- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
435-436

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tobler ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

syd-amerikanska republiken Venezuela, vid floden Tocuyos
utlopp i Karibiska hafvet. 15,383 innev. (1881).

Toda. Se Tuda.

Todaer. Se Nilgiri.

Toddy (Hind. tári, tádi, af tár, solfjäderspalm),
sockerhaltig saft ur vissa palmers stam (jfr
Borassus, Nipa och Palmvin); rusdryck af varmt
vatten, socker och någon finare bränvinssort (konjak,
arack, rom, whiskey, gin) eller vin.

Tode [tåde], Johan Klemens, dansk läkare och skald,
född d. 24 Juni 1736 nära Hamburg, utbildades till
kirurg i Tönder och kom såsom sådan till Köpenhamn
1757, der han 1763 fick anställning vid hofvet såsom
»resekirurg» och genom sin älskvärda personlighet
vann konung Fredrik V:s ynnest. År 1765 erhöll
han understöd för en flerårig resa till utlandet,
särskildt till England, och tog efter sin hemkomst,
1768, medicinsk examen och doktorsgrad, hvarefter han
höll föreläsningar samt utnämndes till hofmedikus 1771
och till professor vid universitetet 1797. På grund
af sjuklighet nödgades han taga afsked 1805. Han dog
d. 16 Mars 1806. T. var en framstående lärare och på
samma gång en flitig och mångsidig författare. Han
skref en mängd medicinska uppsatser, oftast i populär
stil, och utgaf 1778–1800 en Sundhedstidende för att
utbreda kunskap om sjukdomar och sjukvård, stundom i
roande form. Derjämte utgaf han veckoblad af blandadt
innehåll med moraliserande och satiriska artiklar
efter engelskt mönster. Som humorist visar han sig
också i åtskilliga skådespel, af hvilka Söofjicererne
(1783) gjorde mycken lycka, i romanen Kjærligheds
nytte
(1791–92) och i förträffliga visor. T. lärde
visserligen aldrig att skrifva felfri danska, men
både språk och stil ega dock stora förtjenster. Hans
slagfärdighet förmådde honom att kasta sig in i flere
literära fejder, på samma gång hans verksamhetsbegär
lät honom taga del i stiftandet af Det medicinske
selskab 1771, Selskabet for borgerdyd 1785 och
Selskabet for efterslægten 1786. Hans poetiska
skrifter utkommo 1793–97 i 2 bd, de prosaiska
1793–1805 i 6 bd. E. Ebg.

Todenhausen. Se Minden.

Todhunter [tå’ddhöntör], Isaac, engelsk matematiker,
f. 1820, död såsom professor i matematik i Cambridge
1884, utgaf ett stort antal läroböcker inom skilda
delar af matematiken och mekaniken, hvilka länge voro
mycket använda äfven utom England. Här må nämnas The
elements of Euclid
(1862, flere uppl.; »Geometriska
öfningssatser till Euklides», 1864), A treatise on
algebra
(1858; »Algebra bearbetad för den svenska
elementarundervisningen», I, 1865), A treatise on
the differential calculus
(1852; 8:de uppl. 1878)
och A treatise on plane coordinate geometry (1855,
5:te uppl. 1874; »Plan koordinat geometri», 1872;
»Öfningssatser till plana analytiska geometrien»,
1877). T. skref äfven flere förtjenstfulla
matematisk-historiska arbeten, bl. a. A history of
the calculus of variations during the XIX:th century

(1861) och A history of the mathematical theory of
probability from the time of Pascal to that of Laplace

(1865). G. E.

Todi, stad uti italienska prov. Perugia, på
en höjd vid venstra stranden af Tiber. 4,706
innev. (1881). Biskopssäte. Gymnasium, teknisk
skola. T. är den gamla umbriska staden Tuder,
af hvilken återstå rester af murar, en stor
ruin af ett tempel eller en basilika (vanligen
kallad Mars’ tempel) samt rester af teatrar, bad
m. m. Bland stadens intressanta byggnader märkas
den 1604 fullbordade vallfartskyrkan S. Maria della
Consolazione (en kupolbyggnad öfver ett grekiskt kors,
en af renaissancens ädlaste skapelser) samt Palazzo
comunale. Jacopone, författaren till »Stabat mater»,
föddes och dog i T.

Todi, Luiza Rosa de Aguiar, portugisisk sångerska,
f. 1753, studerade under David Perez samt uppträdde
med växande framgång 1772 i London, 1777 i Madrid,
1778 i Paris o. s. v. Efter ett kort engagement
i Berlin 1782 bestod hon följande år i Paris den
täflingskamp med Mara, som då delade parisarna
i två läger, »todister» och »maratister», nästan
lika förbittrade på hvarandra som »gluckister»
och »piccinister». Todi berömdes i den patetiska
genren, Mara i den briljanta. År 1784 engagerades
hon för Petersburg och 1786 åter för Berlin. 1789
begaf hon sig, fördrifven från Paris genom
revolutionen, till Italien. Hon dog i Lissabon 1833.
A. L.

Todleben [tåt-]. Se Totleben.

Todmorden, stad i England, dels i Lancashire,
dels i West Riding af Yorkshire, vid
floden Calder, Rochdale-kanalen och
Lancashire–Yorkshire-jernvägen. 23,862
innev. (1881). Bomullsindustri samt maskinverkstäder
och jerngjuterier.

Todte hand. Se Main morte.

Toffana. Se under Aqua.

Toffelblomma. Se Calceolaria och Cypripedium.

Tofieldia Huds., bot., ett litet örtslägte, hörande
till nat. fam. Nartheciaceae Fr., kl. Hexandria
L. Till svenska floran höra två arter, T. calyculata
Wg. och T. borealis Wg., af hvilka den förra
träffas endast på Gotlands kärrängar, men der
ymnigt, och den senare tillhör fjälltrakterna,
förnämligast i Norrland. Båda arterna äro lågväxta,
glatta, å sumpmarker förekommande örter, som
hafva plattadt 2-sidiga, smala, styfva rotblad,
1–3-bladig stjelk, hvilken uppbär en tät klase af
små gula blommor. Hvarje blomskaft har antingen vid
spetsen (T. calyculata) eller vid basen (T. borealis)
ett treflikigt svepe. Den norrländska arten bär i
folkspråket namnet björnbrodd. O. T. S.

Tofsdufvan. Se Ocyphaps.

Tofsgamar. Se Gamfoglar.

Tofsgälade fiskar, Lophobranchii, zool., kallas en
ordning inom benfiskarnas (Teleostei) underklass
och fiskarnas klass. Den utmärker sig derigenom att
gälarna ej äro bladformiga, utan tofsformiga, att
gällocket består af en stor, enkel skifva samt att
kroppen är täckt med ett ledadt hudskelett. Nosen
är mycket förlängd, munnen liten och tandlös. De
få hithörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free