Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trankil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsöndringsprocesser, äro hudens talg- och
svettkörtlar samt det system af fina blodkärl,
hvilket utbreder sig i huden. Sekretet från
talgkörtlarna är af jämförelsevis ringa betydelse i
knoppens hushållning; af större vigt är exkretionen
genom svettkörtlarna (se d. o.), och det är
egentligen denna, som betecknas med uttrycket
transpiration. Svettkörtlarnas verksamhet regleras
genom nervinflytanden. Den ökas genom inverkan af
hetta, muskelansträngningar, sinnesrörelser, riklig
tillförsel af vatten till kroppen samt vissa gifter
(t. ex. pilokarpin). Andra gifter, t. ex. atropin,
verka förlamande på svettkörtlarna. Svetten (se
d. o.) innehåller vatten och salter samt små mängder
fett och urinämne. En ringa mängd kolsyra lemnar
också organismen genom huden, hvilken process äfven
räknas till transpirationen (jfr Hudrespiration). Hos
menniskan uppgår denna kolsyremängd endast till
4 gr. per dygn, d. v. s. blott till 1/200 af hela
kolsyreproduktionen. Hos lägre djur, t. ex. grodan,
har gasutbytet genom huden en långt större betydelse;
det kan ensamt vara tillräckligt för kroppens
behof. Man tillskref förr den s. k. »hudandningen»
en stor betydelse äfven hos däggdjuren, och dess
undertryckande ansågs vara orsaken till att
död inträder, om huden öfverdrages med ett lager
fernissa l. dyl. Den verkliga dödsorsaken härvid
är dock en rubbning af värmeregulationen. (Om
svettens betydelse för värmeregleringen i kroppen
se Termometri.) – Sekretionen af urinämne genom
svettkörtlarna kan blifva af betydelse i sådana fall,
der njursekretionen är störd. På senare tid har
man funnit, att genom svettkörtlarna ej obetydliga
mängder bakterier aflägsnas ur organismen, hvaraf
det faktum att svettkurer stundom visat sig vara
af god nytta vid infektionssjukdomar vinner sin
förklaring. – 2. Fys., Grahams benämning på gasers
gång genom kapillära rör eller genom fina öppningar
i tunna väggar. – Transpirera, svettas, utdunsta;
bildl.: utspridas, komma ut bland allmänheten (om
ett yttrande etc.). 1. J. E. J-n.
Transplantation (af Lat. transplantare, omplantera, omflytta),
ett kirurgiskt ingrepp, med hvilket man åsyftar att
skaffa betäckning af frisk hud åt en såryta, som till
följd af sin storlek eller af andra orsaker endast
långsamt kan läkas. Huden tages från den sjukes egen
kropp eller ock från en annan persons. I förstone
nyttjades ej hudöfverföring, förrän hela såret blifvit
beklädt med friska granulationer. Då »utplanterades»
på granulationsytan ett antal, högst fingerblomstora,
hudflikar, bestående endast af hudens ytligaste
lager (epidermis). Under gynsamma förhållanden blef
hvar och en af dessa flikar en härd, från hvilken
en tunn öfverhud småningom utbredde sig öfver
angränsande delar af såret. Numera användes vanligen
ett annat förfaringssätt. Granulationsbildningen
afvaktas ej. Sedan all blödning blifvit synnerligen
omsorgsfullt stillad, fastsys öfver det friska såret
ett hudstycke af passande form och storlek. Af hudens
olika lager användes ej endast epidermis, utan äfven
den ytligaste delen af sjelfva läderhuden. Allt
underhudsfett måste deremot omsorgsfullt
aflägsnas. Den moderna tekniken lyckas ofta att
hålla dylika hudstycken vid lif tillräckligt länge,
för att de skola fastväxa. Operationen måste anses
synnerligen vigtig och välsignelserik. Den kan stundom
förkorta sjukdomstiden till en fjerdedel och mindre
af hvad den utan transplantation skulle hafva
blifvit. Jfr Bensår, Implantation och Plastisk
operation. J. E. J-n.
Transponera (Lat. transponere), omflytta, omställa;
musikt., öfverflytta en tonsats ur en tonart i
en annan. – Transponerande instrument kallas de
instrument, för hvilka den tonart noteras såsom
C-dur, hvilken motsvarar deras naturskala. Horn,
trumpeter, klarinetter, tubor, kornetter
m. fl. blåsinstrument äro transponerande. På ett
horn i F t. ex. klingar det noterade c1 såsom f,
således en qvint djupare, icke såsom f1, emedan
hornet är ett s. k. 8 fots instrument, d. ä. klingar
i oktaven nedanför den betecknade. Men på en trumpet
i F, som är ett 8 fots instrument och ljuder i
den skrifria oktaven, klingar c1 såsom f1. Äfven en
violin kan blifva transponerande, i fall strängarna
omstämmas. Så skref t. ex. Paganini en konsert i
Ess, hvilken spelas som i D, men med alla strängar
uppskrufvade en half ton. – Subst.: Transposition.
A. L.
Transport (af Lat. transportare, forsla till andra
sidan), fortskaffning, förflyttning, forsling;
frakt; en tjenstemans förflyttning till syssla
å annan ort eller från en befattning till en
annan inom samma tjenstegrad; öfverlåtelse på
annan person (af ett fordringsbevis, en vexel
l. dyl.); i räkenskaper: öfverföring af en summa
från slutet af en sida till början af en annan. –
Vid krigsmakten betyder transport (»få transport»,
»taga transport») en persons förflyttning inom
samma tjenstegrad från en truppafdelning till en
annan. Derjämte betecknar ordet en förflyttning af
trupper eller materiel från ett ställe till ett
annat. Med afseende å transportmedlen må nämnas,
att truppers fortskaffande sker medelst tågmarsch
(transport på landsväg), jernvägs- och sjötransport,
hvarjämte oberiden trupp kan fortskaffas medelst åkdon
(s. k. marche forcée). Transporterna medelst jernväg
hafva numera vunnit stor betydelse. I Sverige utföras
de i fredstid enligt ett särskildt reglemente afd. 25
Juli 1884; i krigstid ledas de af den s. k. militära
transportstyrelsen (se Jernvägar, sp. 1,162, och
Turnustransport). Transporter till sjös
verkställas med transportfartyg (l. »transporter»),
som äro dels särskildt för ändamålet inredda fartyg,
dels handelsfartyg, som föra trupper, hästar, proviant
och krigsförnödenheter af olika slag från en plats
till en annan. Huru stor truppstyrka ett fartyg
kan transportera beror på fartygets storlek och
transportens längd. Ångare öfver 500 tons kunna
taga 1 man per 1,1 ton, ångare mellan 200 och
500 tons 1 man per ton och ångare mellan 100–200
tons 3 man per ton. (Dessa siffror kunna användas
äfven för att närmelsevis bestämma segelfartygs
transportförmåga.) Se vidare Konvoj och Trupp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
