Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Treitschke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättare materiella punkter) af vissa bestämda massor,
hvilka kroppar i ett visst gifvet ögonblick intaga
vissa bestämda lägen och hafva vissa bestämda
hastigheter samt inverka på hvarandra enligt
Newtons attraktionslag – matematiskt framställa
deras rörelser så, att deras lägen och hastigheter
för hvarje godtycklig tidpunkt kunna beräknas. I
sin allmänhet är detta problem ännu olöst, men man
har lyckats lösa specialfall af detsamma. Hit höra
först tvänne fall, då massorna kunna hafva godtyckliga
värden, nämligen 1) då kropparna vid rörelsens början
befinna sig på samma räta linie på vissa, af massornas
värden betingade afstånd och vidare hastigheterna vid
rörelsens början äro vinkelräta mot föreningslinien
samt hafva vissa bestämda värden, som stå i beroende
af massornas storlek: kropparna förhålla sig då i
hvarje följande ögonblick på alldeles samma sätt som
vid rörelsens början, och deras banor blifva (såsom
i tvåkropparsproblemet) koniska sektioner, samt 2) då
kropparna vid rörelsens början befinna sig i spetsarna
af en liksidig triangel och deras hastigheter äro på
specielt sätt afpassade: de fortfara då att bilda
en (under loppet af rörelsen till läge och storlek
föränderlig) liksidig triangel, och banorna blifva
äfven i detta fall koniska sektioner. Yigtigast
är emellertid det specialfallet, då tvänne af
massorna äro mycket små i förhållande till den
tredje (»centralkroppens»). Detta fall eger stor
betydelse, emedan rörelserna inom vårt solsystem kunna
återföras derpå, och emedan det medgifver matematisk
behandling, äfven om begynnelsetillstånden äro
fullt godtyckliga. Låt m och m1 vara de båda små
kropparna och M den större (centralkroppen). För
bestämning af t. ex. m:s rörelse bortser man först
från m^ m:s rörelse är då en konisk sektion med
M såsom fokus. Emedan massan m1 är liten, kommer
den verkliga rörelsen (åtminstone om icke oerhördt
långa tider afses) att endast obetydligt afvika från
rörelsen i denna koniska sektion, och afvikelserna,
som benämnas perturbationer l. störingar (se d. o.),
kunna matematiskt härledas i form af oändliga serier,
sammansatta af termer af formen a cos nt eller b
sin nt, der t betyder tiden samt, a, b och n äro
konstanter. Dessa serier konvergera, d. v. s. att de
termer, af hvilka de äro sammansatta, blifva allt
mindre, ju längre man går fram i serien. Till sist
blifva de så små, att våra observationsmedel icke
räcka till att iakttaga motsvarande belopp. Vid den
praktiska användningen reducera sig således dessa
serier till ändliga uttryck. Icke förty måste man
i allmänhet medtaga ett mycket stort antal termer,
vexlande alltefter förhållandena. För återgifvandet
af månens rörelse gestaltar sig saken vidlyftigast;
för planeterna blir beräkningen kortare. Man erhåller
en föreställning om svårigheten af dessa uppgifter
t. ex. deraf att de termer, som framställa månens
longitud, enligt Delaunays teori, utfylla icke mindre
än 173 tryckta qvartsidor. Utförandet af dessa
störingsräkningar underlättas deraf att planeterna
och månarna samtliga röra sig i
nästan cirkelformiga banor och att dessa banor
i allmänhet ligga nästan i samma plan,
eller att m. a. o. excentriciteterna
och inklinationerna äro små.
K. B.
Trélat [-la], Ulysse, fransk politiker och läkare,
f. 1795, med. doktor i Paris 1821, var på 1820-talet
en ifrig deltagare i hemliga politiska sällskap och
stred under Julidagarna 1830 på folkets sida. Han var
derefter en af den liberala oppositionens hufvudmän
och redigerade i Clermont tidningen »Le patriote
du Puy-de-Dôme». T. utnämndes 1838 till läkare vid
Salpétrière-hospitalet i Paris. Under revolutionen
1848 sattes han af provisoriska regeringen till
generalkommissarie öfver fyra departement, blef
kort derefter mär i Paris och öfverstelöjtnant
vid nationalgardet, invaldes i Konstituerande
nationalförsamlingen, hvilken valde honom till sin
vicepresident, och var 1848 en kort tid minister för
de offentliga arbetena. Han återgick snart till sin
läkarebefattning och utnämndes 1872 till professor vid
medicinska fakulteten i Paris. 1871–74 var T. medlem
af Paris’ municipalråd och dess ålderspresident. Död
i Mentone 1879. T. författade åtskilliga medicinska
arbeten, bl. a. Recherches historiques sur la
folie (1839) och La folie lucide (1861). – T:s
son Émile T., f. 1821, framstående arkitekt, är
professor vid Conservatoire des arts et métiers och
öfverarkitekt i Seine-departementet, och hans yngre
son Ulysse T., f. 1828, d. 1890, var öfverkirurg vid
Charité-sjukhuset i Paris och professor i kirurgisk
klinik vid medicinska fakulteten i Paris.
Trelawny [trilåni], Edward John, engelsk filhellen och
skriftställare, f. i London 1792, ingick, elfvaårig,
vid marinen och upplefde många äfventyr under det
stora kriget. 1821–22 umgicks han uti Italien med
skalden Shelley, hvars ödesdigra afsegling från
Livorno han bevittnade, och sedermera läto T. och
Byron bränna den omkomne vännens stoft. T. deltog
derefter i det grekiska frihetskriget, under höfdingen
Odyssevs, äktade dennes dotter och bosatte sig
sedermera på ett landtgods
i England. Kraftig ännu vid hög ålder, dog
han 1881. T. författade den delvis sjelfbiografiska
berättelsen Adventures of a younger son (1831,
ny uppl. 1848; »En yngre sons äfventyr», 1836),
en fängslande och i starka färger hållen skildring
af äfventyr på tropikernas haf, samt Recollections
of the last days of Shelley and Byron (1858; ny
bearbetn. under titeln »Records of Shelley, Byron
and the author»,
2 bd, 1878) m. m.
Trelleborg, Sveriges sydligaste stad, ligger på Skånes
södra kust, Malmöhus län, i en flack, men bördig och
tätt bebyggd trakt, med en konstgjord, men ganska
god hamn vid den öppna stranden, samt eger icke ringa
betydelse såsom handelsplats. Stadsområdet uppgifves
till endast 87 har. Taxeringsvärdet uppgick 1890 till
3,693,500 kronor. Folkmängden, som 1870 utgjorde 1,993
personer, hade 1880 ökats till 2,307 och uppgick 1890
till 2,360. Handlande funnos 1889 till ett antal af
39, med 47 biträden. S. å. ankommo och afgingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
