Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trojasagan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jakob van Maerlant till nederländska. På tyska
bearbetades den dels af Herbort von Fritslâr, hvars
Liet von Troye daterar sig från de första åren af
13:de årh. (den enda kända handskriften utgafs 1837
af den nyssnämnde K. Frommann), dels af Konrad von
Würzburg, hvars dikt om Troja, Der trojanische
krieg (påbörjad omkr. 1280, ofullbordad vid hans
död, 1287, och sedermera af en mindre skicklig hand
afslutad), utgör medeltidens förnämsta produkt
på Trojasagans område, utmärkt som den är af en
glänsande diktion, ledig versbyggnad och en outtömlig
rikedom på poetiska tankar och bilder. Hela texten
(Konrad hade hunnit fullborda omkr. 40,000 vers,
hvartill ytterligare 20,000 tillkommo) utgafs 1858 af
A. v. Keller i »Bibliothek des Literarischen vereins
in Stuttgart». Äfven till Italien nådde Benoîts verk
och omarbetades der till en latinsk prosaroman af
Guido de Columna (domare i Messina) under titeln
Historia destructionis Trojae (fullb. 1287). Guido
är bekant såsom en af den sicilianska poesiens
grundläggare, och äfven hans verk om Troja visar
mångenstädes poetisk lyftning, ehuru latinet är
tämligen barbariskt. Guidos roman utgör förmedlingen
mellan de äldsta bearbetningarna af Trojasagan och
dem från senare tider. Den öfversattes nämligen till
nästan alla europeiska språk, och särskildt efter
boktryckerikonstens uppblomstring spreds den i en
mängd upplagor. Man känner f. n. öfversättningar af
densamma till italienska, franska, engelska, spanska,
tyska, nedersachsiska, holländska, tsjechiska, danska
och svenska. Men äfven på annat sätt begagnades Guidos
verk: från detta lånade t. ex. Boccaccio ämnet till
sin »Filostrato», som åter blef källan till Chaucers
»Boke of Troilus and Creseide». Ur denna sistnämnda
har slutligen Shakspere hemtat ämnet till »Troilus and
Cressida», hvartill han dessutom begagnade Lydgates
»Troyboke», en engelsk bearbetning af Guido, äfvensom
Chapmans engelska öfversättning af Homeros.
Äfven till Sverige nådde Guidos roman och
öfversattes 1529 till svenska under titeln Hystoria
trojana. Öfversättaren är ej namngifven. Den svenska
texten är på flere ställen förkortad, hvarigenom
den vunnit mycket i njutbarhet. Bl. a. äro Guidos
här och der förekommande utfall mot munkars och
presters lösa seder öfverallt uteslutna, hvaraf man
torde kunna draga den slutsatsen att den svenska
bearbetningen gjorts af en andlig. Den enda kända
handskriften, hvilken tillhör k. biblioteket i
Stockholm (och f. n. förberedes till utgifning
i Fornskriftssällskapets »Samlingar»), egdes
ursprungligen af Gabriel Kristiernsson (Oxenstierna),
som under Kristiern II:s våldsamma framfart en tid
vistades såsom munk i Sigtuna kloster. Efter all
sannolikhet är det också denne man, som låtit åt
sig utföra nämnda öfversättning kanske genom någon
efter klostrens indragning, (1527) husvill munk från
Sigtuna, i hvars omedelbara närhet Oxenstiernas
stamgods, Steninge, var beläget. Med visshet är
dock intet kändt i denna sak. Tillika finnes en
svensk dramatisering af detta ämne, verkställd af Nicolaus Holgeri:
»Troijenborgh, thet är en sanferdigh tragoedia
om Troiae stadz ömkeligha förstöring», uppförd i
Kalmar 1632 och tryckt derst. s. å. (se
Catonius). – Till danska öfversattes Guidos Troja-roman
ännu senare än till svenska. Den utgafs första
gången 1623 under titeln Bellum trojanum, historiske
beskriffuelse om den trojaniske krig fra begyndelsen
til enden. Vdsæt på danske aff Christoffer Swendsön
Glimagrio (senare omtryckt 1709 och 1761). Den är
alldeles oberoende af den svenska öfversättningen och
i många afseenden olik denna. – Jämte dessa tvänne
nordiska öfversättningar af Trojasagan fanns redan
tidigt en annan bearbetning af samma ämne, näml. på
forn-norska. Det är den s. k. Trojumannasaga (utg. af
J. Sigurdsson i »Annaler for nordisk oldkyndighed
og historie», 1848). Den utgör en i allt väsentligt
direkt från Dares Phrygius hemtad skildring på
prosa af obekant författare. Man har gissat på Hauk
Erlendssön (d. 1334) som sagans författare, derför
att den ingår i den berömda, af honom ombesörjda
handskriften »Hauksbök»; men tillvaron af ett äldre
och vidlyftigare fragment af sagan visar, att Hauk
på sin höjd sammandragit en äldre text och att sagans
tillkomst på norska således måste inträffat före hans
tid. Jfr H. Dunger: »Die sage vom trojanischen kriege»
(1869), G. Körting, »Dictys und Dares, ein beitrag
zur geschichte der Trojasage in ihrem übergange
aus der antiken in die romantische form» (1874) och
W. Greif, »Die mittelalterlichen bearbeitungen der
Trojanersage» (1886). R. G.
Trojenborg (Troijenborgh, Trojeborg), det i äldre
svensk literatur vanliga namnet på Troja. – I Sverige
och Norge får man dessutom stundom höra talas om
»trojeborgar», och dermed förstås då de i Norden
förekommande labyrintliknande stensättningarna
från förhistorisk tid (jfr Labyrint, sp. 477, och
Stensättning).
Trojka. Se Kibitka.
Trokar. Se Troakar.
Troké (Grek. trochaios, Lat. trochaeus), metr., en
versfot, som består af en lång (betonad) och en kort
(obetonad) stafvelse (– v). Sitt namn (af stammen
i Grek. trechein, springa) har den fått af den
lätta och hastiga takt, som utmärker en af trokéer
sammansatt vers. Af samma orsak kallas den stundom
koré (Grek. choreios, dansande). Liksom jamberna
bruka trokéerna sammanfattas till dubbelfötter
l. dipodier. En sådan trokaisk dubbelfot kallas
stundom en ditroké. Den andra trokén i en sådan
dubbelfot utbytes ofta mot en spondé (– v – v).
Den oftast förekommande trokaiska versen är
den trokaiska tetrametern, hvilken består af fyra
trokaiska dipodier, men med ofullständig (katalektisk,
se d. o.) bildning af den sista. Såsom exempel må
anföras Tegnérs »Frithiofs frestelse»:
»Våren kommer, fogeln qvittrar, skogen löfvas,
solen ler» etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
