Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toulouse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
T:s största märkvärdighet är den v. och s. v. om
staden belägna marinarsenalen, som har en utsträckning
af mer än 6,5 km., upptager en areal af 270 har
och kostat öfver 160 mill. frcs. Till densamma höra
bl. a. den ofantliga sejlare verkstaden, smedjor och
gjuterier, reparationsdockor, bagerier och magasin för
tillverkning och förvaring af allt, som kräfves för
fartygens byggnad och utrustning. Mourillon-arsenalen,
s. ö. om staden, innehåller stora upplag af virke
och metaller, ångsåg samt bäddar för byggandet
af trä- och jernfartyg. En af de mest storartade
byggnaderna i sitt slag är det under Ludvig XIV
byggda marinhospitalet; ett annex dertill är det
nya marinhospitalet S:t Mandrier på halfön Sépet. –
Det romerska Telo Martius förmodas hafva legat nära
marinhospitalet. Under den äldre medeltiden, tills
den 1259 eröfrades af Karl af Anjou, hade staden
egna grefvar. Från 5:te l. 6:te årh. till den stora
revolutionen var den biskopssäte. Ludvig den helige,
Ludvig XII och Frans I stärkte befästningarna. Af
kejsar Karl V intogs T. 1524 och 1536. Henrik IV
anlade arsenalen, som ytterligare utvidgades af
Richelieu, och Vauban anlade den nya dockan, en
ny enceinte samt flere fort och batterier. 1707
belägrades staden af de förenade arméerna under
prins Eugène till lands samt den engelsk-holländska
flottan till sjös och förstördes till stor del, men
de belägrande måste dock till följd af marskalk Tessés
tappra försvar upphäfva belägringen. Den 23 Aug. 1793
öfverlemnade rojalisterna i T. staden åt den engelske
amiralen Hood, som tog den i besittning för Ludvig
XVII:s räkning. Konventet, som ställt staden utom
lagens skydd, ditsände en republikansk här att intaga
den, och det var under denna belägring, som Napoleon
Bonaparte först skapade sig ett namn. Sedan forten
tagits, måste de engelska skeppen d. 19 Dec. utrymma
staden efter att hafva satt eld på arsenalen, der
38 af 56 fartyg förstördes, och d. 21 inryckte de
franska trupperna. Konventets kommissarier Barras
och Fréron anställde ett oerhördt blodbad. 800
menniskor nedskötos utan dom och ransakning, och ett
revolutionstribunal öfverlemnade på 3 månader 1,800
menniskor åt döden. Under direktoriet blef T. den
förnämsta franska fästningen vid Medelhafvet, och
Frankrikes regeringar i detta årh. hafva ytterligare
förstärkt dess fästningsverk. Der utrustades den
franska expeditionen till Egypten (1798), och äfven
expeditionen mot Algeriet (1830) utgick derifrån.
Toulouse [-lous]. 1. Hufvudstad i franska depart.
Haute-Garonne, fordom i prov. Languedoc, ligger på
högra stranden af Garonne, som der gör en stark kurva
mot ö., samt vid Canal du Midi, som der förenar
sig med Garonne, och vid sydbanan (Bordeaux–Gette),
från hvilken vid T. utgå bibanor till Foix, Auch och
Bayonne. Staden ligger på en mycket bördig, men flack
och ful slätt af 140 m. höjd samt har till större
delen krokiga, smala och illa stensatta gator och
stillösa hus, men äfven monumentala byggnader. Öfver
Garonne leda 3 broar, bl. a. den efter 1543 byggda
Pont-Neuf samt hängbron S:t Michel (byggd 1842). Staden
har varit utsatt för svåra öfversvämningar,
såsom 1855 och ännu mer 1875, då bron S:t Michel
förstördes och förstaden S:t Cyprien v. om floden
sattes under vatten, hvarvid 7,000 hus förstördes
och 300 pers. omkommo. Mellan Canal du Midi, som
går ö. och n. om T., och den egentliga staden
sträcker sig en lång rad bulevarder, hvartill
de forna vallarna förvandlats, och utanför dem
ligga vackra förstäder. Jardin royal med Ludvig
XV:s triumfbåge, kajerna, flere alléer och öppna
platser med trädplanteringar och springbrunnar
bilda vackra promenader, bl. a. Allée Lafayette, med
marmorstaty af Riquet, Canal du Midis byggmästare,
och Place du Dupuy, med minnesvård öfver general
Dupuy. Katedralen, en smaklös byggnad från flere
århundraden, ombyggdes 1864. Den vackraste af alla
kyrkorna är den 1860 restaurerade kyrkan S:t Sernin,
hvilken, ehuru den påbörjades i 11:te och fullbordades
först i 15:de årh., har stor enhet i stil. Rådhuset
eller kapitolium, ett af de vackraste i Frankrike,
bygdt 1750–60, innehåller Clémence Isaures sal, der
»Académie des jeux floraux» (se Jeux floraux) årligen
d. 3 Maj har sina prisutdelningar. Justitiepalatset
ligger på den plats, der Château-Narbonnais låg,
och framför detsamma står Cujas’ bronsstaty. Nära
observatoriet står en obelisk till minne af slaget
d. 10 April 1814. Staden hade 147,617 innev. 1886
och är till storleken den 6:te af Frankrikes
städer. Den är säte för ärkebiskopen af T. och
Narbonne, ett reformert konsistorium och ett judiskt
rabbinat, generalkommandot för 17:de armékåren,
en appellationsdomstol m. m. samt är hufvudort i
ett undervisningsdistrikt (»académie») och anses
för vetenskapens och konstens hufvudstad i södra
Frankrike. T. har 3 fakulteter (fac. de droit,
f. des sciences och f. des lettres), en école
préparatoire de médecine et de pharmacie, tvänne
prestseminarier, ett lärareseminarium, ett lycée, en
école vétérinaire, en artilleriskola, en konst- och
industriskola, ett musikkonservatorium, botanisk
trädgård med naturhistoriskt museum, ett offentligt
bibliotek (omkr. 60,000 bd), ett konst-, fornsaks-
och etnografiskt museum, Académie des jeux floraux,
Académie des sciences, inscriptions et belles-lettres,
m. m. T. har en tobaksfabrik, jern-, stål- och
maskinverkstad, vagnfabrik, bomullsspinnerier, valsverk,
tråddragerier samt en mängd mindre fabriker af olika
slag. Handel med spanmål, vin, marmor från Pyrenéerna,
byggnadsvirke, stålarbeten m. m. – T. (Lat. Tolosa)
var 419–507 hufvudstad i vestgoternas rike (Tolosanska
riket), eröfrades derefter af Klodvig och blef
senare säte för grefvarna af T. (se nedan). Den 10
April 1814 vann hertigen af Wellington vid T. en
seger öfver fransmännen under Soult. – 2. Grefskap,
upprättadt 778 af Karl den store, utgjorde i början
en del af konungariket Aqvitanien och gick sedan 852 i
arf inom grefve Raimond I:s ätt. Sedan 10:de årh. var
det ett af franska kronans 6 stora län; dess grefvar
utöfvade länshöghet öfver grefskapen Quercy, Albi,
Carcassonne, Nîmes, Béziers och Foix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
