Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckfrihetsförordningen är en af Sveriges grundlagar - Tryckfrihetskomitén. Se Komiterade för tryckfrihetens vård - Tryckmaskiner. Se Tryckpress och Tygtryck - Tryckmetamorfos. Se Metamorfism - Tryckmeteorograf. Se Meteorograf - Tryckningscentrum (centrum pressionis) benämnes i mekaniken och fysiken den punkt af en plan yta, i hvilken trycket af en med planet i beröring varande vätskemassa kan anses verka - Tryckpress, boktr., mekanisk inrättning för tryckning af böcker, tidningar, gravyrer o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och till riksdagen 1887 ang. ny tryckfrihetslag. Alla
dessa förslag hafva strandat på riksdagens
obenägenhet. Man har ansett hvarje förändring,
som afser missbrukens stäfjande, kunna medföra
inskränkning i friheten. Med undantag af
indragningsmaktens afskaffande vid 1844–45
års riksdag och de förändringar i T. F., som
föranleddes af först hofkanslers- och sedan
justitiestatsministers-ämbetenas afskaffande,
samt vidare det vid 1840–41 års riksdag antagna
stadgandet om bokhandlares ansvar i vissa fall har
med några smärre redaktionsförändringar 1812 års
T. F. trots sina fel bibehållit sig oförändrad
i det skick den erhöll efter införandet af de
förändringar, som stadgandena om jury medförde. Se
vidare Tryckfrihet. H. L. R.
Tryckfrihetskomitén. Se Komiterade för tryckfrihetens
vård.
Tryckmaskiner. Se Tryckpress och Tygtryck.
Tryckmetamorfos. Se Metamorfism.
Tryckmeteorograf. Se Meteorograf.
Tryckningscentrum (centrum pressionis) benämnes i
mekaniken och fysiken den punkt af en plan yta,
i hvilken trycket af en med planet i beröring
varande vätskemassa kan anses verka, eller, med
andra ord, angreppspunkten för resultanten af de på
ytelementen verkande parallella vätsketrycken. Är
ytan horisontal, sammanfaller tryckningscentrum
med hennes tyngdpunkt; i annat fall ligger den
förstnämnda punkten djupare. Så t. ex. är vid
en rektangulär yta, hvars ena sida ligger i den
horisontala vattenytan, tryckningscentrum beläget på
2/3 ofvanifrån på den räta linie, som sammanbinder
de horisontala sidornas midtpunkter. Jfr Hydrostatik.
G. R. D.
Tryckpress, boktr., mekanisk inrättning för tryckning
af böcker, tidningar, gravyrer o. dyl. Aftryckningen
af en stilform kan ske enligt tre olika metoder,
näml. dels mellan två parallella plattor, å
digelpressar, hvarest stilen står å den ena plattan
(fundamentet) och trycket verkställes af den andra
(digeln), dels å cylinderpressar, hvarest fundamentet
är bibehållet, men trycket verkställes af en cylinder,
dels å rotationsmaskiner, der tryckformen är anbragt
på formcylindern och trycket sker medelst en eller
flere tryckcylindrar. – Med hänsyn åter till den
kraft, som sätter pressens delar i rörelse, indelas
tryckpressarna i handpressar och maskinpressar.
Handpressen för boktryck, hvilken alltid är
digelpress, utgör den äldsta sorten och begagnades
i hela 350 år, innan någon väsentlig förbättring i
konstruktionen vidtogs. Den var i det längsta af trä
och hade skruf, efter modell af vinpressen, samt var
fastsatt vid både golf och tak. Digelns tryckförmåga
berodde på tryckarens känsel. En vigtig förbättring
å träpressen åvägabragtes 1790 af W. Haas i Basel,
hvilken gjorde fundament och digel af jern. I Sverige
nyttjades träpressen ända in på 1850-talet. Ett
genomgripande framsteg i handpressens byggnad
betecknas af Stanhopes press, uppfunnen 1800 af lord
Ch. Stanhope. Denna press är helt och hållet af jern
samt fäst på trä
(»underlaget»), och en på skrufven verkande
häfstångsinrättning åstadkommer större kraft jämte
minskning i arbetarens ansträngning. Digeln trycker
på en gång hela formen, d. v. s. arkets ena sida
(förut, då digeln var mindre än fundamentet, måste
detta skjutas in under den efter hand, i minst två
omgångar). Stanhopes-pressens egenskaper värderas
än i dag, och den är den enda, som i större antal
tillverkats i Sverige (af T. Munktell i Eskilstuna
och S. Sahlberg i Stockholm). Till förtydligande
af handpressarnas inrättning meddelas här en kort
beskrifning på Stanhopes press (fig. 1). Stilformen
hvilar på fundamentet (a), som medelst en handvef
(b) kan skjutas fram och tillbaka
 |
| Fig. 1. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
