Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trolle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af T:s arbeten hafva öfversatts på danska, tyska,
franska och engelska språken. I Amerika har utgifvits
en praktupplaga af åtskilliga af hans romaner.
-rn.
Trolleberg, gods i Flackarps socken, Bara härad,
Malmöhus län, med underlydande i Sankt Peters klosters
och Veberöds socknar samt Lunds landsförsamling
i Torna härad af samma län, ligger vid Höje å,
omkr. 2,5 km. s. v. om Lund. Godset omfattar 22 1/4
mtl, taxerade till 1,569,800 kr. Manbyggnaden, ett
tvåvånings stenhus, uppfördes af öfverstelöjtnant
Fr. Trolle efter Hårlemans ritning. T., som
ursprungligen hette Värpinge, skänktes 1331
till Lunds domkapitel, kom efter reformationen
under danska kronan, men köptes af fru Gjörvel
Fadersdotter (Sparre), hvilken 1601 skänkte det
till konung Kristian IV. Det egdes sedermera af
Tage Ottesson Thott (»Skånske kungen»), biskop
Vinstrup och slägten von Böhnen, som sålde det
till öfverstelöjtnant Fr. Trolle. Denne gjorde 1768
Värpinge till fideikommiss (se Trolle, slägtöfvers.,
sp. 761) med föreskrift att det skulle kallas
T. Det innehades sedan af riksdrotset grefve
K. A. Trolle-Wachtmeister och excellensen grefve
H. G. Trolle-Wachtmeister, hvilken 1830 öfverflyttade
fideikommissrätten till Trolle-Ljungby. Nuvarande
egare är f. d. landshöfdingen grefve
A. K. Trolle-Wachtmeister. B. S.
Trolle-Bonde, Gustaf. Se Bonde 9.
Trolleborg, under medeltiden fäste på landtungan
mellan sjöarna Furen och Flåren, nära det
nuv. säteriet Ed i Våxtorps socken, Jönköpings
län. Det var säte för fogden i orten och omtalas
först 1370. Den siste fogden var Henning von Lancken,
hvilken 1434 måste uppgifva slottet till Engelbrekts
medhjelpare Berman, hvarefter det förstördes.
Trolleholm, fideikommissegendom i Torrlösa socken,
Onsjö härad, Malmöhus län, ligger 5 km. från
Trollenäs’ station å Eslöf–Landskrona jernväg och
10 km. från Eslöf. Det har underlydande i Konga,
Asks, Billinge, Bosarps, N. Skreflinge och Stehags
socknar i Onsjö härad, samt Örja socken i Rönnebergs
härad och Gessie socken i Oxie härad af samma län,
inalles 74 43/48 oförmedlade mtl, förmedlade till
36 1/24 mtl, hvaraf 4 9/16 mtl säteri, 19 59/96
insockne frälse, 11 71/96 utsockne frälse och
1/8 skatterusthåll. Arealen är 7,730 har, deraf
omkr. 6,000 har åker, tomter och trädgårdar och
1,500 har bokskog. Egendomen, den högst taxerade
i Malmöhus län, var 1889 taxerad till 3,809,700
kr. År 1538 uppförde Tage Ottesson Thott vid gården
en tre våningar hög, med 2 runda torn samt tinnar
och gafvelrösten prydd slottsbyggnad, som bildade
en qvadrat med 30 m. långa sidor och omslöt en
borggård samt omgafs af en 7,5 m. bred vall och
djupa vattengrafvar. 1678 afbrändes denna byggnad af
danskarna och ombyggdes först 1760 af öfverstelöjtnant
Fr. Trolle efter en af Hårleman uppgjord, men ej i sin
helhet följd plan. Den nuv. innehafvaren har 1887–89
låtit ombygga och restaurera borgen efter ritning
af etatsrådet Meldahl och arkitekten A. Jensen i
Köpenhamn. På slottet förvaras ett stort bibliotek
och andra samlingar.
Egendomen är delad i 170 välbyggda farmer, som
utarrenderas på 20 år och deröfver med efter
viss tid stigande arrendebelopp. Gården hette
ursprungligen Kattssnave, hvilket namn af den
ofvannämnde Tage Thott (d. 1562) förändrades till
Eriksholm. Gården innehades länge af hans ätt. Den
såldes 1687 till Herluf Trolle, hvars arfvingar
afyttrade den 1726 och 1727 till hans syskonbarn,
öfverstelöjtnant Fr. Trolle (d. 1770). Hans äldsta
barn, Vivika (d. 1806), gift med riksrådet grefve
G. Bonde, fick Eriksholm, omdöpt till Trolleholm,
till fideikommiss för sig och efterkommande. Hennes
sonson, excellensen grefve G. Trolle-Bonde
(f. 1773, d.. 1855), omskapade helt och hållet T.,
i det att han under åren 1808–37 bl. a. indelade
godset i (105) farmer, hvilka alla bebyggdes,
och vid hvilka trädgårdar anlades. Bönderna, förut
hofveriskyldiga, blefvo arrendatorer och skulle enligt
fastställda föreskrifter bruka sina farmer (f. n. är
arrendatorernas antal något öfver 200). Stora
ladugårds- och ekonomihus samt skol- och fattighus
byggdes. Då han afled barnlös, tillföll T. hans
brorson öfverstekammarjunkaren grefve G. Trolle-Bonde
(f. 1806, d. 1884). 1886 mottogs T. af dennes andre
son, den nuv. innehafvåren, grefve K. Trolle-Bonde,
efter process med äldre brodern (denne hade förverkat
rätten till T., emedan han emot fideikommissbrefvets
föreskrift gift sig med en ofrälse). B. S.
Trolle-Ljungby (förut kalladt Vestra Ljungby), socken
i Kristianstads län, Villands härad. Areal 5,188
har. 1,763 innev. (1890). T.-L. bildar med Gualöf
ett till innehafvaren af Trolle-Ljungby patronelt
pastorat, Lunds stift, Villands kontrakt.
Trolle-Ljungby, fideikommissegendom i Trolle-Ljungby
socken, Villands härad, Kristianstads län, med
underlydande i Trolle-Ljungby, Gualöfs, Ifvetofta,
Näsums, Fjelkinge, Nymö, Åhus och Fjelkestads socknar,
samma härad, samt Sölvesborgs och Mjellby socknar,
Listers härad, Blekinge län. Godset, som ligger
2,5 km. fråft Bäckaskogs och Gualöfs stationer å
Kristianstad–Sölvesborgs jernväg, består af 56
förmedlade mtl, med en areal af 16,000 har, och
är taxeradt till 2,299,000 kr. Slottsbyggnaden,
uppförd 1629–33 af K. Gyllenstierna, består af
hufvudbyggnad, med gaflar i ö. och v., samt två
med denna sammanhängande flyglar (den östra uppförd
1787). Borggårdsplanen omgifves af en bred och djup
graf. På T.-L. finnas en stor samling familjeporträtt,
ett rikhaltigt bibliotek och det bekanta brinkmanska
arkivet (se derom Brinkman) samt de ryktbara Ljungby
horn och pipa (se nedan). Karl XI hade 1677–79 sitt
vinterqvarter på T.-L. – Gården, som fordom hette
Ljungby, var under medeltiden troligen en befäst
sätesgård. Den egdes under 1300–1400-talen af slägten
Bille, sedermera af slägterna Brostrup, Ulfstand
och Gyllenstierna, samt öfvergick 1662 genom köp
till den bekante diplomaten P. J. Coyet. Dennes son,
frih. V. J. Coyet (d. 1709), stiftade af Ljungby, Årup
och Ryssås ett på manslinien efter förstfödslorätt
ärftligt baroni. Sedan hans ätt utslocknat på
manssidan, ärfdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
