Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tränsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
infanteri-ammunitionskolonner, medförande 150 skott per kanon och
75–100 per gevär, 4 flyttande sjukhus om 150
sängar (förutom ett sjukvårdskompani, hvilket
vanligen räknas till trupperna), 4 proviant- och
4 furage-kolonner med lifsmedel för tillsammans
fyra dagar, 1 boskapskolonn och 1 hästdepot. Hela
denna apparat kräfver icke mindre än 2,000 man,
2,400 hästar och 800 fordon. Under marsch delas den
vanligen i två grupper, eller echeloner. Förutom dessa
trängafdelningar finnas ofta för armén i dess helhet
eller större delar deraf artilleribelägringstränger
och ingeniörbelägringstränger (se
Belägringsträng), magasinstränger (jfr Magasinsförplagnad),
pontontränger (se Krigsbryggeträng), etapptränger
o. s. v. – Stor vigt ligger på en fast och väl
organiserad träng med disciplinerad och inöfvad
personal samt tillräckligt rikligt försedda
anstalter. Truppernas uthållighet, mod och
slagfärdighet äro deraf synnerligen beroende –
ett otillräckligt tillgodoseende häraf leder
slutligen till undergång (franska armén i
Ryssland 1812) –, hvarför stor uppmärksamhet
i alla land egnas trängens organisation. Såsom
stam för de trängformationer, hvilka erfordras
vid arméns försättande på krigsfot, finnas i alla
land särskilda trängtrupper med egen chef eller
inspektör. – I Sverige började trängtrupper uppsättas
1885, då Svea trängbataljon bildades. Bataljonen,
som är förlagd vid Marieberg, utanför Stockholm,
utgöres af 2 kompanier, af hvilka det ena är afsedt
för träng-, det andra för sjukvårds-tjenst. Dess
hela personal uppgår till 17 officerare, 3 läkare,
36 underofficerare samt 240 korpraler och soldater
med 40 hästar. Manskapet är värfvadt, med 2 års
tjenstgöring och repetitionsöfningar. 1891
började uppsättningen af Göta trängbataljon,
som skall förläggas till Karlsborg.
C. O. N.
Tränsa, sjöv., sammanbinda garnen i en garnstropp,
tafsningen af parterna i en splits, stjelken af en
pynt, smärtingen rundt ett tåg, som skall klädas,
o. s. v. genom att med ett garn taga rundslag om
godset och halfslag af egen part, med några tums
afstånd mellan hvarje rundslag. På likartadt sätt
fästas klädda lik till seglen, hvilket dock vanligare
kallas märla. Fordom användes ordet tränsa i samma
betydelse som »tira» (se Tir 1). R. N.
Träolja, kem., tekn., flytande kolväten, som erhållas
genom torr destillation af hartsrikt trä, förnämligast
stubbar efter barrträd. Vid destillationen uppsamlas
särskildt de svårflyktiga produkterna, tjära
och tjärolja, och särskildt de mera flyktiga, som
utgöras af träolja, hvilken renas genom destillation
med vattenånga. Oljan utsättes sedan för luftens
inverkan, hvarigenom åtskilliga lätt syrsättliga
ämnen förhartsas. Efter tillsats af kalkmjölk och
behandling med natronlut underkastas oljan förnyad
destillation. Träoljan utgöres hufvudsakligen af
kolväten, tillhörande terpenernas klass. Den kokar
vid omkr. 160° och har till egentlig vigt 0,87. Den
brinner med sotande låga, men utvecklar i lampor med
godt drag stor ljuseffekt. Dess antändningstemperatur
är ungefär 50°. Träolja
förhartsas i luften, hvilket gör den mindre användbar
än bergolja till lyse. Den nyttjas hufvudsakligen i
st. f. terpentinolja i oljefärg. P. T. C.
Träsk, i högre eller lägre grad vattenbetäckt
lågmark af större eller mindre omfång och delvis
beväxt med vass m. m. Inom vissa landsdelar erhålla
t. o. m. verkliga sjöar namn af träsk, t. ex. Torne
träsk, Saggat träsk m. fl. i Lappmarken. Jfr Kärr,
Mosse, Myr. E. E.
Träsket, under franska revolutionen namn på det
moderata partiet i Konventet. Se Marais.
Träskonäbben. Se Hägrar.
Träskulptur. Se Träsnideri.
Träslöf, socken i Hallands län, Himle härad. Areal
3,078 har. 2,100 innev. (1890). T. utgör ett regalt
pastorat, Göteborgs stift, Varbergs kontrakt.
Träsnideri, träskulptur
(T. holzschnitzerei, Eng. woodcarving), konsten att
i trä utföra plastiska arbeten (friskulptur och
reliefer). Se Bildhuggarekonst och Bildsnideri. Om
denna konstarts utveckling i Norge se L. Dietrichson:
»Den norske træskjærerkunst» (1878). – Träsnidare,
person, som utöfvar denna konst, träskulptör; äfven
trägravör, xylograf (se Träsnitt).
Träsnitt (T. holzschneidekunst, Eng. woodcutting),
xylografi (af Grek. xylon, trä, och grafein,
inrista), den äldsta och folkligaste af de grafiska
konsterna, bildar jämte beslägtade förfaringssätt den
första gruppen af dessa, der trycken tagas från en
platta med upphöjda streck och punkter (jfr Grafisk
konst). Träsnittet utfor sina bilder på skifvor
af hårdt, tätådrigt trä. I äldre tider nyttjades
härvid i regeln päronträ, sågadt i längdriktningen,
»längdträ». Numera är buxbom det vanliga materialet,
men sågadt i tvärriktningen, »ändträ», och, der
så behöfves, hopfogadt till stora, mosaikartade
skifvor. – Å den noggrannt glättade, vanligen medelst
ett tunnt lager af slammad krita grundade skifvan
(»stocken») utföres först teckningen. Detta sker med
blyerts eller med tuschpenna och pensel. I nyare tid
betjenar man sig mycket ofta af fotografien för att
direkt på stocken öfverföra teckningen. Härefter
vidtager xylografens (träsnidarens) arbete. Hans
uppgift är att å stocken borttaga alla de delar af
ytan, som lemnats oberörda af teckningen, samt att
låta denna ensam stå qvar, reliefartad, i upphöjda
linier och punkter. Det gäller här att så troget och
fullständigt som möjligt återgifva teckningens drag
i all deras skärpa samt med bibehållande af det för
hvarje konstnär karakteristiska och egendomliga. –
Ursprungligen afsåg man att med träsnittet efterbilda
enkla pennteckningar, i hvilka endast utlinierna
och de väsentliga inlinierna samt på sin höjd
hufvudskuggorna voro angifna, de senare genom enkla
strecklag. För utförandet af dessa s. k. formsnitt (se
d. o.) betjenade man sig nästan uteslutande af en lång
och smal, mot änden spetsig knif, med långt skaft,
hvilken fördes ungefär som en penna. Det moderna
träsnittet sträfvar till en starkare omvexling af
ljus och skugga; det vill genom användningen af mera
komplicerade strecklag åstadkomma en rikare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
