Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trapplinser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
von herz- und nierenkrankheiten, 1856), utgåfvos
i 2 bd 1871 (Gesammelte beiträge zur pathologie
und physiologie); ett 3:dje band, innehållande
hans dagböcker och öfriga efterlemnade skrifter,
offentliggjordes efter hans död af Fraenkel 1878.
R. T-dt.
Trauma (Grek. travma] sår, skada), med.,
en genom direkt yttre våld orsakad skada å
organismen; ett skadligt inflytande i allmänhet
(t. ex. ljustrauma: blandning af ögat; psykiskt
trauma: häftiga sorger, skräck o. s. v.). –
Traumatisk, förorsakad af sår, slag, stötar o. s. v.
J-E. J-n.
Traumaticin (af Grek. travma, sår). Se Guttaperka.
Traun, en för transport af salt från österrikiska
Salzkammergut vigtig flod, bildas vid Aussee
i Steiermark af trenne källfloder, inträder
ofvanför Hallstatt i ärkehertigdömet Österrike,
bildar Hallstatt- och Gmundensjöarna samt förenar
sig nära Linz med Donau. Längd 180 km.
Traun, Julius von der, psevd. för den österrikiske
författaren A. J. Schindler.
Traunstein, stad i bajerska regeringsområdet
Oberbaiern. vid Alz’ biflod Traun och jernvägslinien
München–Salzburg. 5,538 innev. (1885). Staden eger
en stor salin, i hvilken sedan 1619 det i rör
från Reichenhall ledda saltvattnet genom kokning
bringas att afdunsta och årligen lemnar omkr. 9
mill. kg. salt. T. är äfven en angenäm sommarkurort
med tvänne badanstalter.
Trautenau (Tsjech. Trutnov), stad i norra
Böhmen, vid Elbes biflod Aupa och mynningen
af det från Liebau och Schömberg i Schlesien
ledande bergpasset i Riesengebirge. 11,253
innev. (1880). Textilindustri. Vid de preussiska
kolonnernas utträde ur bergpassen 1866 stötte
1:sta preussiska armékåren under general T. Bonin
d. 27 Juni vid T. på österrikiska kåren Gablenz
och blef slagen. Motgången godtgjordes genom
gardeskårens seger vid Soor följande dag.
C. O. N.
Trautman, Valentin Staffansson, kopparstickare,
inkom från Tyskland, sannolikt straxt efter 1610,
och utförde i Stockholm åtskilliga större och
mindre blad, i ett sorgfälligt, men tämligen torrt
och effektlöst manér. Af dessa må nämnas porträtt
af Gustaf II Adolf (3 st. 1616–18), flere blad i
bibelupplagan 1618 samt A. Bureus’ stora karta Orbis
arctoi imprimisque amplissimi regni Sueciae tabula
(1626; 6 blad). T. graverade äfven i trä ett antal
runstensafbildningar för J. Th. Bureus’ räkning samt
utförde dekorativ gravyr å kopparföremål. Han lefde
ännu 1627. -rn.
Trautmann, Franz, tysk novellist, f. i München 1813,
har gjort sig ett namn genom sina gladlynta och
tilltalande berättelser med ämnen mest hemtade från
hans födelsestads medeltida minnen. Här må nämnas
Eppelein von Gailingen (1852), Die abenteuer herzog
Christophs von Bayern (s. å.; 3:dje uppl. 1880),
Die gute alte zeit (1855), Meister Niclas Prugger
(3 bd, 1879), Heitere münchener stadtgeschichten
(1881). T. har äfven skrifvit dramer, diktsamlingar
(bl. a. Hell und dunkel, 1885)
samt arbetet Kunst und kunstgewerbe vom frühesten
mittelalter bis ende des 18. jahrhunderts (1869).
Trautmannsdorf (Trauttmansdorff), Maximilian
von, grefve, österrikisk statsman, född 1584,
af protestantiska föräldrar, omfattade tidigt
den katolska läran och avancerade derpå raskt
i hofvets tjenst. Han användes dock äfven såsom
diplomat och bidrog kraftigt till Ferdinand II:s val
till kejsare. I början af 1630-talet blef T. en af
tronföljarens (sederm. Ferdinand III) förtrognaste
vänner och följde honom såsom politiskt ombud under
hans krigståg samt var 1635 Österrikes fullmäktig
vid fredsförhandlingarna i Prag. När Ferdinand III
bestigit tronen, blef T. den vigtigaste ledamoten i
kronrådet och kejsarens förtrogne gunstling. Denna
ställning missbrukade han icke, utan utmärkte sig
för sin obesticklighet och sin rastlösa verksamhet
att befordra kejsarens sak. Detta fick han ett godt
tillfälle att visa, då han i Nov. 1645 sändes att
öfvertaga den högsta ledningen å den kejserliga
sidan af fredsunderhandlingarna i Münster och
Osnabrück. Hans uppdrag var att söka förlika de tyska
ständerna med hvarandra samt förena hela tyska riket
emot främlingarna, hvilka derigenom skulle nödgas
till en billig fred. Kunde ej detta mål vinnas,
skulle T. söka ställa protestanterna till freds,
bevilja Sverige dess fordringar och slutligen
isolera Frankrike. Stridiga voro de intressen,
mellan hvilka T. fick att medla, och oerhörda voro de
ersättningsanspråk, som från alla håll framställdes
och hvilka måste jämkas och nedprutas. Sveriges och
Brandenburgs, Bajerns och Spaniens, Frankrikes och
Tyska rikets, protestanters och katolikers olikartade
syften måste förlikas, och dervid motarbetades
T. ofta nog af sina egna meningsfränder, särskildt
af de ultramontane katolikerna, hvilka icke tyckte om
hans lugna opartiskhet. Härtill kom, att dessa såväl
som spaniorer och fransmän rent af motarbetade hela
freden och ville krigets fortsättande. T. närmade sig
derför svenskarna och de protestantiska ständerna;
men ehuru de förres landvinning under T:s närvaro vid
kongressen blef afgjord, uppstod till sist ett nytt
hinder äfven från Sveriges sida, nämligen frågan om
ersättningen till armén. Derigenom korsades T:s plan
att med protestanternas hjelp framtvinga freden. Han
lemnade derför kongressen d. 6 Juli 1647. Ehuru han
sålunda icke ledde kongressen ända till dess slut,
hade han dock utredt dess svåraste tvistepunkter och
kunde derför med rätta betraktas såsom dess vigtigaste
medlem, som dess »själ», såsom A. Oxenstierna kallade
honom. Död 1650. J. Fr. N.
Travade [-va’d], Fr. (Portug. travados, af travado,
hopblandad), föränderlig stormvind, som på helt
kort tid går kompassen rundt samt är åtföljd af regn
och åska.
Travaljbåt (af Fr. travail, arbete), sjöv., ett numera
sällan förekommande namn på den af ett örlogsfartygs
mindre slupar, som nyttjas till dagliga smärre
transporter och arbeten. Ordet betyder äfven en
utrangerad skeppsbåt, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
