Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 419-420 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tobago (Tabago) - Tobak

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fransmän. Sedan 1814 har den varit
britisk.

Tobak (Sp., Port. tabaco, Fr. tabac, T. tabak,
Eng. tobacco), Nicotiana L., bot., farmak.,
ett slägte af vanligen högväxta örter, hörande
till nat. fam Solanaceae (således samma familj,
som innehåller belladonna, bolmört, spikklubba
m. fl. giftväxter och äfven potatesväxten),
kl. Pentandria. Blomfodret är rörformigt
klocklikt, till midten 5-klufvet, blomkronan
under frukten, trattlik eller bägareformig.
Frukten är en 2-rummig kapsel, som öppnar sig med
två skal. Af detta slägte, som har representanter i
alla verldsdelars varmare trakter, äro omkr. 40 arter
beskrifna, af hvilka några odlas i trädgårdarna såsom
prydnadsväxter (N. glauca Grah., med grågröna blad
och gula blommor, N. affinis och N. suaveolens,
med hvita, välluktande blommor och smala blad,
m. fl.), andra åter äro föremål för odling i stort
till frambringandet af det bekanta njutningsmedlet

tobak. De arter, som i många varieteter för detta
ändamål företrädesvis odlas, äro följande. 1)
Virginia-tobak, N. tabacum L. (se fig.),
är en klibbhårig ört. hvars trubbkantiga
stjelk blir 1–1,5 m. hög, med spiralställda,
stora, äggrundt eller aflångt lansettlika,
spetsiga blad, som äro oskaftade (de mindre
dock med skaftlikt afsmalnande bas). Blomflikarna
äro spetsiga och blomkronan rosenröd, trattlik,
med något vidgadt svalg och spetsiga
brämflikar. Flere varieteter finnas af denna art,
som lemnar det mesta af den från Nord-Amerika
kommande tobaken och är den i Sverige allmännast
odlade. 2) Marylandstobak, N. latissima
Mill. (N. macrophylla Spreng.), har fått sina latinska
namn af de särdeles stora och breda bladen, hvilkas
sidonerver utgå från medelnerven i större vinklar än
hos den föregående arten, som den för öfrigt mycket
liknar. Blomställningen är tät och sammandragen
(hos virginia-tobaken deremot utbredd). 3)
Bondtobak, N. rustica L., blir knappt 1 m. hög, är
mindre klibbhårig samt har trind stjelk, skaftade,
äggrunda till aflånga, trubbiga blad, korta, trubbiga
foderflikar och bägarelika, gulgröna blomkronor med
trubbiga brämflikar. Denna art växer vild i Gamla
verlden, men anses urspr. härstamma från Amerika.
Bondtobaken växer hastigare och mognar tidigare
samt är mera härdig än virginia-tobaken, men odlas
dock ej numera i Sverige i någon nämnvärd
mängd. Den uppgifves vara den art, som lemnar
den mycket prisade turkiska tobaken. 4) N.
persica Lindl. gifver den högt värderade tobaken från
Sjiras. 5) N. repanda Willd., inhemsk på Cuba, nyttjas
till s. k. små havanna-cigarrer. – De vigtigaste
handelssorterna äro följande. A) Syd-amerikansk tobak:
varinas (varinas-knaster), från distrikten Varinas,
Merida m. fl. i Venezuela (piptobak), columbia
från Columbia och angränsande land (cigarrtobak),
brasiliansk tobak (de bättre bladen till cigarrer,
de sämre till snus och tuggtobak). B) Nord-amerikansk
tobak: marylandstobak (piptobak), virginisk tobak
(till snus och skuren tobak), kentucky (cigarrett- och
tuggtobak), seedleaf från Pennsylvania, Connecticut
och Ohio (cigarrtobak), florida (d:o). C) Vestindisk
tobak: havanna, från norra delen af Cuba (särskildt
distriktet Vuelta Abajo v. om Havanna), cuba, från öns
sydöstra del, domingo, från ön S. Domingo, portorico
(näst varinas den bästa piptobaken). D) Asiatisk
tobak: manila, från Filippinerna (cigarrtobak),
java (cigarr- och piptobak). E) Europeisk tobak:
holländsk tysk, ungersk (bäst omkring Debreczen)
och turkisk tobak (mest från Macedonien).

Amerika (i synnerhet staterna Virginia och Maryland)
och Vestindien (i synnerhet ön Cuba) lemna både den
mesta och den bästa tobaken. I Europa odlas tobak
förnämligast i närheten af större städer, der god
tillgång på gödningsämnen finnes. Den fordrar nämligen
mycket näringsrik och väl upparbetad jord. Jordmån
och klimat inverka i hög grad på dess arom och
halt af nikotin samt godhet i öfrigt. Bäst trifvas
tobaksarterna inom de tropiska och subtropiska
jordbältena, från 15° till 35° från eqvatorn. I
dessa trakter kan man flerestädes skörda tobak af
finaste beskaffenhet, utan att man behöft använda
gödning. Tobaksodlingen kan nog äfven i nordliga
land (t. ex. Sverige) vara lönande, men kräfver der
vida större omsorg och påpasslighet. – Odlingen
af tobak tillgår på följande sätt. Väl moget frö
utsås i bänk med fin och god jord, i lagom tid (om
det gäller odling i ett land med kallare klimat),
så att man har tillräckligt stora plantor färdiga
till utsättning å fritt land, när man kan antaga,
att frostnätterna hafva upphört. Plantorna sättas
då i rader med 60–90 cm. mellanrum å tämligen högt
upplagda sängar samt vattnas efter behof. Finaste
tobak, användbar till rökning, erhålles, om jorden
får öfvervägande vegetabilisk gödning, t. ex. af
multnade tobaksstjelkar, löfkomposter o. dyl. Af
animalisk gödning anses brunnen kospillning vara
bättre än gödsel af andra djur. Dock användes väl
mest brunnet strö efter hästar (»bänkgödsel») till
gödning af tobaksfälten, hvilka om möjligt böra hafva
ett varmt och skyddadt läge. Under tobakens tillväxt
hållas sängarna eller listerna väl fria från ogräs,
och jorden luckras försigtigt mellan plantorna. När
blomknoppar börja visa sig, afnypas dessa, för
att bladen måtte få så mycken näring som möjligt,
så att de uppnå tillbörlig storlek. Endast på de
stånd, som hafva mycket stora, väl utvecklade blad,
lemnas blommorna qvar till frösättning. Mot slutet
af sommaren, då frostnätter kunna befaras, skördas
tobaksbladen. Först afskäras de nedersta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>