Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tridentinska mötet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
25:te sess. om skärselden, om helgonens tillbedjan,
om bilder och reliker samt om aflaten. Med denna
sista session afslöts mötet d. 4 Dec. 1563,
hvarvid kardinalen af Lothringen utropade: »anatema
öfver alla kättare!» och församlingen svarade:
»anatema! anatema !» – Visserligen måste
medgifvas, att mötesbeslutens stilisering
utvisar, att kyrkan ej förblifvit alldeles
oberörd af reformationen; och hvad särskildt
»reformationsdekreten» angår, innehålla de
delvis ansatser till en kyrkoförbättring. Men på
det hela taget fastslog mötet medeltidskyrkans
lära och grundsatser, och ansatserna till
reformer stannade på papperet. På visst sätt
kan man från detta möte räkna uppkomsten af den
nutida romersk-katolska kyrkan, nämligen såsom
en motsats till de protestantiska kyrkosamfunden,
men denna kyrka är dock utan någon egentlig skilnad
densamma som medeltidskyrkan. Det franska
episkopalsystemets opposition mot påfvens
oinskränkta makt qväfdes genom det påfliga partiets
inflytande och skicklighet. Den romerska kyrkan
räknar Tridentinska mötet for det 19:de ekumeniska
kyrkomötet, hvilket är så mycket mera oegentligt
(jfr Koncilium), som icke ens den romerska kyrkan
sjelf, långt mindre hela kristenheten, var allmänt
representerad vid mötet. Så t. ex. var under den
andra perioden ingen enda biskop från Frankrike
närvarande. Mötesdeltagarna utgjordes egentligen
af italienare. Då mötet afslöt sina förhandlingar,
utgjorde de närvarande röstberättigade deltagarna 255
prelater, som underskrefvo besluten. Påfven Pius
IV sanktionerade dessa beslut d. 26 Jan. 1564 genom
bullan Benedictus dominus, hvarvid åt påfvestolen
för all framtid förbehölls rättigheten att tolka
och utlägga dem. För detta ändamål skulle
nedsättas en beständig kommission af kardinaler,
som vid dessa utläggningar skulle utgöra påfvens
råd, hvilken kommission nedsattes 1588 af Sixtus
V under namnet Congregatio cardinalium pro
interpretatione et executione sacrosancti Concilii
tridentini. Jämte den påfliga publikationen
af Decreta et canones Concilii tridentini
1564 utkommo s. å. Professio fidei tridentinae
(tridentinska trosbekännelsen), som näst
efter de tre ekumeniska symbola är den romerska
kyrkans förnämsta bekännelseskrift, samt Index
librorum prohibitorum (förteckningen på kätterska,
förbjudna böcker), hvilken sedan dess ständigt
utkommit i nya förökade upplagor. På grundvalen
af Tridentinska mötets beslut utgafs 1566 af Pius
V den romerska katekesen, Catechismus romanus,
1568 den romerska bönboken, Breviarium romanum,
och 1570 den romerska liturgien eller mässan,
Missale romanum. – Om den äldre och den yngre
rikhaltiga literaturen öfver Tridentinska
mötet se förteckningen i »Real-encyklopädie für
protestantische theologie und kirche», B. XVI,
sid. 12. Särskildt må nämnas Theiners: »Acta
genuina oecumenici Concilii tridentini» (1874).
J. P.
Tridi (Fr., af Lat. tres, tre, och dies, dag), den
tredje dagen i den franska republikanska kalenderns
dekad. Jfr Kalender, sp. 41.
Triduum (Lat., af tres, tre, och dies, dag), tre
dagars tid.
Tridymit, miner. Se Kiselsyra.
Triebel [tribel],
Karl, tysk målare, f. i Dessau 1823, studerade
först i sin födelsestad och begaf sig 1842 till
Berlin, der han vidare utbildade sig hos Karl Schulz
(kallad »Jagd-Schulz»), Krause och Biermann. Sedan
reste han i Bajern, Tyrolen och Schweiz, från hvilka
lands bergstrakter han hälst hemtade sina motiv. Död
1885. T:s framställning skall en tid hafva varit
besvärad af en violett ton, från hvilken han senare
gjorde sig fri. Af hans arbeten märkas Vid Hintersee
i Ramsau, Alpsjö med säterstuga och bilder från
Harz, bland hvilka hans bästa tafla är Parti från
Mühlenthal vid Wernigerode.
Trieder l. triedrisk vinkel (af Grek. tri-, tre,
och hedra, yta), matem., kallas en solid vinkel, som
bildas af tre i en punkt sammanträffande plan. Som
exempel på en solid figur med endast triedriska
vinklar må nämnas tetraedern. G . E.
Triennium (Lat., af tres, tre, och annus, år), tidrymd af tre
år. Jfr Biennium, Quadriennium, Quinquennium.
Triens, Lat. (»tredjedel»), ett fornromerskt
kopparmynt = 1/3 as; ett under den senare romerska
kejsaretiden gängse guldmynt = 1/3 solidus.
Trient l. Trident (Ital. Trento,
Lat. Tridentum), hufvudstad uti italienska l. välska
Tyrolen, på venstra stranden af Adige och vid
Brennerbanan. Oaktadt flere tecken till förfall,
har T. med sina många palats, breda gator och
rymliga torg ännu utseendet af en blomstrande stad
och ter sig, i synnerhet för den, som kommer norr
ifrån, ovanligt pittoreskt, med sina murar och torn
fyllande dalens hela bredd. Det har ett fullständigt
italienskt utseende, och dess befolkning talar
endast italienska. Märkliga byggnader äro domkyrkan,
utförd (under 13:de–15:de årh.) af italienska
mästare i en på ett lysande sätt utvecklad tysk
öfvergångsstil, S:ta Maria Maggiore (uppförd i
15:de årh.), af brunröd marmor i italiensk stil,
märklig, emedan under den tredje koncilieperioden
(Jan. 1562–Dec. 1563) det tridentinska konciliets
generalkongregationssammanträden der höllos (en
tafla i kyrkans kor framställer en session), Palazzo
Zambelli, en högrenaissancebyggnad i Palladios stil,
samt det genom sin storlek och sin byggnadsstil
imponerande kastellet, förr furstbiskoparnas
säte, nu kasern. Staden är säte för italienska
Tyrolens afdelning af »die statthalterei» samt
för en furstbiskop och har prestseminarium,
gymnasium, lärarinneseminarium, en fackskola för
marmorindustri m. fl. undervisningsanstalter. Den hade
19,585 innev. 1885. Vigtigaste näringsgrenarna äro
sidenfabrikation, sockerraffinering samt tillverkning
af läder och salamikorf. Liflig handel med vin,
spanmål och frukt samt marmor från de stora stenbrotten
i granskapet. – Tridentum omnämnes som tridentinernas
hufvudstad och synes slutligen hafva varit en romersk
koloni. Efter att hafva innehafts af gotiska och
lombardiska hertigar samt frankiska grefvar styrdes
staden sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
