Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trapplinser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inom ett varf nyttjas vid förefallande gröfre arbeten
och materials forsling. R. N.
Travancore [-kår], en till presidentskapet Madras i
kejsaredömet Indien hörande stat, som bildar vestra
hälften af indiska halföns södra spets. Areal 17,430
qvkm. T. beskrifves som en af de vackraste delarna af
södra Indien. Det genomdrages af vestra Ghats, hvilka
nå en höjd af mer än 2,000 m. och äro klädda med
präktiga skogar. De utsända grenar mot kusten, längs
hvilken löper ett bälte lågt land af 15 km. bredd,
klädt med nästan oafbrutna dungar af kokos- och
arekapalmer, som utgöra en af landets förnämsta
rikedomskällor. Från bergen nedströmmar ett stort
antal floder, hvilkas vatten i strandbältet breder ut
sig i laguner. Dessa äro förenade genom kanaler och
bilda sålunda en sammanhängande sötvattenslinie nästan
utefter kustens hela längd. Jernmalm förekommer
allmänt i bergen. Folkmängden uppgick 1881 till
2,401,158 pers., deraf 1,755,610 hinduer, 498,542
kristna och 146,909 muhammedaner. Den nuv. staten
bildades under senare hälften af 1700-talet och är
en af de få stater uti Indien, som aldrig uppträdt
fientligt mot engelsmännen. Den är ock en af de bäst
förvaltade och mest blomstrande af vasallstaterna. Den
betalar en årlig tribut af 80,000 pd. T. har ingen
statsskuld, och statsinkomsterna öfverstiga betydligt
utgifterna. En betydlig del af de förra användes på
undervisningsväsendet. I hufvudstaden Trivanderam,
finnes en högre läroanstalt (college). Förnämsta
handelsplatsen är Aleppi, vid kusten.
Trave, en blott 112 km. lång, men vigtig flod i
Nord-Tyskland, uppstår i oldenburgska furstendömet
Lybeck, gör en stor båge mot v. genom Holstein och
staden Lybecks område, der den från h. upptager den
segelbara Stecknitz, och vidgar sig 6 km. nedanför
staden Lybeck till en bred, sjöliknande mynning, som
vid Travemunde öfvergår i Trave- l. Lybeck-bukten
af Östersjön. Farbar för mindre fartyg redan vid
Oldesloe, är den numera efter (1852) skedd reglering
och fördjupning trafikabel till Lybeck för stora
oceanångare, hvilka förr måste lossa vid Lybecks
uthamn, Travemünde. Medelst sin biflod Stecknitz,
hvilken Stecknitzkanalen förenar med Elbes biflod
Delvenau, står T. i segelbar förbindelse med Elbe
och Nordsjön.
Travée [-ve], Fr., byggnadsk., hvalf-ok, hvarje af
tvänne gördelbågar och deras stöd begränsad afdelning
af ett hvalftäckt rum (t. ex. en kyrkas skepp). Se
Hvalf.
Travemünde, stad vid floden Traves utlopp i Östersjön,
15 km. från Lybeck, med hvilket den står i direkt
jernvägsförbindelse, och till hvars landområde den
oafbrutet hört sedan 1320. 1,670 innev. (1885). Intill
1852, då floden genom betydliga arbeten gjordes
segelbar äfven för de största handelsfartyg, var T. en
betydande hamn och upplagsplats. Numera har den sin
förnämsta betydelse såsom badort och besökes årligen
af ett icke ringa antal främlingar. Medeltemperaturen
under sommaren (Maj–Okt.) är 18,9° C., med merendels
östliga vindar och obetydligt regn. J. M-r.
Travendal l. Traventhal, by vid Trave i Holstein, 5
km. s. om staden Segeberg, bekant genom den der d. 8
(g. st.) Aug. 1700 afslutna freden mellan Fredrik IV
i Danmark och Karl XII:s svåger och bundsförvandt,
hertig Fredrik IV af Holstein-Gottorp. Den senare
erkändes fortfarande såsom suverän hertig af
Holstein-Gottorp och erhöll en skadeersättning af
260,000 rdr. Konungen af Danmark förband sig genom
en särskild artikel att icke på något sätt bistå den
svenska kronans fiender.
Travers (Fr. traverse, af Lat. transversus, vänd
på tvären, gående tvärs öfver). 1. Tvärvall. Se
Fältbefästning, sp. 567 och 568, och Fästning,
sp. 624. – 2. Tvärspår, som går från ett
jernvägsspår snedt öfver till ett närliggande (ordet är af
folketymologien i Norrland omtydt till »dra tvärs»).
Travers, Val de [dö travär], dal i schweiziska
kantonen Neufchâtel, 700–750 m. öfver hafvet,
11 km. lång, 0,5–2 km. bred, genomströmmas af
Areuse l. Reuse och sträcker sig, omgifven af väldiga
Jurakedjor, från S:t Sulpice, der Areuse upprinner i
en väldig cirkusdal, mot n. ö. till Noiraigue. Der
bryter floden sig genom Gorge de l’Areuse genom
bergen ned till Neufchâtelsjöns strandlandskap
för att 3 km. längre ned, vid Boudry, falla ut
i Neuf-châtelsjön. Jernväg går genom dalen från
Neufchâtel till Pontarlier och fortsätter öfver Dijon
till Paris. I Val de T. erhålles årligen omkr. 2,000
ton asfalt.
Travertin (Ital. travertino, förvrängn. af Lat. lapis
tiburtinus), geol., en som byggnadssten använd,
flerestädes i mellersta Italien förekommande
(stora brott t. ex. vid Tivoli, det forna Tibur;
deraf stenens namn), vanligen gulhvit kalksten
af samma ursprung som kalktuff. Stenen är mycket
hård och motstår förträffligt luftens, men ej
eldens åverkan. Flere af Roms praktbyggnader,
bl. a. Peterskyrkan, äro uppförda af travertin,
likaså Colosseums yttermur. E. E.
Travestera (Ital. travestire, egentl. förkläda),
skapa en skrattretande vrångbild af en allvarlig
(vanligen en heroisk-episk) dikt genom att
väsentligen behålla dess innehåll och form, men ändra
biomständigheter samt anakronistiskt tillägga
personerna en yngre tids seder och dårskaper. En
sålunda tillkommen burlesk dikt kallas travesti (se
vidare Parodi och Satir). Den äldsta kända travesti
på svenska språket är den 1611 tryckta pamfletten
»En gantske kort extrakt» (travesterande Arrebos dikt
öfver Kristian IV:s segerrika tåg mot Kalmar).
Trawl [trål], Eng., ett fiskeredskap, närmast
jämförligt med en notpåse, som ej har armar, utan är
på öfre sidan af öppningen fastgjord vid en på ett
slags medar af jern (heads) hvilande bom (beam-trawl)
samt med tillhjelp af ett omkr. 45 m. långt tåg
(trawl-warp) släpas långs bottnen från större
eller mindre fiskefartyg under segel (smacks) eller
ånga. Detta fiskeredskap har betydliga dimensioner,
lämpade efter fartygets storlek. Bommen har vanligenen
längd af 10–15 m., och sjelfva nätpåsen, som mot
spetsen har en trattformig ingång, hvarigenom bildas
en särskild inre afdelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
