Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nordöstra delen af staten Mississippi, flyter mot
s. ;genom denna stad och Alabama samt förenar sig
72 km. ofvanför staden Mobile med floden Alabama,
hvarefter den förenade floden under namnet Mobile
faller ut i Mobileviken af Mejikanska viken. Från
staden Aberdeen i Mississippi är den segelbar.
Tombola (Ital., af tombolare, falla på hufvudet),
italienskt nummerlotterispel; hjulet eller urnan,
hvarur lotterinumren dragas.
Tom Dieck [tåmm dick], August Christian Hermann,
tysk målare, f. 1831 i Oldenburg, studerade 1847–51
i Dresden, kom sedan i Adolf Wichmanns atelier,
hvarunder han målade en S. Cecilia, blef derefter
lärjunge till Julius Schnorr, under hvars ledning han
utförde några kartonger med bibliska kompositioner,
och begaf sig 1857 till Italien. Han studerade i
Florens och, förnämligast, i Rom, der han målade
De båda Mariorna vid Kristi graf »(1859) samt
äfven arbetade för den tyska klassiska musikens
införande. Han återvände 1861 till Tyskland, der han
målade bl. a. Kristus på Oljoberget, Korsfästelsen
och Förklaringen m. fl. altartaflor för oldenburgska
kyrkor. Derjämte har han målat porträtt af Oldenburgs
storhertig och hans gemål samt åtskilliga cykler
efter Rafaels tapeter och olika fresker. Hans arbeten
sägas utmärka sig för varm känsla samt ädel form och
djup färg.
Tomedag (Thomedag), Tomasmässodagen, almanackens
Tomas Aposteln, namn på d. 21 Dec., var en
af apostladagarna (se d. o.). Denna dag hade
i Sverige kameralistisk betydelse, så länge
spanmålsränta erlades och tjenstemän aflönades med
spanmålsindelning. Den, som önskade leverera eller
mottaga sjelfva spanmålen i st. f. dess värde efter
markegångs-pris i penningar, skulle nämligen före
den dagen »uppsäga spanmålen» till leverering. Om
Tomedags betydelse som flyttedag se Fardag. –
Om en annan Tomasdag se Tomas Biskop.
Tomek, Wáclaw Wladiwoj, böhmisk historiker,
f. 1818, blef 1850 e. o. och 1860 ordinarie professor
vid Prags universitet samt är sedan dess delning i ett
tyskt och ett tsjechiskt universitet (1882) professor
vid det senare, hvars förste rektor han var. 1848–49
och 1861–66 var T. ledamot af österrikiska riksrådet
och är sedan 1885 lifstidsmedlem af dess första
kammare (»herrenhaus»). T:s förnämsta verk ar en på
grundligt källstudium hvilande tsjechisk historia
öfver staden Prag (7 dlr, 1855–85).
Tomelilla, by samt jernvägs-, post- och
telegrafstation vid Ystad–Eslöfs jernväg inom
Tryde socken, Kristianstads län, 19 km. från
Ystad, utgångspunkt för den 27 km. långa
Tomelilla–Simrishamnsbanan. Byn har åtskilliga industriella
anläggningar samt flere handlande och handtverkare.
Tomi l. Tomis, i forntiden stad vid Svarta hafvet
i nedre Mesien, nära det nuv. Köstendje. Bekant som
Ovidius’ förvisningsort.
Tomister (Thomister). Se Duns Scotus.
Tomleschg. Se Domleschg.
Tommarp, förr namn på en socken i Jerrestads
härad, Kristianstads län, och en i Skytts
härad, Malmöhus län. Den förra heter nu Östra Tommarp
(se d. o.), den senare Vestra Tommarp (se d. o.). Inom
Östra T. låg under den äldre medeltiden, vid den å,
som 3/4 mil nedanför faller ut vid Simrishamn, en
ej obetydlig stad, Tummathorp l. Tommarp, hvilken
dock redan före unionstidens slut hade nedsjunkit
till en bondby. Den egde en kyrka, helgad åt jungfru
Maria, och ett munkkloster, S. Peders kloster, af
premonstratensorden (stiftadt 1155), hvars kyrka är
den nuv. sockenkyrkan.
Tommaseo, Niccolò, italiensk literaturhistoriker,
f. 1803 inom en kroatisk slägt i Dalmatien, egnade
sig åt literära värf i Florens, 1833–38 i Paris och
derefter i Venezia. Då han ingifvit en petition om
mildring af censuren, blef han jämte Manin häktad i
Jan. 1848. Han frigafs under ett folkupplopp i Mars
s. å. och vardt medlem af provisoriska regeringen i
republiken Venezia samt i Aug. s. å. kultusminister,
men landsförvisades efter stadens kapitulation i
Aug. 1849 och bosatte sig på Korfu. Han flyttade
1865 till Florens och afled 1874. T. hörde till
den skola, som vill förena katolicismen med
liberala sträfvanden. Han var en mångsidig och
verksam skriftställare samt egde stort inflytande
såsom kritiker. Bland hans arbeten må nämnas den
förtjenstfulla ordboken Dizionario det sinonimi
della lingua italiana (1832); 5:te uppl. 1867),
Dell’ educazione (1834; 3:dje uppl. 1836), Comento
di Dante (1837), det historiska arbetet Relazioni
degli ambasciadori veneti (2 bd, 1838), hvilket
belyser Frankrikes historia under 1500-talet,
folkvisesamlingen Canti popolari toscani, corsici,
illirici, greci (5 bd, 1839–43), Studj critici (2 bd,
1843), den psykologiska romanen Fede e bellezza (1852;
flere uppl.), »Le lettere di Santa Caterina di Siena»
(4 bd, 1860) och Dizionario estetico (ny uppl. 1872).
Tommaso. 1. T. da Modena, en italiensk målare i
14:de årh., som blifvit känd hufvudsakligen derigenom
att han af Karl IV kallades till Böhmen, der han sedan
dels var verksam i Prag, dels med målningar prydde
den af konungen 1348–56 uppförda borgen Karlstein
(se d. o.). – 2. T. di Stefano. Se Giottino.
Tompa, Mihály, ungersk skald, f. 1819 i
Gömör-komitatet, d. 1868, var protestantisk prest
i sin födelsebygd. Under den nationella resningen
1848–49 var han fältprest vid honved-armén. T. utgaf
1846 folksago-samlingen Népregék és népmondák och
den komiska versberättelsen Mátyás Szuhay, 1847 en
diktsamling (Versek) och sedermera en dylik, benämnd
Virágregék (Blomstersägner). Under 1850-talet diktade
han sånger till fosterländsk tröst och lyftning,
hvarför han två gånger sattes i fängelse. T:s
vittra alster höra till de bästa i den magyariska
literaturen. Rik fantasi och kärlek till naturen, en
djup etisk mensklighetskänsla, en ren och ädel form
utmärka dem. Han utgaf äfven 3 band predikningar,
framstående genom vältalighet och fri protestantisk
anda. T. invaldes 1846 i Kisfaludysällskapet och 1858
i ungerska akademien. Hans samlade poetiska arbeten
utgåfvos i 6 bd 1870 (ny uppl. i 4 bd 1885).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
