Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trepang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tron och att han framstår såsom en af de mera
sympatiska personligheterna från sitt oroliga
tidehvarf. Han trädde 1527 i äktenskap med Kristina
Gyllenstierna (se denna), riksföreståndaren Sten Sture
d. y:s enka och Gustaf I:s kusin. I sitt äktenskap
hade han sonen Gustaf Johansson (se ofvan). – Om Johan
Turessons påstådde naturlige son Göran Johansson se
Rosenhane (slägtöfversigten).
Tres, Lat., tre.
Treschow [tre’skåv], Nils, norsk filosof, född d. 5
Sept. 1751 i Drammen, student 1766 i Köpenhamn, tog
magistergraden 1774 och blef konrektor i Trondhjem
s. å., rektor i Helsingör 1780 och i Kristiania
1789 samt teol. doktor 1790. År 1800 erhöll han
titel och 1803 tjenst som professor i filosofi vid
universitetet i Köpenhamn. Han blef 1811 medlem af
universitetsdirektionen och s. å. etatsråd, hvarjämte
han erhöll plats i den kommission, som tillsattes
för att förbereda upprättandet af ett universitet i
Norge. Den 31 Dec. 1812 utnämndes han till professor
vid detta och fick 1814 en plats i kommissionen
för ordnandet af landets undervisningsväsende. På
uppmaning af prinsen-regenten utarbetade han ett
utkast till en norsk grundlag och var på hösten
s. å. medlem af urtima stortinget samt ordförande
i det utskott, som ledde underhandlingarna med
de svenske kommissarierna. Den 30 Nov. 1814
utnämndes han till statsråd och chef för kyrko-
och undervisningsdepartementet. År 1823 blef
han prokansler för universitetet, tog afsked
som statsråd 1826 och som prokansler 1828 samt
tillbragte sina sista år på en universitetet
tillhörig landtegendom vid Kristiania, der han
dog d. 22 Sept. 1833. T. utvecklade en betydlig
författareverksamhet. Hans vigtigaste arbeten äro
Lovgivnings-principer (1820–23), Om Gud, idee- og
sanseverdenen (1831–32) och det postuma Om Norges
grundlov (1834). Hans 1828 utgifna Kristendommens aand
framkallade en polemik med presten H. A. Wexels. Hans
föreläsningar öfver Kants filosofi utkommo i Köpenhamn
1798. Många af hans afhandlingar äro dessutom spridda
i samtida tidskrifter eller utgifna såsom skol-
och universitetsprogram. Y. N.
Treschow [tre’skåv], Villum Frederik, dansk jurist
och politiker, född d. 15 Sept. 1786 i Köpenhamn,
blef redan 1811 höjesteretsadvokat och var 1828–46
generalfiskal. Som sådan var han offentlig åklagare
i en mängd tryckfrihetsmål, men tog afsked, då
regeringen mot hans råd ville fortsätta anklagelsen
mot O. Lehmann m. fl. för uttalanden på studentmötet
1845. År 1832 upptogs T. bland de »upplyste män»,
som skulle yttra sig om införandet af ständer, och
var 1835–40 kungavald ledamot af ständerförsamlingen i
Roskilde, 1850–53 landstingsman samt 1854–62 kungavald
ledamot af riksrådet. Hans politiska inflytande var
ganska stort, i synnerhet under ministerkriserna. År
1849 afslutade T. ett statslån i London och användes
äfven vid derpå följande fredsunderhandlingar. Han
var dessutom verksam i flere offentliga stiftelser,
bl. a. Vemmetofte kloster, och grundlade sjelf trenne
sådana i Köpenhamn för behöfvande qvinnor jämte ett efter honom
benämndt fideikommiss å 1 mill. kr., hvaraf räntan
utgår till en mängd legat. T. köpte 1828 godset
Brahesborg på Fyen och 1835 grefskapet Laurvik i
Norge, men öfverlät dem åt sina två söner 1854. Han
dog som geheimekonferensråd d. 2 April 1869.
E. Ebg.
Tresett. Se Trisett.
Tres faciunt collegium, Lat, »tre utgöra ett
kollegium», ett från Pandekterna (se Romersk rätt)
lånadt uttryck, som betyder, att enl. romersk lag
minst tre personer erfordrades för att bilda ett
kollegium i romersk mening, liksom t. ex. i Sverige
minst tre af en rådstufvurätts medlemmar måste
vara närvarande, för att denna skall vara domför. Se
vidare Collegium.
Trés-humble serviteur [träsö’ngböl särrvitör], Fr.,
ödmjukaste tjenare.
Treskiftesbruk. Se Träde.
Tress (Fr., tresse), platt fläta, gjord af smala
silkes- eller hårsnodder, guld- eller silfvertrådar
o. s. v.
Tressan [-sa’ng], Louis Elisabeth de la Vergne de,
grefve, fransk skriftställare, f. 1705, uppfostrades
tillsammans med Ludvig XV, steg sedermera högt på de
militära befordringarnas bana och vardt hofmarskalk
hos Polens f. d. konung Stanislaus. T. invaldes 1781
i Franska akademien. Död 1783. Han utgaf bl. a. en
öfversättning af Ariostos ryktbara epos (»Roland
furieux», 5 bd, 1780) och Corps d’extraits de romans
de chevalerie (4 bd, 1782), ett med bifall lönadt
försök att göra medeltidens riddareromaner njutbara
för en nyare tid. T:s »Oeuvres complètes» utgåfvos
i 10 bd 1822–23.
Tres tabernae. Se Taberna.
Trestrukna oktaven. Se Oktav.
Tresviri (Lat., »tremän»). Se Triumvirer.
Tretabern. Se Taberna.
Tretalet. Se Talsymbolik.
Trettiondepenning. Se Stadsjord.
Trettionio artiklarna, Eng. The Articles of religion,
den engelska episkopalkyrkans bekännelseskrift,
författades och antogos under drottning
Elisabet. Sedan de på en synod i London 1563
vunnit kyrkligt erkännande, fingo de, efter att
hafva öfversatts från latin till engelska, laga
kraft genom en parlamentsakt af 1571 samt intogos
i den engelska grundlagsförfattningen. »Artiklarna»
kommo till genom en revision af de under Edvard VI
af ärkebiskop Cranmer och biskop Ridley författade
»fyrtiotvå artiklarna», en bekännelseskrift,
som till stor del var grundad på den augsburgiska
bekännelsen. De 39 art. närma sig ännu mer än dessa 42
art. den lutherska bekännelsen. Vid deras utarbetande
användes hufvudsakligen den af den lutherske teologen
Brenz 1552 författade Confessio würtembergensis. Hvad
angår de båda skiljelärorna mellan den lutherska
och den reformerta kyrkan, är nattvardsläran i
de 39 art. en modifikation i luthersk riktning af
Calvins nattvardslära, och predestinationsläran
är der likaledes framställd på ett modifieradt
sätt. Likasom denna bekännelseskrift kan sägas hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
