Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tirzpol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prins Alexander af Battenberg till furste af
Bulgarien.
Tirol. Se Tyrolen.
Tirol, Hans, tysk konstnär, blef 1532 målaremästare
i Augsburg, var 1553–63 arkitekt i Prag, återvände
senare till Augsburg och dog derst. 1575 eller
1576. T. har nyligen befunnits vara den egentlige
upphofsmannen till ett monumentalt träsnitt
(sammansatt af 18 blad), som skildrar det festliga
tillfälle, då kejsar Karl V förlänar konung Ferdinand
med de österrikiska arflanden, d. 5 Sept. 1530:
Römischer kayserlich:r maiestät Carolj des funfsten
belehnung vber das haws Osterreich (1536). Germanska
museet i Ntirnberg eger ett koloreradt exemplar
af detta intressanta träsnittsverk, som förut
tillskrifvas än Burgkmair, än J. Brew (hvilken också
arbetat derpå tillsammans med T.). Se A. Essenwein:
»Hans Tirols holzschnitt» etc. (1887).
Tironsk skrift (»tironianska l. tironska noter»). Se
Nota och Stenografi.
Tirsbast. Se Daphne, bot. farmak.
Tirserum (Tidersrum), socken i Östergötlands
län, Kinda härad. Areal 15,322 har. 1,385
innev. (1890). Annex till Norra Vi, Linköpings stift,
Ydre kontrakt.
Tirso de Molina. Se Tellez.
Tiruneluwall. Se Tinnevelli.
Tirup, socken i Malmöhus län, Rönnebergs härad. Areal
1,142 har. 573 innev. (1890). Annex till Billeberga,
Lunds stift, Rönnebergs kontrakt.
Tiryns, urgammal forngrekisk stad i landskapet
Argolis på Peloponnesos på en fristående, 22
m. hög kalkstensklippa omkr. 2 km. från hafvet,
i sagorna berömdt såsom Proitos’, Persevs’ och
Amfitryons herskaresäte. Hos Homeros omtalas det
såsom en välbefäst stad hörande till Diomedes’
rike. Under den historiska tiden synes T. aldrig
hafva haft någon synnerlig betydelse. Någon tid
efter slaget vid Plataiai (479 f. Kr.) förstördes
det af argiverna, och dess innevånare öfverflyttades
dels till Argos, dels till Epidavros. Ett nytt
T. uppväxte visserligen inom kort, men blef icke af
någon stor långvarighet. Åtminstone var det i 2:dra
årh. e. Kr. spårlöst försvunnet. Schliemanns och
Dörpfelds gräfningar (1884-85) hafva bragt i dagen
den väl bibehållna grundplanen af ett konungapalats
med murar, portar, torn, gångar, murkamrar, trappor,
gårdar, pelarerader, mannasal, qvinnovåning, mindre
kamrar, altare. Af de väldiga cyklopiska murar med i
dem inbyggda täckta gångar, hvilka omgåfvo det gamla
T:s borghöjd, finnas ännu betydliga lemningar. Muren
har en tjocklek af 7–8 m., på de ställen, der den är
försedd med torn, kamrar och gångar, ända till 17,5
m. På några ställen står den upprätt till en höjd af
7,5 m. Man har i ruinerna funnit en alabasterfris,
några intressanta väggmålningar al fresco och
krukmakarearbeten.
Tisane [-san]. Se Ptisan.
Tisaren, insjö i Nerike, Hallsbergs och Lerbäcks
socknar, omkr. 10 km. lång i ö. och v. och 3,5
km. bred, 99 m. öfver hafvet. Den genomflytes af en
från sjöar i Snaflunda och
Viby socknar kommande å, hvilken nedanför T. till
sitt utlopp i sjön Sottern kallas Svennevadsån och
derefter under namnet Brefvens-ån står i förbindelse
med Nyköpings-åns vattensystem.
Tischbein, tysk målarefamilj, som under den senare
hälften af 1700-talet lär hafva räknat icke mindre
än tjugofyra konstnärer. – 1. Johann Heinrich
T. d. ä., f. i Haina i Hessen 1722, d. i Kassel 1789,
var 1743–48 lärjunge af Charles van Loo i Paris,
studerade sedan under Piazzetta i Venezia och bosatte
sig i Kassel 1751. Han målade porträtt, som äro
»afsigtligt anordnade, men lefvande i uppfattning samt
icke utan finhet i modellering och färg». Svagare
äro hans religiösa och profana historietaflor, med
antikiserande stränghet i draperi och komposition. De
visa derjämte visserligen sträfvan efter friskhet
i färgen, men de lyfta sig icke öfver samtidens
medelnivå. I Kassel finnas af honom 30 arbeten,
bland dem hans Sjelfporträtt (1782), Augustus
och den döende Kleopatra, Antonius och Kleopatra,
Acis och Galatea samt De nio muserna. Han hade fem
bröder, som blefvo målare. Bland dem må nämnas Johann
Konrad T. (d. i Haina 1778) och Johann Valentin
T. (f. 1715, d. 1767). – 2. Johann Heinrich T.
d. y., son af Joh. Konr. T., f. 1742, d. 1808 i
Kassel, der han studerade hos sin farbroder (T. 1),
är hufvudsakligen känd såsom framställare af landskap
och djur i etsningar. Han blef 1755 föreståndare för
Kassels galleri. – 3. Johann Heinrich Wilhelm T.,
den föregåendes broder, f. 1751, d. 1829 i Eutin,
är den mest berömde bäraren af namnet och känd
såsom tillhörande Göthes krets i Rom. Äfven han
fick undervisning hos sin farbroder i Kassel, men
utbildade sig vidare i Hamburg och Holland samt blef
lika hemmastadd i landskaps- och djurmålning som i
porträtt och historiemåleri. Efter att hafva målat en
mängd porträtt i Berlin kom han 1782 till Rom, der han
väckte uppseende genom en viss romantiserande riktning
i sin tafla Konradin af Schwaben i fängelset, efter
sin dödsdom spelande schack med Fredrik af Österrike,
hvartill kommo taflor med ämnen ur Göthes »Ipbigenia»
och »Götz von Berlichingen». Men snart nog gick han
öfver till den antikiserande riktning, för hvilken
Winckelmann och Raphael Mengs i Rom voro målsmän, och
till hvilken äfven Göthe slöt sig. I denna anda utgaf
han flere betydande verk: Collection of engravings
from ancient vases in possession of Sir Will. Hamilton
(16 blad, Neapel 1791), Umrisse griechischer gemälde
. . . auf antiken vasen (1797–1800) och Homer nach
antiken gezeichnet (1801–23). Han följde 1787 målaren
Hackert till Neapel, der han 1790 blef direktör
för konstakademien, men återvände till Tyskland,
fördrifven af fransmännen, och kallades 1803 till
Eutin af hertigen af Oldenburg, vid hvars hof han
lefde sin sista tid. På grund af det sagda är det
klart, att han tillhör den abstrakta klassicitetens
målare under förra årh. Men på samma gång är han i
sina porträtt, der det gällde att fritt uppfatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
