Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torstensson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Danmark. Den utomordentliga säkerhet och snabbhet,
med hvilka han utförde den af regeringen åsyftade
diversionen mot denna makt i Jylland på samma gång den
angreps med all kraft från svenska sidan, bestämde
väsentligen krigets utgång. Visserligen hotades
T:s armé genom den kejserlige generalen Gallas
ett ögonblick med att innestängas på jylländska
halfön, men den fientlige öfverbefälhafvarens
oskicklighet och T:s kloka anordningar räddade
honom. På eftersommaren 1644 tågade han åter till
Tyskland, öfverföll och förstörde i spetsen för sitt
rytteri det fientliga kavalleriet mellan Niemeck och
Jüterbogk (d. 23 Nov.) samt stod i början af 1645
åter i ett kejserligt arfland, Böhmen. Den lysande
segern vid Jankow (se d. o.) d. 24 Febr. (d. 6 Mars
n. st.) 1645 öppnade för honom vägen till Wien. Ehuru
ena brohufvudet å Donaubryggan föll i hans händer,
kunde han dock ej, hindrad af pest och andra vidriga
omständigheter, framtränga längre, utan måste småningom
draga sig till norra Böhmen och, då hans egen sjuklighet
alltmer tog öfverhanden, slutligen lemna armén (i Dec. 1645)
samt återvända till Sverige. Efter hemkomsten mottogs
han af Kristina med de största ynnestbevis. Den 5
Febr. 1647 upphöjdes han i friherrligt och grefligt
stånd med Virestad (i Småland) till friherreskap
samt Ortala (se d. o., der genom tryckfel står
April i st. f. Februari) till grefskap. – Under det
sista skedet af sitt lif, åren 1648–51, innehade
T. den vigtiga posten som generalguvernör öfver
gränsprovinserna Vestergötland, Dal, Värmland och
Halland. Hans brefvexling och andra skrifvelser
från denna tid, i Riksarkivet ännu bevarade, vittna
om den lifliga fredliga verksamhet han under dessa
sista år utvecklade. Den 7 April 1651 afled han i
Stockholm, efterlemnande minnet af en fint bildad
samt för sitt ädla väsende och sin humanitet i hög
grad älskvärd personlighet. – Han ligger begrafven i
Riddarholmskyrkan. Med ett »Äreminne öfver Lennart
Torstenson» (Sv. akad:s handl. I, 1787) var det,
som bekant, Gustaf III, okänd, 1786 eröfrade
Svenska akademiens stora pris, då detta första
gången efter akademiens instiftande utdelades.
P. S.
2. Torstensson, Anders, grefve af Ortala, riksråd,
den föregåendes son, född i Stralsund d. 2
Jan. 1641, blef 1667 öfverste för gardet och 1668
riksstallmästare. 1673 inkallades han i rådet och
var 1674–81 generalguvernör i Estland samt utnämndes
1685 (eller 1684?) till president i hofrätten i Åbo,
men kom på grund af sjuklighet icke att tillträda
detta ämbete. Död i Stockholm d. 8 Nov. 1686. T. vann
sina höga poster uteslutande på grund af faderns
förtjenster. Han saknade visserligen förmåga, men var
en man af heder. Med hans son, Karl Ulrik, öfverste
för Nerikes och Värmlands regemente, utdog grefliga
ätten Torstensson på svärdssidan 1727.
Torsten Vikingsson hette en herse, som bodde på gården
Framnäs i Norge. Torsten var god vän och granne med kung Bele
i Sogn. T. V:s son Frithiof är hjelten i den bekanta
Frithiofssagan (se d. o.). Om T. V. sjelf fins det en
af många äfventyrliga drag uppfylld saga, som är
intagen i Rafns samling »Fornaldar sögur Norðrlanda».
Th. W.
Torstuna. 1. Härad i Vestmanlands län, Vestmanlands
östra domsaga och Salbergs-Väsby fögderi, omfattar
socknarna Torstuna, Hernevi, Österunda, Hvittinge
samt delar af Huddunge och Vester-Löfsta. Areal
42,388 har. 6,993 innev. (1890). – 2. Socken
i Vestmanlands län, Torstuna härad. Areal 7,057
har. 1,596 innev. (1890). T. utgör ett regalt pastorat
i Upsala stift, Fjerdhundra södra kontrakt. (Denna
socken kallas stundom Tortuna, hvilket är en annan
socken i samma län och Ytter-Tjurbo härad.)
Torsvi, socken i Upsala län, Trögds härad. Areal
1,642 har. 273 innev. (1890). Annex till Veckholm,
Upsala stift, Trögds kontrakt.
Torsvigge. Se Torvigge.
Torsåker. 1. Socken i Gefleborgs län, Gestriklands
Vestra tingslag. Areal 43,647 har. 6,138
innev. (1890). T. utgör ett konsistorielt pastorat
i Upsala stift, Gestriklands Vestra kontrakt. –
2. Socken i Södermanlands län, Rönö härad. Areal
3,819 har. 500 innev. (1890). T. bildar med
Lästringe ett alternerande konsistorielt och till
egaren af Sörby patronelt pastorat, Strengnäs
stift, Nyköpings Östra kontrakt. – 3. Socken i
Vesternorrlands län, Boteå tingslag. Areal 9,482
har. 1,147 innev. (1890). T. bildar med Ytter-Lännäs
(som framdeles skall frånskiljas till eget pastorat)
och Dal ett konsistorielt pastorat i Hernösands stift,
Ångermanlands Östra kontrakt.
Torsång, socken i Kopparbergs län, Falu
domsagas Södra tingslag. Areal 7,239 har. 1,315
innev. (1890). T. utgör ett konsistorielt pastorat
i Vesterås stift, Falu kontrakt.
Torsås. 1. Socken i Kalmar län, Södra
Möre härad. Areal 22,855 har. 5,968
innev. (1890). T. bildar med Gullabo (förut kalladt
Torsås kapell) ett konsistorielt pastorat i Kalmar
stift, Södra Möre kontrakt. – 2. Vestra Torsås, socken
i Kronobergs län, Allbo härad. Areal 20,833 har. 3,850
innev. (1890). V. T. skall vid nuv. komministers
afgång skiljas från Skatelöf att jämte Härlunda bilda
ett regalt pastorat, Vexiö stift, Allbo kontrakt. –
3. Östra Torsås, socken i Kronobergs län, Konga
härad. Areal 7,913 har. 1,651 innev. (1890). Annex
till Nöbbele, Vexiö stift, Konga kontrakt.
Torsö, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad,
Hasselrörs tingslag. Areal 9,140 har. 1,726
innev. (1890). T., som förut äfven kallats Viksala,
utgör ett konsistorielt pastorat i Skara stift,
Mariestads kontrakt.
Tort [tår], Fr., orätt; oförrätt, skada, förfång.
Tortera (Lat. torquere, supin. tortum, egentl.
vrida), svårt plåga, tillfoga marter, pina för att
tvinga till bekännelse. – Tortyr, tillfogande af
kroppsliga smärtor eller hotelse dermed i syfte att
framtvinga bekännelse inför rätta; outhärdlig plåga,
marter. – Hos de civiliserade folken i äldre och
långt in i nyare tid har tortyr användts af dömande
och exekutiva myndigheter för att från anklagade personer eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
