Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjerkesserna l. cirkassierna - Tjerkessien (Cirkassien) - T-jern - Tjernagora - Tjernaja - Tjernajev, Michail Grigorievitj - Tjernigov. 1. Guvernement i Lill-Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slägten afgöras af de äldste (thamata), och offentliga
angelägenheter afhandlas på de under bar himmel hållna
folkförsamlingarna (medsjlis). För öfrigt är husfadern
oinskränkt herre i sitt hus, förfogar fritt öfver
barnen och ärfves uteslutande af äldste sonen. Ehuru
lefnadssättet är ungefär enahanda inom alla de
nämnda samhällsklasserna, herskar dock dem emellan
den strängaste klass-skilnad, hvilken enligt regeln
utesluter ömsesidiga äktenskapsförbindelser. Hustrun
köpes för ett bestämdt pris (kalim) och bär det
tyngsta, dagliga arbetet, men behandlas eljest väl,
så länge hon icke skjutes åt sidan för nya, yngre
rivaler. Afspärrningen könen emellan är dock ej
så stark här som i Orienten, och unga, obeslöjade
flickor deltaga i alla festligheter, från hvilka
endast de gifta qvinnorna med sitt hvita hufvuddok
äro uteslutna. Vid dessa fester är stridsleken
dshiggit (arabernas »fantasia») det förnämsta nöjet,
hvarefter, dock oftare förr än nu, firade sångare
besjunga nationalhjeltarnas (Guz-Begs, Sjainils och
andras) bragder. Sederna äro i allmänhet enkla och
rena. Men säljandet af egna döttrar till slafvinnor
förekommer ännu ofta nog, och rån och stöld från
främmande slägter är icke ett brott, utan en ädel,
berömvärd sport, framkallad mindre af förvärfsbegär än
af lusten för faror och äfventyr. Att de tjerkessiska
flickorna sjelfva icke hysa någon obenägenhet mot att
så afyttras beror derpå att deras öde i de flesta fall
icke blir sämre och stundom i yttre glans och makt
långt bättre i Turkiet än i hemlandet. Gästfrihet
och gästvänskap äro allmän sed, och förr kunde
ingen resa i deras land utan skyddet af en inhemsk
gästvän; men till denna gästfrihet sluter sig dess
vanliga afvigsida: ytterlig trolöshet mot främlingar
och vildaste grymhet mot fiender. – Tjerkesserna
äro sannolikt de gamles kerketer och voro redan
i forntiden bekanta som djerfva röfvare. Under
12:te och 13:de årh. lydde de under georgierna och
omvändes af dem till kristendomen, hvilken sedan
vid deras återvunna själfständighet undanträngdes
af islam. Med sina tatariska grannar i n. lågo de i
beständig fejd. Och med ryssarna råkade de i strid i
16:de årh., då Ivan IV eröfrade en del af deras land
(1555), men hvarken han eller Peter den store lyckades
bringa dem varaktigt under Rysslands ok. Detta
skedde först på 1800-talet (se härom Kaukasus,
sp. 535). – Tjerkessiska språket bildar den ena
grenen af den nord-kaukasiska språkstammen, hvars
andra gren utgöres af tjetjentsiskan och lesgiskan,
men denna språkstam har, såvidt man ännu kan se,
ingen slägtskap med den syd-kaukasiska (jfr
Georgiska språket) och än mindre med den iranska
ossetiskan (se Osseter) eller angränsande tatariska
språk. Egen skrift och egen literatur finnas ej,
men väl en stor mängd traditionelt fortplantade
sånger och hjeltedikter. Språket, för hvilket
abchasiskan anses såsom den mest representativa
dialekten, är både inom ljud- och formlära lika rikt
som egendomligt utveckladt, men också ett af de
»svåraste». Vokalismen omfattar blott de vanliga
fem ljuden
a, e, i, o, u, utan diftonger, men konsonantismen
deremot, sådan den framställes af Schiefner
(»Abchasische studien» i »Mém. de l’acad. de S:t
Petersb.» VI, n:o 12), ej mindre än femtio, bland
hvilka 11 »allabiater» äro försedda med en egendomlig
bilabial efterklang. Konsonanthopningen är också lika
stark här som i de flesta amerikanska språk. Genus
finnes blott vid pron. pers. i sing.; deremot finnas
både bestämd och obestämd artikel. Plur. bildas
med suffix. Nomin., ackus. och dat. åtskiljas,
som ofta i svenskan, blott genom satsordningen: subj.,
dat., accus., verb. Genit. uttryckes med possess.
prefix för 3:dje pers., öfriga (8–12) kasus (loc.,
instrum. etc.) med postpositioner. Adj. följer efter
sitt subst. och antar ej artikel, men numerus-
och kasus-suffix öfverflyttas från subst. till
adj. Pronomina poss. uttryckas med prefix,
t. ex. s-ab, min far, u-ab, din f., j-ab, hans
f., h-ab, vår f., och med samma prefix framför en
nominalstam bildas pron. pers. s-ara, jag, n-ara, du,
j-ara, han, h-ara, vi, etc. Verbet, som uttrycker
personer med samnia prefix, eger 6 modi, näml. indik.,
konj., kondit., konsek., imagin., imper., 9 enkla,
med suffix bildade tempora, hvaribland 4 olika aorist,
allt eftersom handlingen tänkes som obestämd, nästan
utförd, fullt utförd eller förhindrad, vidare 9 mot
dessa tempora svarande particip samt slutligen 4
gerundier, hvilka med hjelpverbet qal bilda en ny
serie af sammansatta tempora. Härledda stammar finnas
7. H. A.
Tjerkessien (Cirkassien), tjerkessernas land i
nordvestra delen af Kaukasus, i vinkeln mellan Svarta
hafvet och nedre Kuban samt vid Kuban och omkring
öfre Terek (se Tjerkesserna).
T-jern, benämning på valsadt jern med T-formig
genomskärning. Dubbelt T-jern har I-formig
genomskärning. Jfr Hållfasthet.
Tjernagora (Serb. Czernagora). Se Montenegro.
Tjernaja [tjå’rnaja], R. (»den svarta», näml. floden),
kustflod på Krim, utmynnar i Sevastopols redd. Om
striden vid T. 1855 se Krimkriget, sp. 1569.
Tjernajev, Michail Grigorievitj, rysk militär,
f. 1828, eröfrade 1865 Tasjkent och skapade den ryska
provinsen Turkestan, men kallades 1875 från sitt
verksamhetsfält i Asien till följd af sina motgångar
emot emiren af Bokhara. Han lemnade den ryska
tjensten och uppträdde 1876 såsom öfverbefälhafvare
öfver serbiska armén vid utbrottet af kriget mot
Turkiet. Efter sitt grundliga nederlag vid Aleksinats
(Okt. s. å.) miste han dock serbernas förtroende
och lemnade landet. Derefter, liksom förut, verkade
han såsom panslavistisk agitator och häktades 1879 i
Rumilien. Utlemnad till Ryssland, utnämndes han 1882 å
nyo till generalguvernör i Turkestan, men måste 1884
återkallas på grund af sin utmanande hållning gent
emot det britisk-indiska riket. Sin då vunna plats i
riksrådet miste han 1886, emedan han intrigerade emot
ledarna af de transkaspiska jernvägsbyggnaderna.
Tjernigov. 1. Guvernement i Lill-Ryssland, på venstra
stranden af Dnjepr, omgifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
