Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschernaja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till det önskade resultatet. – Såsom en frukt af sina
filosofiska forskningar utgaf T. arbetet Medicina
mentis sive artis inveniendi praecepta generalia
(1687; flere uppl.), hvari han behandlade logiken ur
synpunkten af metodlära. För öfrigt sysselsatte han
sig med förfärdigande af starka brännspeglar, slipning
af glaslinser och äfven med porslinsfabrikation. Hans
flesta matematiska arbeten äro införda i tidskriften
»Acta eruditorum»; i bokform utgaf han en elementär
Anleitung .... zu der mathesi und physik (1700).
G. E.
Tschistopol. Se Tjistopol.
Tschita. Se Tjita.
Tschitschagow. Se Tjitjagov.
Tschu. Se Tju.
Tschuder. Se Tjuder.
Tschudi, gammal schweizisk adlig ätt från Glarus,
bland hvars medlemmar må nämnas: 1. Aegidius T.,
»schweiziska historieskrifningens fader», född
i Glarus 1505, död 1572, verksam såsom landfogde
och, sedan 1558, såsom landammann i Glarus, varm
katolik och ansedd teolog. Med utomordentlig flit
genomforskade han klostrens och stiftens arkiv och
bibliotek, samlade ett stort historiskt material
och räddade genom sina afskrifter åt efterverlden
en mängd historiska urkunder, romerska inskrifter
o. d. Hans mest bekanta verk är Chronicon helveticum
(omfattande tiden 1000–1470, utg. af Iselin i 2 bd
1734–36), delvis ganska okritiskt, nyttjadt såsom en
hufvudkälla af J. von Müller. T:s otryckta arbeten,
omkr. 100 till antalet, behandla, utom historia,
äfven teologi, geografi, arkeologi, numismatik och
heraldik samt förvaras till en del i S:t Gallens
statsarkiv. Jfr Fuchs: »Aegidius T:s leben und
schriften» (2 bd, 1805). – 2. Johann Jakob von
T., naturforskare, f. 1818 i Glarus, företog, efter
idkade naturvetenskapliga studier vid flere högskolor,
1838–42 en resa i naturvetenskapligt och etnografiskt
syfte i Perú och besökte 1857–59 Brasilien,
Argentina, Chile, Bolivia och Perú samt 1860–61, såsom
schweiziskt utomordentligt sändebud, å nyo Brasilien,
då han särskildt studerade invandringsförhållandena i
dess mellersta och södra provinser. 1866–83 var han
schweiziskt sändebud i Wien. Död 1889. De förnämsta
af hans skrifter äro Fauna peruana (1844–47),
Peru. Reiseskizzen (2 bd, 1846), Antiguedades
peruanas (tills. med Don Mariano de Rivero, 1851),
Die kechuasprache (1853), Reisen durch Südamerika
(5 bd, 1866–69), hvilket kan räknas bland de
värdefullaste reseskildringar, som utkommit rörande
Syd-Amerika, samt Organismus der khetsua-sprache
(1884). – 3. Friedrich von T., skriftställare, den
föregåendes broder, f. 1820, d. 1886, lemnade 1847 sin
befattning som kyrkoherde i Lichtensteig och egnade
sig derefter åt naturvetenskapliga studier. Han var
i flere år medlem af kantonen S:t Gallens regering
och det schweiziska ständerrådet. T:s mest bekanta
arbeten äro Das thierleben der alpenwelt (1853;
10:de uppl. 1875), utmärkt i både sak och stil samt
öfversatt på flere språk, och Landwirthschaftliches
lesebuch (8:de uppl. 1888). – T:s
broder Iwan von T., f. 1816, d. 1887, sedan 1846
förlagsbokhandlare i S:t Gallen, har mycket främjat
det schweiziska turistväsendet, bl. a. genom sin
resehandbok Der turist in der Schweiz etc. (31:sta
uppl. 1890).
Tschugujew. Se Tjugujev.
Tschuktscherna. Se Tjuktjerna.
Tschusowaja. Se Tjusovaja.
Tschuvanzer. Se Jukagirer.
Tschuvascherna. Se Tjuvasjerna.
Tseng, Y-Yong, »markis» af T., kinesisk diplomat,
f. 1839, utnämndes till Kinas sändebud 1879 i
Petersburg, senare i Paris och London. Han inlade
1883 förgäfves sin protest emot att Frankrike,
underkännande Kinas länshöghet öfver Annam, ställde
Annam och Tong-king under sitt protektorat. Då han
icke kunde uträtta något i denna sak, lemnade han
Paris, hvarefter Kinas minister i Berlin, Li Fong Pao,
fortsatte underhandlingarna. 1886 återkallades han
äfven från London (och Petersburg). Död 1890 i Peking.
Tsesarevitj och tsesarevna. Se Tsar.
Tsetsé-flugan, Glossina morsitans Westw., zool.,
en nära vår bekanta »stickfluga» (Stomoxys
calcitrans L.) stående flugart (ordn. Diptera bland
Insecta), som är obetydligt större än den vanliga
husflugan. Mundelarna bilda, såsom hos myggorna,
ett stickande sugrör, hvilket hålles framåtsträckt,
då det icke begagnas, liksom hos stickflugan. Vid
roten af den sista antennleden sitter ett långt, något
krökt bihang, från hvilket utgår en rad långa, styfva,
med små grenar försedda borst. Ryggen är brun, med 4
svartaktiga, långsgående strimmor. Bakkroppen består
af 5 segment. Det första är gulhvitt; de 4 följande
hafva vid sidorna mörkbruna band, hvilka blifva
smalare mot midtlinien. Benen äro gulhvita. Hela
kroppen är borsthårig. Genom Livingstones och Charles
Anderssons resor i det inre af södra Afrika blef
denna ödesdigra fluga närmare känd. Hennes styng
äro ytterst giftiga för tam nötboskap, hästar och
hundar, hvaremot menniskor, får, getter och diande
kalfvar samt alla vilda djur icke erfara några svåra
följder af hennes angrepp. Det behöfves blott några få
flugors styng för att inom kort döda en tam dragoxe,
och många expeditioner i det inre Syd-Afrika hafva
misslyckats och måst skyndsamt vända tillbaka, emedan
deras dragare blifvit dödade af tsetsé-flugan. Den
förekommer i vissa trakter (»flugland»), men
saknas deremot alldeles i andra. Enligt Livingstones
uppgift kan det inträfia, att gränsen för ett sådant
»flugland» utgöres af en flod, på hvars andra strand
flugan icke trifves, ehuruväl den lätt kan flyga öfver
floden och naturbeskaffenheten är lika å båda sidor om
denna. Flugan finnes aldrig å öppna slätter, endast
i busk- och skogsmark. Den omnämnda immuniteten hos
vissa djur, särskildt för diande kalfvar, är högst
egendomlig. En kalf kan sålunda utan fara förtära
mjölken af den genom tsetsé-flugans styng dödssjuka
kon; men om en hund dricker af samma mjölk, är han
hemfallen åt döden. Det gift, som meddelas djuren
genom flugans styng, är, att döma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
