Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handelsträdgårdsmästarna som fullkomnat våra trädgårdsväxter
och mångfaldigat deras varieteter genom omsorgsfull
odling samt åvägabringandet af konstmässig
befruktning. I Europas trädgårdar äro minst 2,500
arter acklimatiserade, deraf öfver 600 med ätliga
frukter, stjelkar, blad eller rötter o. s. v. Främst i
trädgårdsodling stå Frankrike (fruktträd, rosor),
England, Belgien, Holland (berömdt för sina
blomsterlökar) och Nord-Amerika (massproduktion af
blommor för storstädernas förbrukning). Äfven i Kina
och Japan är trädgårdsskötseln högt utbildad. Jfr
Acklimatisation och Växthus. – Bland svensk
literatur i ämnet må nämnas P. J. Bergius: »Om
frukt-trädgårdar och deras främjande i vårt rike»
(tal i Vet. akad. 1780), And. Lundström: »Handbok i
trädgårdsskötseln» (1831, flere uppl.), O. Eneroths
och Dan. Müllers förtjenstfulla arbeten samt den
förträffliga »Handbok i svenska trädgårdsskötseln»
(1872–84), utg. af Erik Lindgren, A. Pihl och
G. Löwegren.
Trädgårdsföreningar. Sedan flere årtionden tillbaka
hafva i Sverige å skilda orter föreningar eller
sällskap bildats, hvilka alla hafva till mål
trädgårdsskötselns främjande. Den äldsta af dessa
föreningar är den i Stockholm 1832 stiftade Svenska
trädgårdsföreningen (se d. o.). – 1842 bildades
Göteborgs trädgårdsförening. På den s. k. Segerlindska
ängen (ett område af omkr. 12 har, som tillhör staten
och enl. k. br. af d. 28 Sept. 1842 på obestämd
tid upplåts för ändamålet) utfördes i parkstil
en anläggning, nu utgörande en särdeles vacker
promenadplats, den s. k. »Trädgårdsföreningen». Denna
anstalt har derjämte utvecklat sig till ett
handelsetablissement med en högst betydande fröhandel
samt växt- och blomsterhandel. Af växthus finnas
inom trädgården f. n. en s. k. vinterträdgård samt 11
större och smärre växthus. Vinterträdgården, uppförd
af jern och glas 1878, är 59,4 m. lång; största
bredden är 26,7 m. och midtpartiets höjd 14,9 m. Den
upptager en grundyta af 903,5 qvm. och en glasyta af
öfver 3,500 qvm. Detta hus, hvars uppförande kostade
150,000 kronor, är otvifvelaktigt det största i
sitt slag inom Skandinavien. Parken besökes årligen
af mellan 2–3 hundratusen och vinterträdgården
af omkr. 15,000 entrébetalande personer. –
1848 stiftades Gartnersällskapet i Stockholm
(se d. o.). – Göteborgs trädgårdsmästareförening
stiftades 1849 och utvecklade under sina första år
en liflig verksamhet, höll möten (med diskussioner)
och anordnade utställningar af trädgårdsalster. Under
de första 3 åren utgaf föreningen sina förhandlingar
i tryck med ett häfte årligen, men dess verksamhet
afstannade helt och hållet i början af 1860-talet. –
Sällskapet D. B. V:s (»De badande vännernas») trädgård
i Visby (i dagligt tal kallad »Botaniska trädgården»)
anlades 1856. Arealen utgjorde till en början 1,5
har, men utvidgades senare till 3 har. Trädgården
har sedan flere år tillbaka varit utarrenderad. –
Trädgårdsföreningen i Skara (ursprungl. kallad
»Föreningen för trädgårdsskötsels och
trädplanterings befrämjande inom Skaraborgs län») stiftades
1857. En trädgård om 3,5 har anlades, hvari trädskolor
och fröodling utgjorde hufvudkulturen, men hvarest
äfven hvarjehanda annat af såväl ekonomiska som
prydnadsväxter odlades, och hvarifrån dels såldes,
dels utdelades gratis. Dessutom upprätthölls
under de första åren en trädgårdsskola, i hvilken
dels trädgårdselever, dels eleverna vid stiftets
folkskolelärareseminarium och veterinärinrättningen i
Skara m. fl. erhöllo undervisning. 1870 utarrenderades
emellertid trädgården, och 1880 – samtidigt med att
föreningen upplöstes – öfverlemnades den till Skara
stad, med vilkor för staden att under minst 20 år
uppfylla de med stiftelsen afsedda ändamålen. –
Linköpings läns och stifts trädgårdsförening
i Linköping stiftades 1859. En trädgård,
som till en början omfattade 4 har, men senare
utvidgats till 12,5 har, har anlagts, afsedd
dels till promenadplats, dels för trädskolor och
andra kulturer. Med trädgården är förenad
en trädgårdsskola. – Upsala trädgårdssällskap
stiftades 1862. Sällskapet håller årligen
2 ordinarie sammankomster samt anordnar
utställningar af trädgårdsalster, ombestyr
försöksodlingar af nya köksväxter m. m. –
Skaraborgs läns trädgårdsodlareförening stiftades
likaledes 1862, anordnade s. å. ett diskussionsmöte
med utställning å Kinnekulle och började utgifvandet
af »Tidning för trädgårdsodlare», hvilken fortgår
ännu, men sjelfva föreningens verksamhet upphörde
med 1864, då den hade sitt sista möte i Skara. –
Örebro trädgårdsförening började sin verksamhet
1864 med anläggande af en trädgård med en areal af
omkr. 8 har, afsedd för hufvudsakligen trädskolor,
men äfven hvarjehanda andra kulturer, deribland
krukväxtodling i rätt betydlig skala. Härmed är
förenad en trädgårdsskola, hvars elevantal vexlat
mellan 10 och 20. Trädgården blef 1884 utarrenderad,
men verksamheten fortgår i samma anda som förut. –
Sällskapet Horticulturens vänner stiftades i
Göteborg 1873 och har sedan 1877 utgifvit sina
förhandlingar med ett häfte om 4 à 5 ark årligen.
Flere utställningar af trädgårdsalster, senast 1885,
hafva af sällskapet anordnats. – Norrbottens
läns trädgårdsförening bildades i Luleå 1875.
En trädgård på 2 har anlades, hvari i anseende till
det nordliga läget intressanta rön och iakttagelser
gjorts, utvisande, att trädgårdsodling är
vida mera möjlig i höga norden, än hvad man i
allmänhet förr trodde. Hösten 1891 blef trädgården,
utarrenderad. – Gefleborgs och Stora Kopparbergs läns
trädgårdssällskap stiftades. 1875 och höll årligen
2 sammankomster med diskussioner, men upphörde
1887. – Skånska trädgårdsföreningen, stiftad i Malmö
d. 29 Sept. 1875, har till ändamål trädgårdsodlingens
främjande i Skåne och har sedan 1877 utgifvit »Skånska
trädgårdsföreningens tidskrift», hvilken utkommer med
4 häften årligen samt utdelas gratis till föreningens
medlemmar och till provinsens sockenbibliotek.
Dessutom anordnar föreningen utställningar af
trädgårdsalster samt håller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
