- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
693-694

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tribad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tribus (rotar), omfattande innevånarna i olika
distrikt. Af dem voro 4 stadstribus (tribus
urbanae
). Landtdistrikten (t. rusticae) synas hafva
minskats i antal efter Tarquinius’ fall; år 241
f. Kr. blefvo de 31. Hela antalet var således 35,
hvarvid det ock förblef. Hvarje tribus fick senare
inom sig 2 centurier, en bestående af äldre män,
en af yngre (vapenföra), och i hvardera centurian
kunde de fem förmögenhetsklasserna finnas. I
afseende på medlemsskapet i de olika tribus gällde
i allmänhet, att stadstribus voro mindre ansedda,
så att bl. a. de frigifne i dem intogos. Senatorer
och riddare voro vanligen skrifna på landet. Såsom
censorsbestraffning förekommo ock uteslutning ur
tribus jämte nedflyttning i ett slags straffklass
(aerarii). Att jämväl patricierna ursprungligen
hade plats i tribus är nästan säkert. Deremot synas
tribusförsamlingarna hafva uppkommit på det sätt
att plebejerna brukade tribusindelningen vid sina
sammankomster och der röstade efter hufvudtalet,
till dess ur dem småningom uppkommo comitia tributa
med erkänd statsrättslig betydelse. I tribus
upptogs förmögenhetsskatten. Sedan medborgarerätten
utsträckts till innebyggarna i hela Italien, synes
man hafva formelt inordnat de nye medborgarna i de
gamla 35 tribus, hvilket naturligtvis i praktiken
icke lät tillämpa sig och ej litet bidrog att rubba
förhållandena i det från början såsom kommunalt
samhälle ordnade, då obetydliga, nu äfven till hela
Italien utvidgade romerska medborgaresamfundet. Under
kejsaretiden hade tribus knappt någon annan betydelse,
än att spanmålsutdelningarna skedde efter och i
dem. R. Tdh.

Tribut (Lat. tributum), gärd, skatt;
pålaga, som ett besegradt folk har att utgöra till
segraren, eller en vasallstat till sin suverän eller
länsherre. – I den romerska republikens tid var
tributum en förmögenhetsskatt, eller afgift, lagd på
medborgarnas vid census uppskattade förmögenhet. Den
var icke fix, utan pålades efter behof med visst
belopp på hvart tusende as af förmögenheten (oftast 1
as, stundom 2 eller 3). För de s. k. aerarii var den
höjd. Senaten bestämde i regeln när skatten skulle
utgå. Alltefter som Rom fick andra tillgångar och
medel till sina utgifters bestridande, blef behofvet
af förmögenhetsskatt mindre, och efter Macedoniens
eröfring, år 168, till 43 f. Kr. utkräfdes ingen
sådan. Efter Caesars död blef det nödigt att
återupptaga den, och af triumvirerna pålades den
tämligen godtyckligt. Under kejsaretiden upptogs,
åtminstone från 2:dra årh., inom provinserna,
hvilka förut erlagt viss procent af årsgrödan
(vectigalia), under namn af tributum agri, en
grundskatt, från hvilken dock Italien var fritt
ända till Maximianus. Leveranser in natura till
hofvet, garnisonen i Rom m. m. utgjordes dock af
Italien, likasom dylika till hären m. m. utgingo
från provinserna. De, som icke hade att erlägga
grundskatt, utgjorde i stället en s. k. tributum
capitis,
hvarmed synes hafva förståtts icke blott
personlig skatt af de obemedlade, utan ock en viss
afgift på förmögenhet eller rörelse och näring.
R. Tdh.

Triceps (Lat., »trehöfdad»), anat., underarmens
sträckmuskel. Den har sitt namn deraf att den
utgår med tre »hufvud» (se Muskler): ett från
skulderbladet, två från öfverarmsbenet. Dessa förenas
till en gemensam sena, som fäster på armbågen.
G. v. D.

Trichechidae. Se Själdjur.

Trichera Schrad., åkervadd, bot., ett från
Scabiosa utbrutet örtslägte inom nat. fam. Dipsaceae
DC., kl. Tetrandria L. Sveriges enda art,
T. arvensis (L.) Schrad., är en tämligen stor ört
(omkr. 0,60 m. hög), med hårig stjelk, motsatta,
vanligen parflikiga blad och ensamma, långskaftade,
plattade blomkorgar. Holkarna bestå af två till flere
rader tegellagda, örtartade, bredare och smalare
fjäll. Det kullriga blomfästet är borsthårigt. Det
yttre fodrets pip är plattadt 4-kantig; det inre
bildar en mångstrålig fjunpensel. Blomkronorna äro
trattlika, oregelbundet djupt 4-flikade. Kantblommorna
äro större, ännu djupare flikiga. Genom hela
Sverige upp till Vesterbotten är denna ört allmän
på ängar, backar, åkerrenar o. dyl. ställen.
O. T. S.

Trichiasis. Se Hårsjukdomar.

Trichilia L., bot., farmak., ett slägte af vackra,
tropiska träd, i synnerhet förekommande i Brasilien
och Vestindien samt hörande till nat. fam. Meliaceae
Juss., kl. Decandria L. Blomfodret är grundt
5-tandadt, kronbladen fem. I blommans midt
uppskjuter ett cylindriskt honingsgömme,
bildadt af de sammanstående ståndarnas nedre,
vidgade del. Frukten är en 3-rummig och 3-valvlig
kapsel. Fröna sakna fröhvita, hvilket utmärker
gruppen Trichilieae från öfriga Meliaceae. Många
arter af detta slägte äro använda i medicinen på
grund af sina mycket bittra, kräkväckande eller
purgerande egenskaper, t. ex. T. cathartica Mart.,
i Brasilien, T. havannensis Jacq. (T. glabra L.),
bådas rotbark häftigt afförande, och T. emetica Vahl.,
som i Egypten begagnas som kräkmedel. O. T. S.

Trichina spiralis. Se Trikiner.

Trichiniasis. Se Trikiner.

Trichinopoli. 1. Distrikt i presidentskapet
Madras, Indien, på ömse sidor om floden Kaveri. Areal
9,223 qvkm. 1,215,033 innev. (1881), de fleste
hinduer. – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, på
södra stranden af Kaveri och vid södra Indiens
jernvägar. 84,449 innev. (18811). Staden är
hufvudsakligen ryktbar för sin som ointaglig
betraktade fästning, belägen på en 150 m. hög, brant
syenitklippa, på och omkring hvilken ligga grupperade
tyghus, militärmagasin, kyrka, missionsstation och
indiska tempel.

Trichinosis. Se Trikiner.

Trichocephalus. Se Trichotrachelidae.

Trichodesmium erythraeum Ehr. (af Grek. thrix,
genit. trichos, hår, desme, bundt, och erythros,
röd), bot., en till Oscillariaceae Rabenh. förd alg,
som Ehrenberg upptäckte 1823 i en vik af Röda hafvet
vid Tor, en arabisk by å Sinai-halfön. Denna alg
består af raka trådar, hvar och en bildad af en enkel
rad röda celler. Dessa trådar sakna egen rörelse och
äro förenade flere tillsammans i bundtar, som äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free