- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
531-532

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torneå ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för de största fartyg, som trafikera kanadiska
sjöarna, och det har ett stort antal
jernvägskommunikationer: till Lake Superior, Förenta
staterna och Nedre Canada. Värdet af exporten 1887
uppgick till 3,2 och af importen till 21 mill. doll. –
T., ursprungligen beteckning på det af huroner
bebodda området mellan sjöarna Ontario och Simcoe, var
sedermera namn på den vid floden Humbers mynning 1749
anlagda franska handelsposten. Denna fick 1793 namnet
York och blef s. å. hufvudstad i Öfre Canada. 1834,
då folkmängden ökats till 10,000 pers., fick platsen
stadsrättigheter och återtog då namnet T.

Torosser (R. torosij). Se Haf, sp. 472.

Torp. 1. Socken på Dal i Elfsborgs län, Valbo
härad. Areal 8,138 har. 1,216 innev. (1890). T. bildar
med Valbo-Ryr ett konsistorielt pastorat i Karlstads
stift, Vetsra Dals kontrakt. – 2. Socken i Göteborgs
och Bohus län, Orusts Östra härad. Areal 3,659
har. 2,099 innev. (1890). Annex till Myckleby,
Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt. –
3. Socken i Vesternorrlands län, Torps tingslag. Areal
1,149 qvkm. 8,113 innev. (1890). T. utgör ett regalt
pastorat i Hernösands stift, Medelpads kontrakt. –
4. Tingslag i Vesternorrlands län, Medelpads
Vestra domsaga och fögderi, omfattar socknarna
Torp, Borgsjö, länsdel af Hafverö. Areal 3,206
qvkm. 15,249 innev. (1890). – 5. Östra T., socken
i Malmöhus län, Vemmenhögs härad. Areal 510 har. 704
innev. (1890). Ö. T. bildar med Lilla Isie ett regalt
pastorat i Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt. Inom
Ö. T. ligger Sveriges sydligaste udde, Smygehuk.

Torp, kamer. och ekon. Ordet »torp» har visserligen
samma ursprung som T. dorf, by, men det har
i svenskan fått en annan, vida inskränktare
betydelse. Det motsattes i våra äldsta rättskällor
just ordet »by». Dock förekom þorp redan i dem i
tvänne väsentligen skilda betydelser, beroende utan
tvifvel derpå att byns begrepp ej från början var
detsamma i alla lagarna. Inom Skånelagens område,
der till en bys kännetecken städse erfordrats ett
flertal gårdar, synes torp sålunda, liksom efter de
äldre danska lagarna, hafva utgjort beteckningen för
de bosättningar, som uppkommit derigenom att i de
stora byalagen en eller flere gårdsegare flyttade sin
bostad från den trånga bytomten ut på byns mark. I
regeln bibehöllos dervid förut innehafda egoskiften,
ehuru naturligen i samband med utflyttningen en
sträfvan alltmera gjorde sig gällande att omkring den
nya tomtplatsen med eller utan nyrödjning samla så
mycket af gårdens egor som möjligt. Dessa torp intogo
visserligen ett underordnadt förhållande till den
by såsom helt betraktad, ifrån hvilken de hade sitt
ursprung, men ej i jämförelse med en enskild på den
gamla bytomten qvarliggande gård. Med denna voro de
tvärtom likställda, såväl hvad storleken angår som i
de flesta öfriga hänseenden. En liknande betydelse
synes ordet torp haft äfven inom Vestgötalagens
område. I det öfriga Sverige, der till en början äfven
enstaka bosättningar fingo namnet by, erhöll torp
deremot en vida lägre betydelse, i det att dermed kom
att betecknas allenast smärre, vanligen å utmarken
verkställda, med bostäder försedda odlingar, som,
ehuru hufvudsakligen afsedda för jordbruket, ännu
ej uppnått den storlek, att de kunde likställas med
gårdar och hemman eller deras innehafvare med bönder
och landboar.

Det är till denna senare betydelse af torp, som det
nuvarande torpbegreppet anknyter sig, och detta
äfven inom Skåne- och Vestgötalagarnas områden (så
länge torp hade sin förnämligare betydelse, nyttjades
der för smärre bebyggda jordbrukslägenheter andra
beteckningar, nämligen i Vestergötland »tomter»,
i Bleking »målar» och i Skåne, såsom ännu i dag,
»gatehus»). Utvecklingen af detta torpbegrepp
står emellertid i närmaste samband med den olika
ställning innehafvarna af torp, torparna, under
skilda tider intogo till bönderna med afsende på
skattefördelningen. Ehuru tidigare räknade bland
den obesutna delen af folket, deltogo torparna,
åtminstone från början af 16:de årh., med bönderna
ej allenast i tillfälliga, utan äfven i ständiga
utskylder, men skattade dervid i regeln lägre än
bönderna (vanligen endast till hälften mot dem). Som
emellertid efter hand många utaf bönderna vid
skattefördelningen blefvo räknade för »halfva»,
flyttades innehafvare af torp med den derför
erforderliga storleken öfver till »halfbönder»,
och i samband dermed kommo de qvarstående torparna
att skatta lägre än desse. Dock intogo torparna vid
skattefördelningen under 16:de årh. ej någon bestämd
proportion till »hel»- och »half»-bönderna, utan denna
vexlade vid skilda tider och utskylder, ja äfven vid
de olika jordnaturerna. Det vanligaste var, att de
skattade till 1/4 mot bönderna, hvarför de kallades
»fjerdingsbönder», »fjerdingstorpare». Detta blef
regel från början af 17:de årh. Man skilde då emellan
hela och halfva hemman samt torp, hvarvid torpet
kommit att blifva beteckning för 1/4 hemman, liksom
»halftorpet» för 1/8 hemman (»åttingstorpare»). Sedan
torp sålunda satts i bestämd aritmetisk proportion
till hemman, förelåg ej vidare någon anledning att för
betecknande af dess skatteförmåga bibehålla torpnamnet
i jordeböckerna. Företrädesvis under förra hälften
af 17:de årh. blefvo de förut i jordeböckerna såsom
torp uppförda lägenheterna i stället benämnda 1/4
eller 1/8 hemman.

Nya torp upptogos emellertid efter hand. Hvad dem
angår, återfick torpbegreppet sin gamla betydelse,
endast i så måtto inskränkt, att ordet torp blef
beteckning för smärre bebyggda jordbesittningar,
som, ehuru skattlagda, ej kunnat sättas till 1/4
och 1/8 hemman eller, sedan man börjat urskilja ännu
mindre hemmantal, till det minsta mantalsbråk
man använde. Alltifrån midten af 17:de årh. sökte
man väl hindra anläggning af torp på härads- och
socken-allmänningarna. Ej så få torp upptogos dock
efter hand å dem samt hafva, derest de ej förut fått
ränta sig åsätt och om de tillkommit med vederbörligt
tillstånd, blifvit skattlagda efter 1793 och 1805 års
skogsordningar. Å allmänningarna i de norra orterna
har äfven i senare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free