. Då tunnor, balar, lådor
o. dyl. läggas eller uppstaplas i regelbundna,
parallella rader, kallar sjömannen hvarje sådan rad
en tir. R. N.
Tiraboschi [-bå’ski], Girolamo, italiensk
literaturhistoriker, f. i Bergamo 1731, d. 1794 såsom
bibliotekarie hos hertigen af Modena, blef den förste
verklige tecknaren af sitt folks vittra häfder genom
arbetet Storia detta letteratura italiana antica e
moderna (13 qvartbd, 1772–82; 4:de uppl. 1822–26,
i 16 bd), hvari han för undersökningen från de
äldsta tider fram till slutet af 1600-talet samt
med lärdom, omsorg och klarhet beherskar sitt stora
material, icke minst egnande sin uppmärksamhet åt
vetenskapernas historia. Arbetet är i sammandrag
öfversatt på olika språk och lagdt till grund för
bl. a. Ginguenés arbete i ämnet. Bland T:s öfriga
arbeten må nämnas Biblioteca modenese (6 bd, 1781–86)
och Memorie storiche modenesi (5 bd, 1793–94).
Tirabzon. Se Trabezon.
Tirad (Fr. tirade, af tirer, draga), vidtsväfvande
och långrandigt yttrande på sidan om ämnet.
Tiraljör (Fr. tirailleur, »den, som ofta skjuter»),
krigsv., kallas i franska armén hvarje soldat vid en
i spridd ordning utvecklad infanteriafdelning. Från
1848 till 1871 nyttjades i Sverige benämningen
tiraljörer på den tredjedel af manskapet vid hvarje
kompani, tiraljörpluton, som var afsedd för striden
i spridd ordning. – Tiraljera, uppträda i spridd
ordning. Jfr Jägare. C. O. N.
Tirano, stad uti ital. prov. Sondrio, vid öfre
Adda, der Poschiavodalen mynnar ut i Val Tellina,
460 m. öfver hafvet. Omkr. 3,500 innev. Staden har
flere från 16:de årh. härstammande palats (Visconti,
Pallavicini, Salis, Torelli), men är för öfrigt
obetydlig. Nordvest om staden ligger byn Madonna
di T. omkring den i 17:de årh. af marmor byggda
vallfartskyrkan med detta namn.
Tirard [-rar], Pierre Emanuel, fransk statsman,
f. i Genève 1827 af franska föräldrar, kom 1846 till
Paris, der han 1851 etablerade en guldsmeds- och
juvelerareaffär. Ifrig motståndare till kejsaredömet,
valdes han efter september-revolutionen 1870 till
mär för Paris’ 11:te arrondissement, d. 8 Febr. 1871
till ledamot af nationalförsamlingen och d. 26 Mars
1871 till medlem af Kommunen. Inom kort afsade
han sig sin plats i Kommunen och sökte derefter
förgäfves åstadkomma en försoning mellan regeringen
och kommunarderna. I nationalförsamlingen hörde han
till yttersta venstern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
