Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toskansk ordning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innev. (1890). Annex till Össjö, Lunds stift, Norra
Åsbo kontrakt.
Toskansk ordning. Se Pelareordning.
Tossene, socken i Göteborgs och Bohus län, Sotenäs
härad. Areal 6,566 har. 3,425 innev. (1890). T. bildar
med Askum, Berfendal och Kungshamns kapell ett regalt
pastorat i Göteborgs stift, Vikornas Södra kontrakt.
Tossjö. Se Tosjö.
Tostared, socken i Elfsborgs län, Marks härad. Areal
2,026 har. 486 innev. (1890). Annex till Surteby,
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Tostarp. 1. Socken i Kristianstads län, Norra Åsbo
härad. Areal 2,202 har. 803 innev. (1890). Annex till
Hjernarp, Lunds stift, Bjäre kontrakt. – 2. Socken
i Kristianstads lan, Ingelstads härad. Se Tosterup.
Toste, bot. Se Rhamnus.
Tosterup (Tostarp), socken i Kristianstads
län, Ingelstads härad. Areal 1,297 har. 479
innev. (1890). Annex till Glemminge, Lunds stift,
Ingelstads kontrakt.
Tosterup, gods i Tosterups socken, Kristianstads län,
med underlydande i Tosterups och Ingelstorps socknar
af samma län samt Stora Köpinge, Tolånga och Asums
socknar af Malmöhus län, omfattar numera endast
20 1/4 mtl med en areal af 1,722 har. Sammanlagda
taxeringsvärdet är 1,110 mill. kr. T:s åldriga,
från olika tider härstammande herresäte ligger
på en kulle omkr. 12 km. n. v. från Ystad samt 5
km. från hafsstranden. Det består af en 3-vånings
hufvudbyggnad och två 2-våningsflyglar, allt af
sten, hvilka omsluta en åt n. öppen borggård. I
sydöstra ytterhörnet reser sig ett 7 våningar
högt, fyrkantigt torn. Slottet omgifves af breda
och djupa vattengrafvar samt derutanför af parker
och lundar. Söder om slottet ligger Tosterups kyrka
(flyttad 1598 från Gärarps by), i hvilkens
grafkor hvila bl. a. Jörgen Krabbe och Karl August
Ehrensvärd. Gårdens namn skrefs fordom Thostrup
och Tostorp. Dess äldre egareföljd är osäker. Som
dess äldste kände egare nämnes Axel Eskilssen
af den gamla Muleslägten (svart hästhufvud),
hvilken lefde omkr. 1330. Med hans dotter Barbara
skall gården hafva kommit till hennes man, Torkel
Nilsson (Bräde) till Gyllebo. Sedan han för mord,
som det uppgifves, måst fly och förlorat sina gods,
skall T. omkr. 1440 hafva återgifvits åt slägten och
tillfallit hans sonson Axel Pedersen, ehuru detta
senare är ganska tvifvelaktigt. Dennes sonson Axel
Pedersen var deremot säkert egare af T. Hans sonson
Jörgen Tygesen (d. 1556) uppförde det höga tornet; och
gården gick inom hans slägt i arf på manssidan till
1640, då den efter Tyge Axelssons (Brade l. Brahe) död
såldes till Otto Thott, »skånske kungen». T. tillföll
dennes måg, den ofvan nämnde Jörgen Krabbe, såldes
1688 till generalguvernören grefve R. von Ascheberg,
då godset taxerades till 640 tnr hartkorn, samt kom
derefter genom arf till hans dotterson, öfverste
R. Barnekow (d. 1772). Det köptes 1783 från hans
arfvingar af generallöjtnanten grefve J. Sparre,
hvilkens dotter var gift med Karl August Ehrensvärd
(d. 1800). Hon gifte om sig
1803 med generallöjtnanten I. L. Silfversparre,
hvilken, efter att 1810 af sin svärmoder hafva
köpt T., 1833 sålde det till sin styfson,
öfversten grefve G. K. A. A. Ehrensvärd
(d. 1860), vid hvars död det ärfdes af nuv. egaren,
f. d. utrikesministern grefve A. K. A. L. Ehrensvärd.
B. S.
Tosterön [slutet o], ö i Mälaren, 12 km. lång
i n. v. och s. ö. och 3 km. bred, belägen mellan
Mälarevikarna Tynnelsöfjärden i ö., Strengnäsfjärden
i s. och Norrfjärden i s. v. Mellan Edeby- och
Björndalsvikarna i n. gick fordom det vattendrag,
som skilde ön från Aspön, med hvilken den nu är
förenad. Nordligaste delen tillhör Aspö socken,
östra och södra Strengnäs landsförsamling samt mindre
delar på vestra och nordvestra sidan Vansö och Fogdö
socknar. Marken är mycket kuperad samt till större
delen bevuxen med löf- och barrskog.
Tosti, Francesco Paolo, italiensk tonsättare,
f. 1827, elev af Mercadante m. fl., lemnade 1869 sin
anställning vid konservatoriet i Neapel och bosatte
sig i Rom, der han protegerades af Sgambati,
uppträdde som sångare och blef sånglärare vid
hofvet. År 1875 uppträdde han i London och är
sedan 1880 der anställd såsom sånglärare för den
kungl. familjen. Hans italienska, engelska och franska
sånger hafva blifvit mycket omtyckta i salongerna
genom sin melodiösa lätthet och elegans. Utom egna
kompositioner har han utgifvit äfven italienska
folkvisor under titeln Canti popolari abruzzesi.
A. L.
Tot (Thot). Se Egypten, sp. 221.
Totak, högt belägen insjö i Öfre Telemarken,
680 m. öfver hafvet, 24 km. lång, 37 qvkm
till ytinnehållet, inneslutes af Raulands
pastorat. T. upptager bland andra tillflöden
Songa och har sitt aflopp genom Tokke, som bildar
Hyllandsfossen och faller ut i Bandak. Y. N.
Total (Fr. total, af Lat. totus, hel), hel och hållen,
fullständig; universel. Om s. k. total brytning (total
reflexion), fys., se Brytningsgräns. – Totalement
[-löma’ng], Fr., Nylat. totaliter, totalt, helt och
hållet, alldeles, fullständigt, i grund. – Totalitet,
egenskapen att vara total; helhet, det hela.
Totalisator (totalisatör), namn på en apparat för
kontrollering af insatserna vid en kapplöpning. På
många kapplöpningsplatser utsättas dylika apparater
till ett antal af 10 à 20, och de betjenas af för
ändamålet särskildt anställda personer.
Totana, stad i spanska prov. Murcia,
vid södra sidan af Sierra de Espuña. 9,648
innev. (1877). Orange-kultur.
Totanidae, snäppartade foglar, zool. Inom denna grupp
sammanfattas stundom en del vadarefoglar med smal,
ofta lång näbb, medelmåttiga eller långa ben och
de långa framtårna mer eller mindre förenade med
hud. Ögonen äro, till skilnad från de beckasinartade
foglarnas, af vanlig storlek och hafva vanligt
läge. Stjerten har tolf pennor. Hithörande foglar
uppehålla sig i vattnets närhet i öppna och sumpiga
trakter. Deras föda består af insekter, kräftor,
maskar m. m., som de vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
