Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tridentinska mötet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1027 af biskoparna. I T. hölls 1545–63 ett ryktbart
koncilium (se Tridentinska mötet).
Trientalis Kupp., bot., ett litet slägte af
små örter, hörande till gruppen Rotaceae inom
nat. fam. Primulaceae Vent, kl. Heptandria L. I
Sveriges skogar växer allmänt den lilla, vackra
dufkullan, T. europaea L., hvars nästan glatta stjelk
blir 10–15 cm. hög och bär de lansettlika–ovala,
nästan helbräddade bladen samlade i toppen,
så att de nästan bilda en rosett. Mellan dem
uppskjuta på utdragna skaft de ensamma, täcka, hvita
blommorna, som äro djupt (5–)7-delade och stjernlikt
utplattade. Frukten är en klotrund kapsel, som öppnar
sig från spetsen med (5–)7 tillbakarullade skal och
innehåller 5–10 jämförelsevis stora 3-sidiga frön.
O. T. S.
Trier (Fr. Trèves). 1. Regeringsområde i preussiska
Rhenprovinsen, omfattar en areal af 7,183 qvkm., med
712,161 innev. (1890), mest katoliker, och indelas i
13 kretsar. – 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde,
förr äfven i det forna ärkestiftet och kurfurstendömet
T. (se nedan), ligger i en förtjusande dal på
högra stranden af Mosel och omgifves af vinberg och
skogbevuxna höjder. Staden upptager ett stort område,
enär de gamla, trädplanterade vallarna omsluta många
stora trädgårdar. De äldre stadsdelarna äro trånga och
oregelbundna. Antalet innevånare uppgick 1890 till
36,162, alla katoliker, med undantag af omkr. 4,000
protestanter och några hundra judar. Staden är
säte för en katolsk biskop samt har gymnasium,
realgymnasium, stadsbibliotek (omkr. 100,000 bd
och flere dyrbara handskrifter) samt museum af
rhenska fornlemningar. T. gör anspråk på att vara
den äldsta stad i Tyskland, och ingen annan stad i
norra Europa har så många minnen från romaretiden som
T. De märkligaste af dessa äro den enligt somliga i
1:sta, enligt andra i 4:de årh. uppförda Porta nigra,
en 35 m. lång, 20–30 m. hög och 9 m. djup port af
sandstensblock, sammanhållna af jernkrampor utan
cement (under medeltiden förvandlad till två kyrkor,
den ena öfver den andra, men efter 1817 återställd
i sitt ursprungliga skick), vidare basilikan, en
tegelbyggnad från 4:de årh., länge ärkebiskopspalats,
men sedan 1856 protestantisk kyrka, samt de
s. k. romerska baden, sannolikt återstoden af ett
kejserligt palats. Straxt utanför staden ligga rester
af en amfiteater, som kunde rymma 30,000 åskådare. Det
äldsta romareminnet torde vara några pelare i bron
öfver Mosel, härrörande från 3:dje årtiondet. Äfven i
trakten af T. finnas flere romerska fornlemningar,
bl. a. Igelmonumentet (»Heidenthurm»), ett 23
m. högt grafmonument från 2:dra årh., samt mosaikgolf
vid Nennig och Fliessem. Till en senare period hör
katedralen, enl. Lübke det i hela norden ostridigt
vigtigaste minnesmärke från den för-karolingiska
epoken. Dess kärna utgöres af en del af en romersk
basilika från 4:de årh. I 11:te och 12:te årh. fick
byggnaden väsentligen sitt nuv. utseende. Genom en
vacker korsgång är den förenad med Liebfrauenkirche
(1227–44), en af de intressantaste äldre
gotiska kyrkorna i Tyskland. Bland hennes skatter
märkes särskildt »den heliga kjorteln», ansedd
som Kristi virkade kjortel, enligt den officiella
kyrkolegenden funnen jämte Kristi kors af kejsarinnan
Helena och af henne skänkt till staden. Omnämnd
först i 12:te årh., utställdes kjorteln redan
1512 och väckte Luthers förtrytelse. Följdrikast
blef den af biskop Arnoldi 1844 efter långt
afbrott föranstaltade utställningen, i det att den
framkallade icke blott en liflig literär kontrovers,
utan äfven uppkomsten af tysk-katolicismen. Gent
emot katolska författares räddningsförsök bevisade
Gildemeister och Sybel i sina skrifter: »Der
heilige rock zu T. und die zwanzig andern heiligen
ungenähte röcke» (1844) och »Die advokaten des
trierer rockes» (1845), att reliken är oäkta. En ny
utställning af kjorteln anordnades sommaren 1891
och lockade till staden 1,9 mill. främlingar. –
Den romerska staden Colonia Augusta Treverorum
anlades sannolikt af kejsar Claudius och vann
hastigt en sådan rikedom och vigt, att den i
4:de årh. betecknades som den andra hufvudstaden
i riket, ett Rom på andra sidan Alperna. Den
blef hufvudstad i Belgica prima och var i 4:de
årh. ofta kejserligt residens. Plundrad af Attila
451, eröfrades den af frankerna omkr. 465, förenades
med Austrasien och kom 870 till Tyskland. Liksom
sin förebild Rom fick T. en ny tid af välstånd och
makt såsom säte för kurfursten-ärkebiskopen. Konst
och vetenskap omhuldades i klosterskolorna, och
ett universitet stiftades 1473, som egde bestånd
till 1798. 1794–1814 var T. hufvudstad i franska
depart. Sarre. Sedan 1814 har det tillhört Preussen. –
3. Fordom tyskt ärkebiskopsstift (kurfurstendöme),
begränsadt af furstendömet Nassau, ärkestiftet
Köln, hertigdömena Luxemburg och Lothringen,
kurfurstend. Rhenpfalz, landtgrefsk. Hessen-Rheinfels
och grefsk. Katzenelnbogen. Det omfattade en areal af
omkr. 8,300 qvkm. med en befolkning af 250–300 tusen
pers. Dess suffraganbiskopar voro biskoparna i Metz,
Toul och Verdun, efter 1777 äfven de i Nancy och S:t
Dié. Ärkebiskopen var till rangen den andre andlige
kurfursten i Tyska riket och bar titeln »det heliga
romerska rikets genom Gallien och konungariket
Arelats ärkekansler och kurfurste». Legenden
förlägger stiftets uppkomst till 1:sta årh., men den
förste kände biskopen är Agricius, omkr. 314. I 9:de
årh. synes det hafva blifvit ärkebiskops-stift. Till
de mest framstående ärkebiskoparna hörde Balduin af
Luxemburg (1307–54), kejsar Henrik VII:s broder,
och Richard af Greiffenklau (1511–31). Den
siste ärkebiskopen var Klemens Wenzel af
Sachsen (1768–1802). Den del af stiftet, som låg
på venstra Rhenstranden, togs af fransmännen 1794,
och återstoden sekulariserades 1802 till förmån
för fursten af Nassau-Weilburg. Efter Napoleons
fall förenades stiftets område med Preussen. Ett
nytt biskopsstift bildades 1821, hvars gränser nära
sammanfalla med det gamlas, och hvars innehafvare är
suffraganbiskop under ärkebiskopen i Köln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
