Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tiselius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
Tisserands-Tista.
370
observatoriets auspicier den månatligen utkommande
»Bulletin astronomique», en af vår tids förnämsta
astronomiska tidskrifter. K. B.
Tisserands [tissrans]. Se K åtar er.
Tissla-tassla, förvrängning af Gas sia Fi-stula
(se d. o.).
TlSSOt [-så’]. 1. Simon André, schweizisk läkare,
f. 1728, blef med. doktor i Montpellier 1749,
bosatte sig i Lausanne och förvärfvade sig snart
stort anseende som författare och som en af sin
tids mest framstående praktiska läkare. På kejsar
Josef II:s enträgna framställningar mottog han 1780
lärostolen i medicinsk klinik i Pavia, men stannade
der endast till 1783, då han på sina landsmäns begäran
återvände till Lausanne. Han dog derst. 1797. Såsom
medicinsk skriftställare är T. mest anmärkningsvärd
genom sina epidemiografiska arbeten och såsom en
huvudrepresentant för den genom det 18:de århundradets
Immanitetssträf-vanden framkallade populärt medicinska
literaturen. Ett stort uppseende väckte särskildt
hans bok L’onanisme ou dissertation physique sur les
maladies produites par la masturbation (1760). Här må
äfven nämnas hans Avis au peuple sur la santé (1761),
Sante des gens de lettres (1766) och Maladies des
gens du monde (1770). Af hans populära skrifter äro
några öfversatta till svenskan. T:s samlade arbeten
äro utgifna i 11 bd. - 2. Victor T., schweizisk
skriftställare, f. i Freiburg (i Schweiz) 1845,
var utgifvare af »Gazette de Lausanne» till 1874
och företog derefter resor i Tyskland, hvilket lands
förhållanden efter fransktyska kriget han skildrade
i skrifter, som rönte ofantlig framgång i Frankrike,
men förbjödos i Tyskland. Bland dem märkas Voyage
au pays des milliards (1875, många uppl.; »Kesa i
milliardernas land», 1880), Voyage aux pays annexés
(1876) och La police secréte prussienne (1884, 2:dra
uppl. 1886; »Polis-interiörer från Preussen», 1885).
1. R. T-dt.
TiSSOt [-så’]. 1. Pierre Frangois T., fransk
literatör, f. 1768, hänfördes af 1789 års
revolutionära rörelse, men ogillade de våldsåtgärder,
till hvilka den ledde. Sjelf tjenade han revolutionens
sak, ehuru i en mindre bemärkt ställning, tills han,
liksom så många andra, anklagades för »modérantisme»
och häktades (1795). Sedan han åter blifvit frigifven,
måste han, för att kunna försörja sig och sin
familj, egna sig åt industriel verksamhet. Efter
d. 18 Fruc-tidor år V (d. 4 Sept. 1797) erhöll
han emellertid ånyo anställning i statens tjenst,
en tid inom inrikesdepartementet och derefter i
finansdepartementet. Från den tiden sysslade han icke
mer med politik, utan hängaf sig åt literära studier
och författareskap. 1810 blef han t. f. och 1813
ord. professor i romersk skaldekonst vid College de
France. Under det bourbonska konungadöinet skildes
han visserligen från denna befattning (1821), men
erhöll den åter efter Julirevolutionen (1830). 1833
blef han ledamot af Franska akademien. Han dog i Paris
1854. T. utgaf bl. a. Souvenirs de la journée du l:er
Prairial an III (1799), Les bucoliques de Virgile
(ofvers. på vers, 1800), Trophées des armées
francaises depuis 1192 jusqu’ en 1815 (1819)r Études
sur Virgile comparé avee tous les poé-tes épiques et
dramatiques des andens et des mödernes (1825-30),
Histoire de Napoleon (1833) och Histoire compléte
de la revolution francaise (1833-36). - 2. Claude
Joseph T., fransk filosofisk skriftställare, f. 1801,
d. 1876 såsom professor i filosofi vid Faculté
des-lettres i Dijon, var en produktiv och mångsidig
författare. Bland mängden af hans arbeten må nämnas
Paralléle du christianisme et du ratio-nalisme
(1828), Éthique (1840), Histoire abré-gée de la
philosophie (s. å.), Le droit pénal (2 bd, 1859),
La vie dans 1’homme (2 bd, 1861), Turgot (1862),
L’animisme, ou la matiére et V esprit conciliés
(1865), Le mariage, la separation et le divorce
(1868), Principes du droitpu-blic (2 bd, 1872)
och Th. Jou/roy. T. öfversatte från tyskan Kants
vigtigaste arbeten (i 5 bd, 1830-43) och H. Kitters
»Allgemeine ge-schichte der philosophie» m. m. -
T:s son. Charlesojoseph T., f. 1828, d. 1884,
vardt använd såsom diplomat, bl. a. i Levanten, och
slutligen ambassadör i London. Han gjorde sig äfven
känd såsom arkeolog och geograf, l- J- M-r_
TiSSOt [-så’], James, fransk målare, född i Nantes
1835 (?), lärjunge af Hippolyte Flandrin och Lamothe,
uppträdde först med skildringar af scener från
medeltiden (1859). I dessa sökto han, efter den gamla
flandriska skolans sätt ock sannolikt genom inflytande
af belgern Henri Leys, icke blott framställa drägter
och omgif-ning med arkeologisk trohet, utan äfven
i figurernas hållning och framträdande återgifva
den senare medeltidens sätt att skildra. Bisakerna,
äro utförda med samma omsorg som figurerna, allt
i djupa, hårdt mot hvarandra stående lokalfärger,
dock verksamt sammanstämda; teckningen är ined
flit kantig, grupperingen tafatt naiv. Detta maner
framträder i synnerhet i hans bilder ur Fausts och
Gretchens kärlekshistoria, af hvilka en, Fausts och
Gretchens möte (1861), finnes i Luxembourgs museum
i Paris. Sedan vände han sig till framställningar
ur de bildade klassernas lif, originelt och poetiskt
uppfattade (Hvilande damer under blommande äppelträd,
Ung dam i kyrkan, Sista aftonen nu fl.). 1871-81
vistades T. i London. Han har derjämte gjort
resor i Orienten. Efter sin återkomst till Paris
utställde han 1885 femton stora pastellmålningar,
i hvilka han skildrar »qvinnan i Paris». I sina
pasteller är han realist, men håller sig fri från
impressionismens ytterligheter. T. är tillika en
framstående etsare. c. R. N.
Tis-SÖ, en 21 qvkm. stor, nästan rund sjö i j nord
vestra delen af Själland, 15 km. s. ö. om Kalundborg,
är mycket fiskrik och afflyter genom Hallebyån i
Stora Belt. E. Ebg.
Tista, den 124 km. långa hufvudelfven i vattensystemet
kring Fredrikshald, östra Norge, genomflyter en rad
natursköna insjöar: Birklan-gen, Skulerudsvandet,
Örje-, Ödemark-, Aremar k-, Aspern- och Femsjöarna
m. fl. Dess flodområde sträcker sig öfver 1,500
qvkm. Elf ven är från Femsjön till Skulerudsvandet
kanaliserad på en sträcka af 77 km. och trafikeras
der af ångbåt. Från Otteid finnes en förbindelse med
Stora Le
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
