Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torneå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bevistade slaget vid S. Lucia (d. 29 April 1781),
belägringen af Tobago (Juni s. å.), striderna
i Chesapeakbukten och blockeringen af New York
(hösten s. å.). Han skötte sig så väl, att han
för en tid fick befäl öfver en örlogsskonert. I
slutet af Okt. s. å. kommenderades han på
linie-skeppet »Northumberland», när flottan
återgick till Vestindien. Sedermera var han med i
de tre sjöaktioner, som d. 25 Jan. 1782 följde på
hvarandra under loppet af 24 timmar och ledde till
S. Christophers eröfring, i sjöslaget vid Dominica
(d. 9 April s. å.), i den fruktansvärda bataljen
vid Guadeloupe (d. 12 s. m.) och i de strider,
som franska flottan under markis de Vaudreuils
befäl i Juli och Aug. s. å. utkämpade utanför Nya
Englands kuster. Jämte Vaudreuils eskader återkom
T. i Juni 1783 till Brest samt utmärktes med orden
Pour le mérite militaire och en gratifikation på
1,200 livres.
Efter återkomsten till fäderneslandet, sommaren 1783,
befordrades T. till löjtnant vid amiralitetet. En
tid derefter kallades han till medlem af
Örlogsmannasällskapet, till hvilket han inlemnade
sitt första krigshistoriska verk: Grefve de Grasses
sjö-batailler och krigsoperationerne uti West-Indien,
ifrån början af år 1181 til krigets slut; med
dertil hörande historiske anmärkningar (1787), ett
värderikt arbete, på hvars uppgifter t. o. m. engelska
militärförfattare stöda sig. T. beslöt derefter att
skrifva svenska flottans historia. Efter ansökan
gaf Gustaf III honom d. 30 Jan. 1788 tillåtelse
att för ändamålet forska i Riks-, Amiralitets- och
Kammararkiven, men satte såsom gräns för historien
året 1720. Frukten af T:s arbete blef Utkast till
swenska flottans sjötåg (2 dlr, 1788), åtföljdt af en
förklaring öfver de i arbetet använda sjötermer. T:s
»Utkast» är ännu i dag det förnämsta arbetet i sitt
slag, flitigt användt eller omskrifvet af alla dem,
som behandlat vår sjökrigshistoria under samma tid
som han.
Under 1788 års krig deltog T. i slaget vid Högland
(d. 17 Juli), befordrades kort derefter till kapten
och råkade senare på året i rysk fångenskap,
då linieskeppet »Gustaf Adolf», hvarpå han var
kommenderad, under kryssning i Finska viken i sigte
af fienden stötte på ett då okändt grund, blef
taget och uppbrändt. Efter fredsslutet (1790) blef
han fri och vardt s. å. adjutant vid kadettskolan
i Karlskrona, hvarifrån han i samma egenskap
förflyttades till Karlberg. Men 1797 återvände
han, 1793 utnämnd till major, till Karlskrona,
der han höll föreläsningar i sjötaktik för de yngre
officerarna. Såsom öfverstelöjtnant, sedan 1799, förde
T. befäl på fregatten »Thetis» under en expedition
till Medelhafvet 1800–03 för att konvojera svenska
handelsfartyg och göra upp tvisterna emellan Sverige
och barbareskstaterna. Då bejen af Tripolis dervid
framställde för öfverdrifna fordringar, blockerade
T. hans hufvudstad. Under 1808 års krig kommenderade
T. linieskeppet »Dristigheten». Då han på hösten
återkommit till Karlskrona, afled han i fältfebern.
A. H-ld.
Tornsvaleslägtet, Cypselus, zool., tillhör familjen
Cypselidae och ordningen Cypselomorphae
inom foglarnas klass. Slägtet skiljer sig från andra
foglar derigenom att den tredje och den fjerde tån
hafva endast tre leder hvardera. Alla tårna äro
sinsemellan fria och framåtriktade. Mellanfoten är
kort och fjäderbeklädd. Näbben är mycket kort, baktill
mycket bred och klufven ända under ögonen. Vingarna
äro mycket långa och spetsiga, stjerten klufven. I
flygtens snabbhet och uthållighet öfverträffa
tornsvalorna flertalet andra foglar. På marken sätta
de sig aldrig, emedan de till följd af sina korta
fötter och långa vingar skulle hafva svårt att
åter flyga upp derifrån, utan de hvila merendels
i sina bon. Dessa bygga de af strån, risqvistar,
ull o. s. v. (hvilket material sammanklibbas genom
de starkt utvecklade spottkörtlarnas sekret) i höga
murar, torn, klippor eller ihåliga träd. De lefva af
insekter. I Sverige finnes endast en art, ända inom
polcirkeln, den vanliga mur- l. tornsvalan, C. apus
(se Seglarna). I det inre Afrikas urskogar lefver
en annan art, dvärgseglaren, C. parvus, hvilken är
betydligt mindre än tornsvalan samt askgrå, med
brunaktiga vingar och stjert. Äggen och de späda
ungarna lära fastklibbas i boet för att icke blifva
utkastade, då palmbladet, vid hvilket boet är fäst,
af vinden sättes i rörelse. L-e.
Tornugglor. Se Hybridini.
Toro, stad i spanska prov. Zamora, vid Duero och
jernvägen Medina del Campo–Zamora. Omkr. 8,000
innev. Vin- och fruktodling.
Torodo. Se Futa Toro.
Torontál, komitat i södra Ungern, på andra sidan
Teis, i vinkeln mellan Teis och Maros, Areal 9,495
qvkm. 530,088 innev. (1880), deraf 33 proc. serber,
31 proc. tyskar, 15 proc, valaker, 16 proc. magyarer,
resten bulgarer, slovaker och zigenare. Landet
är slätt och ytterst bördigt, men har flere
kärrtrakter vid floderna Teis, Donau, Temes och
Begå. Hufvudnäringar äro jordbruk och boskapsskötsel,
flodfart och handel. Hufvudstad är Nagy-Becskerek.
Toronto, hufvudstad i prov. Ontario, näst Montreal
den största staden i Dominion of Canada, ligger
vid en skyddad vik på norra stranden af Ontariosjön
midt emot Niagaras mynning, mellan floderna Don och
Humber. Folkmängden, som 1881 uppgick till 86,415
pers., anses nu uppgå till omkr. 150,000 pers. T. är
regelbundet bygdt och anses för en af de vackraste
städerna i hela Nord-Amerika. Hufvudgatan är
Yonge street, hvilken anlades 1796 som militärväg
och sträcker sig under samma namn omkr. 50
km. norr ut till Simcoe-sjön. Staden är säte för
provinsens regering och högsta domstol samt en
katolsk biskop, har universitet (dettas byggnader
förstördes af eldsvåda i Febr. 1890, hvarvid
bl. a. universitetsbiblioteket gick förloradt),
university college, tekniska och medicinska högskolor,
landtbruksskola, normalskola samt flere af de
olika kyrkosamfunden underhållna colleges. Stadens
offentliga bibliotek har omkr. 50,000 bd. T. har
en liflig och mångsidig industri samt ett
fördelaktigt handelsläge. Det ligger i ett bördigt
jordbruksdistrikt, dess hamn är lätt tillgänglig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
