Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tribad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inhöljda i slem och flyta omkring å hafsytan. Vågorna
uppkasta slemmiga massor af dessa alger på stranden,
hvilken sålunda under ebbtiden synes betäckt
af ett flere fot bredt blodrödt band af stor
utsträckning. Denna röda alg iakttogs sedermera
d. 15 och 16 Juli 1843 af fransmannen Evernon Dupont
ombord på en ångare i sydliga delen af Röda hafvet
på en sträcka af omkr. 47 sv. nymil. Vattenytan var
blodröd genom otaliga bundtar af nämnda alg. Det
torde vara otvifvelaktigt, att det är denna alg, som
gifvit Röda hafvet dess namn, »Erythra thalassa»,
såsom det på grekiska benämnes i »de 70 uttolkarnas»
bibelöfversättning (»Septuaginta»). – En rödfärgning
af hafsytan i stor utsträckning, vanligen genom alger
af oscillariernas eller nostokacéernas grupper, är
för öfrigt iakttagen på många trakter, t. ex. vid
kusterna af Koromandel och Nya Guinea. O. T. S.
Tricholoma. Se Musseron.
Trichoma, trikom, bot. Se Emergenser och Hår,
sp. 242. – Ordet nyttjas äfven som vetenskaplig
benämning på martofvan l. polska flätan (se Hår och
Hårsjukdomar).
Trichomonas vaginalis Donné, zool., ett infusionsdjur
af fam. Monadina. Dess vanligaste form är elliptisk,
men kan ock vara päronlik. Den ena änden bär 1 eller
2, stundom 3 cilier, något längre än kroppen, som är
0,008–0,018 mm. lång. Detta lilla djur, som står på
gränsen till växtverldens lägsta former, lefver som
parasit i vaginalslemmet hos qvinnor och är ytterst
allmänt förekommande. Man har icke bestämdt påvisat
något patologiskt inflytande af denna parasit.
O. T. S.
Trichomyces. Se Ringorm.
Trichophyton. Se Ringorm.
Trichoptera, zool., äro insekter, som bilda en
särskild grupp under Neuroptera (se d. o.). De hafva
2 par vingar, af hvilka de främre äro beklädda med
hår eller fjäll och de bakre kunna efter regeln
hopvikas. Mellankroppens främsta segment (prothorax)
är litet och ringformigt. Antennerna äro trådformiga,
oftast af vingarnas längd. Öfverkäkarna äro
förkrympta, och genom sammansmältning af underkäkarna
med underläppen hafva mundelarna, som egentligen
skulle vara bitande, blifvit förändrade till ett
slags sugsnabel. Förvandlingen är fullständig. Se
vidare Phryganea. O. T. S.
Trichotomi. Se Trikotomi.
Trichotrachelidae (Trichotrachelidea)
zool., en familj under ordn. Nematodes (trådmaskar)
bland rundmaskarna. Kroppen är långsträckt, med
en smalare, halsliknande framdel. Munöppningen är
liten, utan papiller, och matstrupen mycket lång,
fortsättande sig i en egendomlig cellsträng. Hit höra
trikinerna (se d. o.) och slägtet Trichocephalus,
som har kroppens framdel trådformigt förlängd och
bakkroppen cylindriskt förtjockad, hvarigenom masken
får ett piskliknande utseende. Framdelen har på
undersidan tätt ställda rader af i huden inlagrade
kitinstafvar. Äggen utveckla sig först i vatten. På
grund af utfodringsförsök med T. affinis hos fåret
och T. crenatus hos svinet är det sannolikt, att den
hos menniskan i groftarmen funna T. dispar
Rud., piskmasken, äfvenledes utan någon
mellankommande »värd» kan omedelbart utvecklas ur
ett med embryo försedt ägg, som med vatten kommit
in i en menniskas tarmkanal. Under första tiden
har piskmasken formen af en smal tråd, men småningom
utvecklas den bakre delen till den tjockare cylinder,
som utmärker det fullmogna djuret. Äggen af denna
inelfsmask dö bort, om de få uttorka. Denna snyltgäst
i menniskans blindtarm och i äfven öfriga delar af
groftarmen synes icke förekomma i de kallare
jordbältena, men har för öfrigt en stor utbredning och
finnes hos såväl barn som äldre. Vanligen förekomma
endast få individer hos hvarje person. Dessa kunna
dock förorsaka flere olägenheter, i främsta rummet
tarmkatarr, men ofta äfven sårnader i tarmens
slemhinna. Undantagsvis kan denna inelfsmasks
närvaro hos barn förorsaka symtom från hjernaa och
nervsystemet med konvulsiva anfall. O. T. S.
Trick (Eng., egentl. knep, list), i vissa kortspel
hvarje taget stick utöfver sex.
Tricktrack (Fr. trictrac), ett slags brädspel (af hög
ålder och olikt det i Sverige brukliga brädspelet).
TricIinium, Lat. (Grek. triklinon, af tri-, tre, och
kline, bädd, soffa), matsalen i det gamla romerska
huset. I midten af detta rum stod matbordet, och
omkring detta voro ställda tre hvilobäddar, hvar
och en i regeln afsedd för tre personer, hvilka i
liggande ställning intogo måltiden. Den fjerde sidan
af bordet var tillgänglig för betjeningen. Trikliniet
hade sin plats i den bakre delen af huset, likväl i
allmänhet ej i byggnadens hufvudaxel, och öppnade
sig med en sida mot den inre gården (peristylium).
Upk.
Tricolore [-kålår], Fr. Se Trikoloren.
Tricot [-kå]. Se Trikå.
Tricoteuses [-kåtös], Fr., »stickerskor», kallades
under den stora franska revolutionen de vanligen
af den vildaste jakobinism angripna qvinnor, som
bevistade riksförsamlingens (konventets), politiska
klubbars o. s. v. sammanträden. »De kallades så,
emedan en förordning af d. 6 Nivôse år II (d. 26
Dec. 1793) hade förklarat, att qvinnor med män och
barn kunde bevista kommunens sammanträden ock der
sticka» (Littré).
Tricykel. Se Velociped.
Tridacna. Se Jättemusslan.
Tridens, Lat. (Grek. triaina), trident, treudd,
ett treuddigt spjut (ljuster, harpun), som nyttjades
vid fångst af större fisk, i synnerhet tonfisken. Den
blef det vanliga attributet för hafsguden Poseidon
l. Neptunus(»triainokratos», »tridentifer»
m. m.) och derigenom en symbol för herraväldet
öfver hafvet.
Trident. Se Tridens och Trient.
Tridentinska mötet (Concilium tridentinum), det med
anledning af de reformatoriska rörelserna vid den
nyare tidens början i Trident (Trient) 1545–63 med
långvariga afbrott hållna stora kontra-reformatoriska
kyrkomöte, der den romersk-katolska kyrkan fattade
sina ännu gällande beslut rörande kyrkans lära,
kult och författning. De tre s. k. reformatoriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
