Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschernaja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter skildringen af förgiftningssymtomens förlopp,
otvifvelaktigt af septisk natur, angripande i
synnerhet musklerna, så att dessa blifva sköra och
likasom upplösta, hvarjämte blodet blir förstördt
och minskas i mängd. O. T. S.
Tset-Tve. Se Akjab.
Tsien (äfven kalladt mes), namn på ett mynt och en
vigt i Kina, = 1/10 liang l. tael (se Kasj och
Katty).
Tsi-nan, hufvudstad i kinesiska prov. Sjan-tung,
ligger nära Hoang-hos högra strand och omgifves af
tredubbla vallar och murar. Folkmängden uppgår till
omkr. 100,000 pers., deraf omkr. 2,000 muhammedanska
familjer. Staden är säte för en romersk-katolsk biskop
och flere protestantiska missioner. Utanför vestra
stadsporten upprinna trenne starka källor med ljumt
vatten, hvilket berömmes för sina medikamentösa
egenskaper och är så rikligt, att det i stadens
norra del bildar en vacker sjö, som genom flytande
trädplanterade bankar fördelats i kanaler och prydts
med pittoreska sommarvillor.
Tsing. Se Kina, sp. 700, och Mandsju.
Tsintsarer (zinzarer, macedo-valaker, kutzo-valaker)
kallas några med rumanerna beslägtade stammar,
spridda i Albanien, Macedonien och på grekiska
fastlandet. Den nordligaste af dessa stammar
äro de s. k. dassareterna l. massareterna i
de berg, som skilja Macedonien från Albanien;
söderut, i Pindosbergen, s. ö. om Janina, bo de
s. k. storvalakerna, omkr. 50,000 pers., och sydligast
de s. k. bovierna, i närheten af Lamia, vid Fidaris
källor och vid Mavronero (Kefissos) till ett antal
af omkr. 11,000 pers. Tsintsarerna (ett namn, som
de erhållit af slaverna för sitt uttal af siffran 5
med tsints i st. f. de daciske rumanernas tsjintsj)
kalla sig, enl. F. Kanitz, hälst rumuni och betrakta
sig som afkomlingar af romarna och särskildt af de i
Macedonien bosatta romerska kolonister, om hvilka
dock historien ingenting känner. Grekerna kalla
dem kutzo-valaker (»haltande valaker»), och under
bysantinska tiden hette de mavro-valaker (»svarta
valaker»). Deras språk är väsentligen det rumanska,
endast starkare uppblandadt med deras grannars, i
synnerhet grekernas, mindre med slavernas, och talas
i flere dialekter. Men jämte sitt eget tala de alltid
de dem omgifvande folkens språk samt nästan allmänt
dessutom nygrekiskan såsom handelsspråk. Tsintsarerna
närma sig i allmänhet mer till grekerna än till
rumanerna och skola säkerligen med tiden helt och
hållet uppgå i de förre. De tillhöra allmänt den
grekisk-ortodoxa kyrkan, men liturgien läses på
det rumanska språket. Om tsintsarernas antal kan
ingenting med noggranhet uppgifvas.
Tsjad. Se Tsad.
Tsjadda. Se Binue.
Tsjakma. Se Babianer.
Tsjakå, sjakå, tjakå, (T. tschako,
Fr. chako, shako, tchako, af Ung. csákó), krigsv.,
en cylindrisk, upptill vanligen något vidare,
styf hufvudbonad af läder eller filt, försedd med
åtskilliga prydnader, pompon och möjligen
en uppstående
plym. Den var under början af 1800-talet i bruk
vid de flesta arméer. – Benämningen tsjakå gifves
äfven åt den låga, cylindriska eller upptill något
smalare hufvudbonad, som ännu nyttjas i flere
arméer, och som i Sverige kallas keppi (se d. o.).
C. O. N.
Tsjalkar (Tjolgar), sjö i Turkestan (se d. o.).
Tsjambal (Eng. Chambal), största bifloden till
Djamna i Indien, rinner upp på Vindhjabergen i
Central-Indien, flyter först i nordlig, derefter
i nordöstlig riktning genom Central-Indien och
Radjputana samt bildar efter föreningen med sin
högerbiflod Parbati gräns mellan Radjputana och
divisionen Agra i Nord vestprovinserna å ena sidan
och Gwalior i Central-Indien å den andra. Flytande i
sitt nedre lopp mot ö. s. ö., mynnar T. ut från h. i
Djamna mellan Itawa och Kalpi. Längd omkr. 650 km.
Tsjambesi. Se Kongo, sp. 1,164.
Tsjang. Se Tjang.
Tsjang-sja. Se Tjang-sja.
Tsjantabon, näst Bangkok den förnämsta hamn- och
handelsstaden i Siam, vid en flodmynning nära
Siamviken och Kambodjas gräns. Den har stora
skeppsbyggerier och rika fisken samt drifver en
liflig exporthandel från de sydöstra provinserna. I
befolkningen ingår ett stort antal birmaner och
kineser.
Tsjasjka. Se Sjasjka.
Tsjecher (Tsjech. cechy, af oviss härledning)
är det inhemska namnet på de till den vestslaviska
gruppen hörande slaviska stammarna i Böhmen (böhmare
l. tsjecher i inskränkt mening), Mähren (mährer)
och en del af nordvestra Ungern (slovaker). Den
nuvarande språkgränsen följer ungefär linien Taus
(nära Böhmens sydvestra gräns), Krumau, Brünn,
Pressburg, Unghvár, Troppau, Olmütz, Reichenberg,
Melnik, Leitmeritz, Pilsen och Taus, ehuru
tsjecher finnas spridda i de flesta österrikiska
stater. Med språket som beräkningsgrund var hela
antalet tsjecher i österrikisk-ungerska monarkien
vid folkräkningen 1880 7,074,417, deraf 5,181,611
i den österrikiska och 1,892,806 i den ungerska
rikshälften. Dertill komma omkr. 54,000 i preussiska
staten (Schlesien). Mellan tsjecherna i inskränkt
mening och mährerna bildar landgränsen mellan Böhmen
och Mähren äfven dialektgränsen, men den slovakiska
dialekten går öfver Ungerns politiska gräns in i
nordöstra Mähren. Om tsjechernas språk och literatur
se Böhmiska språket och literaturen samt Slovakiska
språket och literaturen. Om tsjechernas historia se
Böhmen (Historia) och Mähren.
Tsje-kiang, provins i östra Kina, begränsad i
n. af Kiang-su, i v. af Ngan-hoei och Kiang-si,
i s. af Fokian och i ö. af hafvet. Areal 95,000
qvkm. Omkr. 11,8 mill. innev. Med undantag af
en liten del af Jang-tse-kiangs deltaland, der
de stora städerna Hu-tsjau, Kia-hing, Hang-tsjeu,
Sjao-hing och Ningpo ligga, tillhör provinsen Nansjans
bergssystem, som delar den i en nordlig del, vattnad
af Tsin-tang-kiang, och en sydlig del, som tillhör
Ta-tjes flodområde. Dalarna mellan bergen äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
