Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torstensson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
areal af 64,3 qvkm. Ön är bergig (ända till 542
m. hög) och föga produktiv. Öns enda stad, Rodtown,
med omkr. 400 innev. och en ypperlig hamn, är säte
för viceguvernören öfver Virginiska öarna.
Tortona, stad uti italienska prov. Alessandria,
vid Pos biflod Scrivia och n. om foten
af Apenninerna, vid jernväg en mellan
Milano samt Genua och Alessandria. 9,023
innev. (1881). Biskopssäte. Sidenväfverier, garfverier
och hattfabrikation. T., i forntiden Dertona, var
romersk koloni och en af de förnämsta städerna i
Ligurien. Sedan 14:de årh. var det starkt befäst,
men fästningsverken slopades af fransmännen efter
slaget vid Marengo (1800).
Tortosa, befäst stad i spanska prov. Tarragona,
på venstra stranden af Ebro, öfver hvilken
leda en jernvägsbro och en flottbro, och vid
jernvägen mellan Valencia och Barcelona. 24,057
innev. (1877). Biskopssäte. Staden, som omgifves af
gamla murar och försvaras af ett starkt brohufvud och
tre fort, har smala, krokiga och illa underhållna
gator samt höga, merendels af granit byggda
hus. Förnämsta byggnaden är domkyrkan (från midten
af 1300-talet), i gotisk stil, vanställd genom en
klassisk fasad med joniska pelare och en mycket
smaklös modernisering. Tillverkning af papper,
hattar, läder, porslin, tvål och bränvin. Fiske
och handel (export af vin, olja, frukt, silke
och lakritsrot). Nära T. ligga rika marmor- och
alabasterbrott. Hela den omgifvande trakten är
synnerligen bördig och vacker. – T., romarnas
Dertosa och Colonia Julia Augusta Dertosa,
var under morerna en vigtig stad såsom nyckel till
Ebro-dalen. Det tillhörde araberna till 1148, då det
intogs af Ramon Berenguer af Barcelona, understödd af
tempelherrar, genueser och pisaner. I spansk-franska
kriget intogs det af Suchet 1811 efter ett tappert
försvar och innehades af fransmännen till 1814.
Tortrix. Se Ekvecklaren.
Tortuga, en till republiken Haiti hörande ö,
utanför norra kusten af ön Haiti, omkr. 220 qvkm.,
är bergig, men producerar socker, tobak, sydfrukter
och sandelträ.
Tortugas, en till Förenta staterna hörande ögrupp,
v. om Floridas sydspets vid ingången till Mejikanska
viken. På en af öarna ligger Fort Jefferson, som
under inbördes kriget var förvaringsort för fångna
konfedererade.
Tortuna, socken i Vestmanlands län, Ytter-Tjurbo
härad. Areal 3,649 har. 939 innev. (1890). T. utgör
ett konsistorielt pastorat i Vesterås stift, Sala
kontrakt. Jfr Torstuna 2.
Tortyr. Se Tortera.
Torungerne (Store Torungen och Lille T.), tvänne
öar vid inloppet till Arendal, i Norge. Två
stora fyrtorn uppfördes der 1843 och 1844.
Y. N.
Torup. 1. Socken i Hallands- län, fördelad å
Tönnersjö härad med 11,603 har, 1,327 innev.,
och å Halmstads härad med 10,643 har, 1,262 innev.,
tillsammans 22,246 har, 2,589 innev. (1890). T. bildar
med Kinnared ett regalt pastorat i Göteborgs stift,
Halmstads kontrakt. – 2. Socken i Kristianstads
län, Vestra Göinge härad. Areal 6,494 har. 967
innev. (1890). Annex till Röke, Lunds stift, Vestra
Göinge kontrakt.
Torup, gods i Bara socken, Malmöhus län, Skåne,
omkr. 13 km. från Malmö, omfattar jämte underlydande
i Hyby och Stora Uppåkra socknar 25 3/5 mtl säteri
och frälse, med en areal af 1,743 har. Taxeringsvärde
1,205 mill. kr. Manbyggnaden utgöres af ett vackert,
tre våningar högt, i fogstruket tegel uppfördt
slott, som bildar en fyrkant, med torn i nordvestra
och sydöstra hörnen, och omgifven af en graf på tre
sidor. En i en skogsdäld anlagd stor dansbana bildar
om söndagarna på sommaren medelpunkten i ett brokigt
folklif. Kristian III:s trogne vän Truid Gregersson
Ulfstands (d. 1545) enka, Gjörvel Fadersdotter (död
barnlös d. 20 Mars 1605), af svenska Sparreslägten,
uppförde den nuv. slottsbyggnaden. Genom gifte
kom T. sedermera till slägten Grubbe. Under
Sigvard Grubbes tid (d. 1636) besöktes T. ofta
af Kristian IV, som lät soldater medelst vall
indämma den sjö, i hvilken slottet låg, och hvilken
urtappades 1775. 1647 köptes T. af den beryktade
Korfits Ulfeld, från hvilken det indrogs till
kronan. Det återlemnades 1735 till hans dotterson
öfverstelöjtn. J. Beck (Beck-Friis), kom sedermera
till slägten Stjernblad och 1812 till hofmarskalken
frih. G. J. Coyet (d. 1862), som återställde det
förfallna slottet och förskönade samt upparbetade
godset. T. eges f. n. af kammarherren G. J. Goyet.
B. S.
Torus (Lat., egentl. dyna, kudde). 1. Byggnadsk.,
framspringande rundning, valk, gördel, dyna, rundstaf
(se d. o.). Benämningen nyttjas särskildt om de två
runda valkar, som, jämte en mellanliggande hålkäl,
bilda den s. k. attiska basen (se Pelareordning,
fig. 4). Äfven de skarpa framsprången, som bilda det
doriska kapitälets hals (se samma art., fig. 1 c),
kallas torer. Genom en torus antydes en förbindning af
tvänne olika element, och i öfverensstämmelse härmed
dekoreras den gerna med ett flätmönster eller med en
förening af flere smala band, s. k. tvärrefflor. –
2. Bot., blomfäste, den del af en grenspets eller
axel, å hvilken blommans kransar äro fästa. –
E. Fries afsåg med benämningen torus egentligen
endast den del af blomaxeln, å hvilken kronblad
och ståndare, särskildt de senare, äro fästa,
såsom det framgår af hans karakterisering af de
dikotyledona serierna i hans system: Coroltiflorae,
Thalamiflorae, Calyciflorae och Incompletae. Hans
bestämning var följande: »Med torus (kronfäster
ståndarefäste) förstås en utvidgning af blomskaftet
inom blomman mellan blomfodret och fruktämnet,
hvarifrån kronbladen och ståndarna uppkomma».
1. Upk. 2. O. T. S.
Torvald Kodransson, kallad Vidförle (den vidtbereste),
från Skagefjärd, isländsk viking i 10:de årh.,
for en tid i viking tillsammans med den unge konung
Sven Tveskägg, hvilken han räddade ur fångenskap i
England. Också vann han namn för sin mildhet och sin
lust att friköpa fångar. Under en vistelse i Tyskland
blef T. döpt. Han återvände till Island 981 i sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
