Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 521-522 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torlonia ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slottsbyggnader under formen af både rundlar och fyrkanter
(de runda tornen hette i den äldre svenskan vanligen
»rundlar», medan betäckningarna eller spirorna kallas
»torn»). De användas både som trapptorn och som
hörntorn eller springa som hängtorn, »karnaper», ut
från hufvudbyggnaden. Deras spiror utgöra, i förening
med de höga gaflarna och de utsirade vindskuporna,
en omtyckt och för tidehvarfvet karakteristisk
prydnad. I början mera tillfälligt placerade och
löst sammanhängande med det öfriga, bringas de efter
hand genom sammanbindande gesimser och regelbundet
fönsterläge samt symmetrisk anordning i närmare
öfverensstämmelse med byggnadens hufvudmassa, för
att längre fram, under inflytelse af den klassiska
senrenaissancen på 1600-talet samt den nyklassiska
smaken på 1700-talet, knappas af till hörnpaviljonger
eller enkla framsprang med låga tak. I den moderna
arkitekturen, framförallt den privata (hyrespalatset i
staden, villan på landet), har tornbyggnaden efter
mönster från 1500-talet erhållit en vidsträckt
användning, hvarpå exempel i mängd kunna uppvisas
bl. a. från vår egen hufvudstad. Jfr Tak. – Om de
tornformiga hufvudpjeser i schackspelet, hvilka
kallas torn. Fr. (la) tour, fordom roc, T. roche,
thurm, se Rockera och Schack. Upk.

Här meddelas slutligen höjdmåtten på några af verldens
mera betydande tornbyggnader Fullt exakta siffror
äro emellertid svåra att erhålla. I olika arbeten
kunna måtten variera med en eller ett par meter,
stundom något mer, då beroende på huruvida spirans
eller kupolens krön (korset, korsblomman, tuppen
o. s. v.) medräknas eller icke.

Kabeltornen till Hudsonbron i New York	173	m.
Rådhuset i Filadelfia	163	»
Münstern i Ulm	161	»
Dômen i Köln	156	»
Katedralen i Rouen	(148) 151	»
Nikolaikyrkan i Hamburg	144	»
Münstern i Strassburg	142	»
S:t Stefan i Wien	138	»
Peterskyrkan i Rom	(142?) 132	»
Mariakyrkan i Lybeck	124	»
Dômen i Antwerpen	123	»
Justitiepalatset i Bruxelles	(118) 122	»
Katedralen i Chartres	113	»
S:t Paul i London	111	»
Dômen i Florens	107	»
Dômen i Milano	106	»
Invaliddômen i Paris	105	»
Parlamentshuset (Viktoriatornet) i London	102	»

Bland kyrkor i Sverige må nämnas

Domkyrkan i Upsala (med korsblommorna)	(400 fot) 118,7	»
Domkyrkan i Linköping	105	»
Klara kyrka i Stockholm	104	»
Domkyrkan i Vesterås (med tuppen)	102,5	»
Tyska kyrkan i Stockholm	92	»
Riddarholmskyrkan i Stockholm	85,5	»
Johannes’ kyrka i Stockholm	84,6	»
Matteuskyrkan i Norrköping	? 65	»
Domkyrkan i Skara	62	»

Det högsta byggnadsverk på jorden är
f. n. Eiffeltornet i Paris (300 meter;
jernkonstruktion; af den franske ingeniören A. G. Eiffel uppfördt
till verldsexpositionen derst. 1889); det till volymen
största är fortfarande Cheopspyramiden, hvars höjd
urspr. var 146 m.

Torn (stundom torne, Isl. Þorn, D. torn), Lat. spina,
bot., är ett slags outvecklad gren (»dvärggren»),
hvilken snart stannat i sin längdtillväxt
och smalnar af mot spetsen, som är vedartad,
hård och stickande. På en torn förekommer en
eller annan bladknopp, som dock vanligen snart
bortvissnar. Törnarnas biologiska uppgift torde
vara att skydda växten för angrepp af gräsätande
djur. Dylika tornar finnas hos många buskar och träd,
t. ex. slån, hagtorn, vilda päronträd, vägtorn eller
getapel (Rhamnus cathartica L.) m. fl. Tornar böra
icke förvexlas med taggar (se d. o.). – Ordet »torn»
är äfven en allmän benämning på taggiga buskar.
O. T. S.

Torna, fordom det minsta komitatet i norra Ungern,
i kretsen på denna sidan Teis, med 618 qvkm., nu
förenadt med Abauj till ett komitat Abauj-Torna,
3,491 qvkm., 184,699 innev. (1880). Hufvudstaden i
det nya komitatet är Kaschau.

Tornado (Port. och Sp., af tornar, egentl. vrida),
hvirfvelstorm. Med tornados menar man särskildt större
skydrag (se d. o.), som förekomma företrädesvis
i östra delen af Nord-Amerikas Förenta stater
och der vanligtvis framskrida i östlig riktning
under ett oerhördt buller. De äro synnerligen
våldsamma samt anställa stor förödelse på skogar och
landtbyggnader. – Med namnet tornados l. trovados
beteckna portugiserna äfven de oregelbundna, från
olika väderstreck kommande vindstötar, som uppträda
inom kalmregionen (se Stiltje). R. R.

Torna härad, i Malmöhuslän, ingår i Bara och Torna
domsaga samt Torna och Bara härads fögderi och
omfattar socknarna Silfåkra, Refvinge, Hardeberga,
Södra Sandby, Igelösa, Vestra Odarslöf, Stäfvie,
Lackalänga, S:t Peters kloster, Norra Nöbbelöf,
Vestra Hoby, Håstad, Borgeby, Stångby, Vallkärra,
Hellestad, Dalby, Bonderup, Fjelie, Flädie,
Lunds landsförsamling, Stora Råby, Bjellerup,
Efverlöf, Veberöd, Blentarp, Gödelöf och del af
Gårdstånga. Areal 46,166 har. 22,277 innev. (1890).

Torna kontrakt, i Lunds stift, omfattar de 13
pastoraten Silfåkra med Refvinge, Hellestad med Dalby
och Bonderup, Efverlöf med Slimminge, Hardeberga
med Södra Sandby, Igelösa, med Vestra Odarslöf,
Vestra Hoby med Håstad, Stäfvie med Lackalänga,
Stångby med Vallkärra, S:t Peters kloster med
Norra Nöbbelöf, Borgeby med Lyddeköpinge, Stora
Råby med Bjellerup, Fjelie med Flädie, Lunds stad
med landsförsamlingen. Areal 41,222 har. 36,568
innev. (1890).

Tornberg, Karl Johan, orientalist, numismatiker,
universitetslärare, född i Linköping d. 23 Okt. 1807,
började redan som gymnasist i sin födelsestad studera
det språk, arabiskan, som sedermera upptog största
delen af hans lif. Student i Upsala 1826, egnade han
sig der åt humanistiska och teologiska studier, blef
1833 filos. doktor och teol. kandidat samt 1835, efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>