- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
443-444

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tofslärkan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anlades, näringslifvet samt vetenskap och konst
främjades, hvarigenom Jedo blef rikets förnämsta
stad. Efter revolutionen 1868, hvarigenom mikadon
återinträdde i utöfningen af sina gamla rättigheter
och sjogunvärdigheten upphäfdes, flyttades det
kejserliga hofvet från Kioto dit, och staden
fick namnet T. Den har sedan varit regeringens
residens samt är medelpunkten för Japans politiska,
kommersiella och literära lif. Stadens hamn är öppen
för främmande fartyg.

Tokkmajärvi. Se Tohmajärvi.

Tokologi. Se Obstetrik.

Tokon. Se Pepparätarna.

Toktamysj, kan i Gyllene horden (se d. o.).

Tol, Dominicus van, holländsk målare, f. mellan 1631
och 1642, d. i Leiden 1676, systerson och lärjunge
till Gerard Don, var verksam i Amsterdam och i Leiden,
i hvars Lukasgille han inskrefs 1664. Han målade
porträtt och genretaflor, mest i Dous manér, men ej så
fint genomförda. Af hans arbeten må nämnas porträtt af
Amsterdams borgmästare Spiegel (1673, i Amsterdams
Rijksmuseum), Den fångna råttan (samma ställe),
Sillätaren och Garnnysterskan, fönsterbilder i Dous
manér (bägge i Dresden), Flickan med den slagtade
tuppen
(i Kassel) och Ett gladt lag (i Stockholm).
C. R. N.

Tola (Hind., af tula, våg), ostindisk guld- och
silfvervigt, = 11,66 gr.

Tolag (af plattyska tolage, T. zulage,
tillägg; således egentl. »tillägg», nämligen till
tullafgifterna), finansr., en med tullumgälderna till
staten sammanhängande och stapelstad tillfallande
afgift af utländska varor, som infördes till eller
utfördes från staden. I Göteborg erlades dock
tolag äfven för inländska varor intill år 1827, då
denna tolag afskaffades. Det äldsta och vigtigaste
slaget af tolag var den s. k. ordinarie tolagen
l. stadstolagen. Stockholm var den första stad, som
fick sig dylik tolag tillerkänd, hvilket skedde genom
det provisionella privilegiet af d. 7 Sept. 1635 och
bekräftades genom 1636 års privilegier, som bestämde
tolagen till 1 proc. af inkommande och 1/2 proc. af
utgående gods. Derefter tilldelades samma rätt till
tolag en mängd andra stapelstäder, men genom 1680
års reduktion indrogs denna tolag till kronan,
med undantag af den s. å. Stockholm tillerkända
tolagstillökningen af 1/4 proc. Emellertid fick
Stockholm redan 1681 sin tolag förhöjd till det 1636
fastställda procenttalet, hvilket 1684 ytterligare
förhöjdes. Kort derefter tilldelades äfven andra
större stapelstäder åter rätt att uppbära tolag,
till dess slutligen genom k. br. d. 21 Sept. 1715 alla
dåvarande stapelstäder fingo sig tolag tillerkänd. Den
till kronan indragna tolagen sammanslogs s. å. med
tullen. – Utom denna till stapelstädernas utgifter i
allmänhet anslagna ordinarie tolagen funnos andra,
hufvudsakligen för vissa ändamål afsedda slag, af
hvilka den vigtigaste och allmännast förekommande var
inqvarterings- l. tillökningstolagen, som i främsta
rummet skulle användas till understöd åt borgerskapet
vid inqvarteringsbesvärets utgörande. I Stockholm och
Göteborg förekommo många andra slag af tolag: i
Stockholm fattigvårds- samt börs-, bro- och
hamnbyggnadstolag, i Göteborg tolag till vissa
kyrkor, fattigvården, stadens fattighus och
barnhus samt börstolag. År 1825 sammanslogos alla
de olika slagen af tolag i dessa två städer till
ett enda slag, som benämndes allmänna tolagen.
De stora olikheterna i de för olika städer gällande
bestämmelserna angående tolagens storlek och angående
de densamma underkastade varorna nödvändiggjorde en
reglering, som genomfördes 1857, då tolagen indrogs
till statsverket och sammanslogs med tullen samt
åt städerna tillerkändes af tullmedlen utgående
tolagsersättning, som beräknas på följande
sätt. För de stapelstäder, som haft rätt att
uppbära tolag, bestämdes tolagsersättning till det
belopp, hvartill tolagen i medeltal uppgått under
åren 1853–55, utom för Sundsvall och Haparanda,
i hvilka ersättningen bestämdes till tolagens
belopp år 1855. Om tulluppbörden i sådan stapelstad
öfverstiger medeltalet af samma uppbörd under åren
1853–55 (resp. år 1855), ökas ersättningen med 5
proc. af denna tillökning af tulluppbörden. Skulle
åter tulluppbörden i någon af dessa stapelstäder
sjunka under det belopp, som lagts till grund för
tolagsersättningens bestämmande, skall denna
ersättning minskas, så att tolagsersättningen
kommer att i det hela utgöra samma proc. af hvarje
särskildt års tulluppbörd, som medeltalet af tolagen
under åren 1853–55 utgjort af medeltalet af dessa års
tulluppbörd. Redan befintliga, men till tolag år 1857
icke berättigade stapelstäder samt nytillkommande
sådana eger K. M:t bevilja i tolagsersättning 5
proc. af tullmedlen. Sistnämnda tolagsersättning har
dock ej beviljats alla nytillkomna stapelstäder (jfr
Skatteregleringskomiténs promemorior, n:r 46). Såsom
ett exempel på tolagsersättningens storlek må nämnas,
att den för Stockholms stad upptogs för 1892 till
770,000 kr. D. D.

Toland [tå’länd], John, irländsk filosof, f. 1670,
d. 1722, sökte, påverkad af Locke och Spinoza, att
framställa kristendomen fri från alla öfvernaturliga
element och blef så en af representanterna för den
teologiska rationalismen. Enär hans religiösa åsigter
i mångt och mycket ansågos betänkliga, blef han
föremål för förföljelse, och bitterheten deröfver
dref honom att utsända alltmera oppositionella
skrifter. Vigtigast är hans första, Christianity not
mysterious
(1696, flere uppl.). Hans Pantheisticon
(1720) är märkligt derigenom att termen »panteism»
der för första gången brukas. T:s arbeten utgåfvos
i 2 bd 1726–47. L. H. Å.

Tolbiacum. Se Zülpich.

Tolderlund [tåller-], Hother Hakon Viggo,
dansk författare, född 1820 i Nakskov, blef student
1838 och var underläkare i kriget 1848–50. Han var
sedan garnisonsläkare i staden Slesvig till 1864
och derefter några år i Åarhus. Död d. 9 April
1880. T. utgaf år 1851 Fortællinger fra felten, af
Dr. H.
och skref efter hand under samma märke en mängd
berättelser och teckningar ur folklifvet, i synnerhet
från Sönderjylland, samt åtskilliga reseskildringar,
såsom Skizzer fra Orienten (1875)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free