Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trollsländor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nybyggare från Gudbrandsdalen och Österdalen. En
annan del af befolkningen består af bofasta eller
nomadiserande lappar samt finnar. Y. N.
Tromsö stift, Norges nordligaste stift, omfattar
amten Nordland, Tromsö och Finmarken. Areal
111,160 qvkm. 216,037 innev. (1891). Stiftet är
indeladt i 1 stiftsprosteri och 13 prosterier,
med tillsammans 64 pastorat. Det bildades
1803 genom utbrytning ur Trondhjems stift.
Y. N.
Tron (Grek. thronos, egentl. upphöjdt säte, armstol),
konungastol, upphöjdt praktsäte med pall framför och
tronhimmel (se d. o.) öfver, afsedt för regerande
farstår vid den mera högtidliga utöfningen af deras
herskaremakt; sinnebild af den suveräna personliga
statsmakten; regerande furstes makt och myndighet.
Trona. Se Tronfjeld.
Trona (urao), miner., ett i naturen förekommande
surt karbonat af natrium, Na2 CO3 + 2NaH CO3
+ 3H2O, hvilket jämte soda utkristalliserar ur
natronsjöarna i Egypten, Columbia och Indien.
P. T. C.
Tronchet [trånbsje’], François Denis, fransk jurist,
f. 1726, blef 1789 vald till ledamot af riksdagen
(états généraux) för Paris och bidrog icke
obetydligt att genomföra de reformer, som denna
församling beslöt. Men han upphörde derför ej att
vara anhängare af en monarkisk styrelseform. Sålunda
tvekade han icke, sedan Ludvig XVI utsett honom till
sin försvarare, att åtaga sig och modigt fullgöra
detta svåra uppdrag. T. åtnjöt äfven Bonapartes
förtroende och blef genom honom efter hand
medlem och senare president i högsta domstolen
samt slutligen senator. Af stor betydelse var
det inflytande han utöfvade under utarbetandet
af den nya franska civillagen. Död d Paris 1806.
J. M-r.
Tronfjeld [-fjäll] l. Trona, isoleradt fjäll i norra
Österdalen, Norge, 1,740 m.
Trondhjem, stiftsstad vid Nidelfvens utlopp i
Trondhjemsfjorden, Norge, anlades på 990-ialet af
Olof Tryggvesson, som der byggde en kungsgård och en
kyrka. Sjelfva stadsanläggningen, som kallades Nidaros
(se Aros), förföll efter hans död, men återupptogs
af Olof den helige 1016 och blef sedan bestående. På
den plats, der konung Olofs lik först bisattes,
uppfördes till en början en träkyrka, hvilken af Olof
kyrre ombyggdes i sten och var första början till
T:s domkyrka (se d. o.). Efter 1152 var Nidaros säte
för norske ärkebiskopen och blef som sådant hufvudstad
i den stora norska kyrkoprovins, som omfattade Norge
(utom Jämtland) med dess biland. Nidaros var på samma
gång landets verldsliga och kyrkliga hufvudstad. Som
motstycke till det kungliga residenset hade det
domkyrkan med ärkebiskopens och kanikernas gård,
9 kyrkor och 2 kloster jämte 3 kloster i närmaste
granskap (Nidarholm, Helgesäter och Bakke). Vid
elfmynningen, på Ören l. Bratören, låg den gamla
hyllningsplatsen på Örething. Staden sjelf upptog
då blott en del af den plats, hvarpå det nutida
T. ligger, och var närmast inskränkt till elfstranden,
der också hufvudgatan strök fram. Af gårdarna känner
man 25, hvilka alla hade sina särskilda namn liksom
i andra äldre norska städer. Under första delen af
medeltiden var Nidaros ständigt skådeplatsen för
vigtiga historiska händelser. Sålunda utkämpades der
de blodiga slagen på Kalvskindet 1179 och Ilevoldene
1180. Efter Kalmarunionen (1397) flyttades emellertid
rikets tyngdpunkt längre mot söder, och då konungarna
mera sällan uppehöllo sig i Nidaros, förlorade
staden också sin politiska betydelse. Den intog dock
fortfarande en framstående plats såsom ärkebiskopens
residens, men äfven detta upphörde med katolska
kyrkans fall. De försök den siste ärkebiskopen, Olaf
Engelbrektssön, gjorde att hindra detta misslyckades,
och hans statskupp d. 3 Jan. 1536, vid hvilken flere
verldsliga riksråd fängslades och mördades, kunde icke
ändra förhållandena. År 1537 lemnade ärkebiskopen
Norge, hvarefter reformationen utan motstånd
genomfördes till stort men for staden, som förlorade
alla de förmåner den haft genom det rika katolska
presterskapet. Äfven andra omständigheter bidrogo till
stadens förfall: 1532 hemsöktes den af en härjande
eldsvåda, sedermera under loppet af 1500-talet
af flere andra olyckor, både pest och eldsvådor,
hvarjämte den 1564 besattes af svenskarna. Det
gamla namnet Nidaros hade småningom fallit i
glömska och lemnat plats för T. (»tröndernas hem»),
som egentligen var namnet på omnejden. I Febr. 1658
afträddes T:s län till Sverige och införlifvades med
detta rike, men på hösten s. å. inneslöts staden
af en norsk här och nödgades gifva sig efter en
längre belägring. Trots nya eldsvådor (1685, 1708,
1742 och 1748) repade staden sig efter hand. Flere
af dess familjer samlade stor förmögenhet, framför
alla familjen Angell. Tre berömda lärde, Gunnerus,
Schöning och Suhm, spredo samtidigt glans öfver staden
och lemnade der efter sig ett minnesmärke i det 1760
stiftade »Kongl. norske videnskabers selskab». Genom
grundlagen 1814 blef T. kröningsstad och 1816
hufvudsäte för den då inrättade Norges bank. Under
19:de årh. har T. gjort ständiga framsteg och räknade
1891 25,051 innev. Staden drifver icke obetydliga
skepps-rederiaffärer (35 ångfartyg om 10,346 tons samt
32 segelfartyg om 4,453 tons år 1891) och ansenlig
handel, bl. a. på Jämtland. Sedan 1877 finnes
jernvägsförbindelse med Norge sunnanfjälls, och
sedan 1882 är T. förenadt med svenska jernvägsnätet
(tvärbanan genom Jämtland). T. är säte för det stora
nordanfjällska ångbåtsbolaget. Staden har stora
och rika stiftelser, bl. a. den Angellska med ett
kapital af omkr. 2 1/2 mill. kr. Utom domkyrkan märkas
Frue kirke, Ilens kirke, sparbanken, Norges bank
katedralskolan, Videnskabsselskabets hus med museer
och ett bibliotek på 50,000 band, arbetareföreningens
hus, biskopsgården samt, från 1700-talet, stiftsgården
l. »Det kongl. palæ» och klubbsällskapet Harmoniens
byggnad (från 1710). De förnämsta gatorna äro Kongens
gade och Munkegaden. Hamnen har på sista tiden mycket
förbättrats och utvidgats. (Förut hade T. ingen
annan hamn än Nidelven.) T. är säte för biskop och
stiftsamtman, hvilken senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>