Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tränsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
el-asrak (Blå floden). Sjön har flere öar af basalt;
den största är Deg. Vid stränderna finnas flere
varma källor.
Tsar (R. tsarj; P. car, uttal, tsar; äldre form
czar), konung, herskare. Under medeltiden tillade
ryssarna titeln tsar (af Lat. caesar, kejsare) först
kejsaren i Bysans, sedermera äfven de mongoliske
herskarna (kanerna) för att beteckna deras höga,
suveräna maktställning, medan ryssarnas egna herskare
benämndes »furstar» eller »storfurstar». Men sedan
Konstantinopel kommit i turkarnas händer och Ryssland
skakat af sig tatarväldet, betraktade sig den ryske
storfursten af både politiska och kyrkliga skäl såsom
jämngod med »tsarerna», och Ivan IV (se denne) antog
1547 titeln tsar, som 1561 bekräftades af patriarken
i Konstantinopel och sedermera var den officiella
titeln på Rysslands herskare t. o. m. 1721, då Peter
den store efter sina segrar öfver svenskarna antog
titeln imperator (kejsare). Ryska folket benämner dock
ännu sin herskare af gammal vana tsar (i dagligt tal
vanligen gosudarj, herre), och benämningen tsar ingår
fortfarande officielt vid sidan af ordet imperator
i den ryske regentens »stora titel» i hans egenskap
af »tsar» öfver de forna storfurste-, sedermera
tsardömena Moskva, Kiev, Vladimir, de forna tatariska
rikena Kazan, Astrachan, Sibirien och Taurien (Krim)
samt af konung i Polen. Uttrycket »den hvite tsaren»
(R. bjelij tsarj) härrör från mongoltiden och
betecknar oafhängig, ej tributpligtig herskare. –
Tsarevitj, kunglig, kejserlig prins. –
Tsarevna, kunglig, kejserlig prinsessa. – Tsarina,
tsarens gemål. – Tsesarevitj, ryske tronföljaren
(kronprinsen), tsesarevna, hans gemål.
Tsarev, stad i ryska guvern. Astrachan, vid Achtuba,
en biflod till Volga. Omkr. 7,000 innev. T. ligger
i närheten af ruinerna af Saraj, kanernas i Gyllene
horden residens, och har i Nov. en stor årsmarknad.
Tsarevitj och tsarevna. Se Tsar.
Tsargrad (»kejsarestaden»), ryska namnet på
Konstantinopel.
Tsaritsyn, stad i ryska guvern. Saratov, på högra
stranden af nedre Volga, der denna gör en tvär
vändning mot s. ö., endast 65 km. från Don. Staden
har omkr. 32,000 bofasta innev. Befolkningens
antal är betydligt större om sommaren, då en massa
lösa arbetare strömmar dit. T. är ändpunkt för
den jernvägslinie, som börjar vid Riga, och som
skär alla hufvudlinier, hvilka utgå från Moskva
söderut. Derifrån utgår ock en jernvägslinie till
Kalatj vid Don, der varor från Azovska sjön omlastas
och transporteras per jernväg till T. för att
derifrån sändas till olika delar af Ryssland. Staden
drifver liflig handel med trävaror, spanmål, fisk
och frukt, nafta och salt; äfven fisket på platsen
är betydande. – T. anlades i 16:de årh. och befästes
i det 17:de med en stark vall jämte graf, af hvilken
lemningar ännu äro synliga.
Tsaritsyno, kejserligt lustslott, vid en sjö, 12
km. s. om Moskva, med hvilken stad det är förenadt
genom jernväg. Det anlades af
Potemkin för kejsarinnan Katarina II i storartad stil,
men har aldrig blifvit fullbordadt.
Tsarkolokol. Se Kolokol.
Tsarskoje Selo (»tsarbyn»), kejserligt lustslott och
sommarresidens, 25 km. s. ö. om Petersburg, uppstod af
en liten anläggning, som Peter den store der gjorde
för sig och sin gemål. Der låg först en finsk by,
Saari-mois,-hvars russifierade namn, Sarskoja, 1716
förändrades till Tsarskoje. Elisabet uppförde det
nuv. präktiga slottet, som Katarina II prydde på det
dyrbaraste sätt. Berömdt är det af Cameron byggda,
tillstötande marmorgalleriet, i två våningar. Ett
nytt, af Alexander I i enkel stil bygdt palats nyttjas
som kejsarefamiljens sommarresidens. Parken är en af
de vackraste kring Petersburg. – Den i slottets närhet
anlagda staden Tsarskoje-Selo, som genom jernväg (den
första ryska, 1838) står I förbindelse med lustslottet
Pavlovsk och med Petersburg, har omkr. 15,000 innev.,
en skjutskola för officerare och en arsenal, som
innehåller åtskilliga krigsreliker af Frans I,
Henrik. IV, Napoleon I och turkiska sultaner. Vid
T.-S. hållas årligen storartade fältöfningar.
Tschad. Se Tsad.
Tsehaggeny [-ni’], Charles Philogène, belgisk målare,
f. i Bruxelles 1815, lärjunge af Verboeckhoven, vände
sig till framställning af hästar såsom hufvudföremål
i sina genre- och landskapsstycken. I England uppehöll
han sig i två år och sysselsatte sig mest med att måla
hästporträtt. Sedermera utförde han i Bruxelles många
arbeten, såsom Episod från slagfältet, Djurläkaren,
Snällpost i Ardennerna (i Bruxelles’ museum),
Hofslagareverkstad och Postvagn, fastkörd i snö.
Tschaikowsky. Se Tjajkovskij.
Tschebischew. Se Tjebisjev.
Tschecher. Se Tsjecher.
Tscheduba. Se Cheduba.
Tscheljuskin. Se Tjeljuskin.
Tscheremisserna. Se Tjeremisserna.
Tscherepowez. Se Tjerepovez.
Tscherkask. Se Novo-Tjerkask.
Tseherkaski. Se Tjerkaskij.
Tscherkassy. Se Tjerkassi.
Tscherkesserna. Se Tjerkesserna.
Tsehermak, Gustav, österrikisk mineralog, f. 1836
nära Olmütz, blef 1861 privatdocent i Wien och
antogs 1862 till kustos vid hof-mineraliekabinettet
derst., var denna samlings föreståndare 1868–77,
utnämndes 1868 till e. o. och 1873 till ordinarie
professor vid universitetet i Wien, invaldes 1875
i dervarande vetenskapsakademi och fick 1878
hofråds titel. T. har i vetenskapligt ändamål berest en
stor del af Europa. I afhandlingar af mineralogiskt
och kristallografiskt innehåll har han ordnat och
belyst så vigtiga grupper som fältspat (1864),
hornblende och augit (1872), glimmer (1877–78) och
klorit (1890–91). Bland hans utgifna arbeten märkas
för öfrigt Die porphyrgesteine Österreichs (1869,
prisbelönt), en större Lehrbuch der mineralogie
(1881–83, 3:dje uppl. 1888) och Die mikroskopische
beschaffenheit der meteoriten (1883–85), ett stort
illustreradt verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
