Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tobakskompanierna - Tobaksmonopol. Se Tobaksskatt - Tobakspipan, zool. Se Pipfiskar - Tobaksskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tobakskompanierna i Sverige. Genom en k. förordn. af
d. 12 Jan. 1641 medgafs för Söderkompaniet uteslutande
rätt att till riket införa tobak, »een wahro, som för
någen tijdh sedan här hafwer warit obekändh och fuller
i sigh sjelff icke är synnerligh nyttig». 1649 frigafs
handeln med tobak, men d. 22 Sept. 1651 öfverlemnades
den till ett Tobakskompani, som fick uteslutande rätt
att införa tobak och derjämte rätt att inom tre veckor
mot reda betalning öfvertaga de tobaksförråd, som
borgarena i städerna innehade, hvadan det alltså äfven
skulle ombesörja minuthandeln inom landet. Kompaniet
upphäfdes d. 28 April 1653, och tobakshandeln
frigafs åter fullständigt. Men redan d. 23 Dec. 1654
erhöll det år 1649 oktrojerade s. k. Amerikanska
kompaniet uteslutande rätt att importera tobak »såsom
ett expedient och medel, hvarigenom Nova Suecia
(kolonien Nya Sverige) för denna tid förhoppligen
icke allenast skulle kunna konserveras, tillväxa och
förkofras, utan ock att vår nation finge deraf dess
bättre lägenheter och tillfälle att vänja sig vid
den amerikanska seglationen och handeln och den till
sin märkliga profit och förkofring idka och bruka». I
denna förordning säges bl. a., att tobak »fast allmänt
öfver hela vårt konungarike af den gemene man uppköpt
och förbrukad varder». Genom förordn. af d. 22 Maj
1658 fick kompaniet äfven uteslutande rätt till
inrikeshandel med tobak. Denna skulle tillgå så, att
kompaniet uppdrogo åt en eller flere af borgerskapet
i hvar stad »efter proportion af städerna» att såsom
dess faktorer ombesörja minutförsäljningen. Ville
ingen borgare mottaga detta uppdrag, hade kompaniet
rätt att förordna någon af sina egna tjenare att
idka denna handel. Som tobakshandeln blef Amerikanska
kompaniets hufvudsakliga sysselsättning, i synnerhet
sedan Nya Sverige 1655 gått förloradt, så kallades
det Tobakskompaniet. Det upphörde 1660, då genom
k. förordn. af d. 10 Nov. handeln med denna vara åter
blef fri. Under förebärande att kronans inkomster
minskats, beslöt regeringen dock d.
9 Okt. 1662 att göra tobakshandeln till ett regale
och utarrendera den såsom ett monopol på
10 år till två personer, husgerådsmästaren Anders
Andersson och handelsmannen Peter Bohm, hvilka
fingo ungefär samma privilegier, som kompaniet
haft, och hvilka i sjelfva verket blefvo ett
nytt tobakskompani. Arrendesumman skulle under de
första fem åren vara 120,000 dlr kmt, under de senare
fem åren 170,000, räknadt från början af år 1663,
men för de återstående månaderna af år 1662 blott
3,800 dlr smt. Priset skulle ej få blifva högre,
än det varit under Amerikanska kompaniets tid.
Kontraktet med arrendatorerna prolongerades på två
år 1672, dock med undantag af handeln på Narva och
Nyen, som de redan förut afstått mot en lindring
i arrendesumman af 50,000 dlr kmt. Den 26 Juni
1673 erhöllo de ytterligare 10 års förlängning
af oktrojen, räknadt från d. 1 Jan. 1675 på samma
vilkor som förut. Sedan den nya terminen utgått,
synes icke kontraktet hafva vidare prolongerats,
utan tobakshandeln lemnats fri. J. Fr. N.
Tobaksmonopol. Se Tobaksskatt.
Tobakspipan, zool. Se Pipfiskar.
Tobaksskatt, finansr., skatt på förbrukning af
tobak. Af de olika formerna för denna beskattning
kunna, jämte tull på införsel af tobak, egentligen
endast råämnesbeskattning, fabrikatsskatt och
tobaksmonopol komma i fråga. Vid råämnesbeskattningen,
hvilken förekommer i Tyskland och Belgien, kan
skattens storlek bestämmas antingen efter den odlade
arealens storlek, resp. beskaffenhet, eller ock
efter skördens storlek. Jämte det denna skatteform
nödvändiggör kostsamma och för tobaksodlingen
synnerligen betungande kontrollåtgärder, lider den
dessutom bl. a. af det med hänsyn till de stora
qvalitetsdifferenserna hos tobaken mycket väsentliga
felet att tobakens qvalitet icke erhåller något
eller blott mycket ringa inflytande på skattens
storlek. Vid fabrikatsskatten, som tillämpas
i Nord-Amerikas Förenta stater och Ryssland,
afpassas skatten efter det färdiga fabrikatets
mängd och art samt, till en viss grad, efter
dess qvalitet. Denna skatteform eger visserligen
afgjordt företräde framför råämnesbeskattningen,
enär densamma i någon mån kan taga hänsyn till
tobakens qvalitet, men den lider dock, om än i
mindre grad, af ofvannämnda, råämnesbeskattningen
vidlådande brister. Tobaksmonopolet är deremot fritt
från dessa olägenheter. I sin fullständiga form
innebär detsamma uteslutande rätt för staten att
köpa och bearbeta inhemsk råtobak, att från utlandet
importera tobak och tobaksfabrikat samt att inom
landet tillverka och försälja tobaksfabrikat. Deremot
anses det icke gå för sig att utsträcka monopolet
äfven till tobaksodlingen. Tobaksmonopolet
kräfver ej någon dyrbar kontroll samt gör det
möjligt att fullkomligt afpassa skatten efter de
resp. fabrikatens qvalitet och värde, enär staten
bestämmer prisen på dessa. Det vanliga påståendet att
monopolet skulle leda till fabrikatets försämring
och tillverkningskostnadernas ökning har aldrig
blifvit bestyrkt. Denna uppfattning beror nog
delvis på en sammanblandning af den prisstegring,
som monopolet medför och afser att medföra,
med försämring af fabrikatet, resp. förhöjning
af dess tillverkningskostnader. Deremot leder
monopolet onekligen till att en mindre mängd
olika sorter tillverkas. Vidare kan införandet af
tobaksmonopol stöta på väsentliga hinder i de land,
som redan ega en högt utvecklad tobaksindustri,
emedan såväl fastställandet som anskaffandet af
de aflösningssummor, skadeersättningar m. m.,
som staten dervid måste betala till de i nämnda
industri intresserade, kan vara förenadt med betydliga
svårigheter. Tobaksmonopolet är infördt i Frankrike,
Österrike, Ungern, Italien, Spanien, Portugal,
Rumanien, Serbien och Turkiet. – I England har all
inhemsk tobaksodling förbjudits, för att man skall
kunna träffa all tobak, som konsumeras inom landet,
med tull. Men detta förfaringssätt icke blott skadar
landets näringslif, utan dertill kommer, att tullen
så till vida är en olämplig form för tobaksskatt,
som den i regeln endast i ringa mån kan afpassas
efter tobakens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
