Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullgarn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kammarskrifvare, 30 biträdande kammarskrifvare (hvilka
endast åtnjuta arvode), 9 tullinspektörer och 16
tullkammareföreståndare (med arvode). Till öfver-
och underbetjente hörde 39 öfveruppsyningsmän,
33 kustsergeanter, 12 jaktuppsyningsmän, 55
uppsyningsmän, 3 biträdande uppsyningsmän (med
arvode), 3 kustuppsyningsmän, 20 gränsridare,
58 kustvakter till sjös, 75 kustvakter till häst
eller fot, 409 vaktmästare, 6 kammarvaktmästare,
59 roddare, 244 kustroddare och 31 jaktbåtsmän
samt dessutom extra ordinarie tjenstemän och
betjente. Aflöningsförmånerna för den å ordinarie
stat anställda personalen, hvilka bestå i lön,
tjenstgöringspenningar och två ålderstillägg, de
sistnämnda utgående med halfva beloppet efter fem
och återstående hälften efter tio års tjenstetid
i graden, vexla för tjenstemännen mellan 8,000
kr. och 2,400 kr. och för betjeningen mellan
3,000 kr. (för öfverbetjente) och 800 kr. Arvodena
å extra stat uppgå för biträdande kammarskrifvare
till 1,400 kr., för tullkammareföreståndare
(tjenstemän vid smärre tullplatser) till 400 eller
200 kr. och för biträdande uppsyningsmän till 800
kr. Vissa af de högre tjenstemännen tillsättas
af K. M:t på förslag af Generaltullstyrelsen,
de öfrige af Generaltullstyrelsen. – Till
tullstaten höra jämväl de för skeppsmätningen
(se d. o.) anställde tjenstemännen.
L.
Tullstatens enskilda pensionsinrättning afser att
bereda pensionsunderstöd åt aflidna tulltjenstemäns
och betjentes efterlemnade enkor och oförsörjda
barn. Dess första reglemente fastställdes af K. M:t
d. 7 Maj 1805. Nu gällande reglemente är af d. 30
Maj 1884. Inrättningen förvaltas af en särskild
direktion med chefen för Generaltullstyrelsens
revisionsbyrå såsom sjelfskrifven ordförande samt
sex ledamöter, af hvilka tullfiskalen i Stockholm
såsom inrättningens ombudsman är sjelfskrifven och
de öfrige utses genom val för ett år i sänder bland
inrättningens delegare i Stockholm, hvarvid äfven
suppleanter i direktionen väljas. Direktionens
ordförande och ledamöter, såväl ordinarie som
suppleanter, åtnjuta icke någon ersättning för sina
uppdrag. Generaltulldirektören är såsom sådan icke
delegare i inrättningen. – Inrättningens kassa har
hufvudsakligast tillkommit och vidmakthålles genom
reglementerade bidrag af dess delegare, hvilka äro
skyldiga att inträda och qvarstå i inrättningen. Den
åtnjuter icke något direkt statsanslag. Pensioner från
inrättningen utgå med högst 15 proc. af den lön eller
pension, hvarefter delegaren enligt reglementet till
pensionsinrättningen sist bidragit. Inrättningens
behållna fond, hvilken till följd af sjunkande
räntesatser m. m. under de senaste åren minskats,
uppgick vid 1890 års slut till 291,590 kr. 70 öre. L.
Tullstorp, socken i Malmöhus län, Vemmenhögs
härad. Areal 1,354 har. 881 innev. (1890). T. bildar
med Svenstorp ett regalt pastorat, Lunds stift,
Vemmenhögs kontrakt.
Tullstyrelsen. Se Generaltullstyrelsen.
Tulltaxa (tulltariff), den taxa, hvari finnes stadgadt
såväl hvilka varor äro tullpligtiga eller
tullfria som ock beloppet af den tullafgift, som
skall för hvarje tullpligtig varuartikel utgå, samt
grunden för afgiftens beräkning. – Sedan riksdagen
afgjort frågorna härom och för K. M:t anmält sitt
beslut, sanktioneras och utfärdas tulltaxan af
K. M:t. Nu gällande tulltaxa är af K. M:t gillad
och fastställd d. 16 Okt. 1891 att lända till
efterrättelse fr. o. m. d. 1 Jan. 1892. Denna taxa
upptager under 681 särskilda nummer de varor,
hvilka vid införsel äro tullbeskattade eller
tullfria. De förra förtullas i allmänhet efter
vigt, men äfven i vissa fall efter rymdmått, värde
eller stycketal. Taxan talar hvarken om någon
utförseltull eller något allmänt import- eller
exportförbud; dock äro vissa sådana förbud genom
särskilda förordningar stadgade såväl för införsel,
bl. a. af varor med oriktig ursprungsbeteckning samt
vid fara af smitta genom kreatur och varor, som för
utförsel af undermåligt virke från Norrbottens och
Vesterbottens län. Taxan meddelar underrättelser
om hvad vid dess tillämpning bör iakttagas; och
dessa underrättelser innehålla bl. a. bestämmelser
om beloppet och grunderna dels för debiteringen
af lastpenningar, dels för den restitution,
som af tullmedlen utgår vid export af inom
landet förarbetade utländska, förtullade varor.
L.
Tullus Hostilius var enligt fornsägnerna den tredje
i ordningen af Roms konungar. Krigisk och maktlysten,
anföll han staden Alba, hvilken efter tvekampen mellan
Horatierna och Curiatierna (se Horatius 1) lades
under Roms välde. Han egnade i början af sin regering
föga uppmärksamhet åt de religiösa angelägenheterna,
men skall sedan hafva blifvit vidskeplig och under
ett i ej behörig ordning företaget offer blifvit
ihjelslagen af en blixt, sänd från den förtörnade
Jupiter. T. H:s person tillhör, såsom lätt inses,
sagans område. R. Tdh.
Tullverket, den under Finansdepartementet hörande
statsinrättning, bestående af Generaltullstyrelsen
(se d. o.) och den derunder lydande tullstaten
(se d. o.), som har förvaltningen af tullväsendet
sig anförtrodd.
Tuln (Tulln), stad i Nedre Österrike,
på Donaus högra strand, ofvanför Wien. 3,234
innev. (1880). T. är en af de äldsta städerna i landet
och var på karolingernas tid säte för markgrefvarna
i Ostmark.
Tulou [tylou], Jean Louis, fransk flöjtist, f. 1786,
d. 1865, elev af Wunderlich, blef 1804 flöjtist
vid Italienska operan i Paris och 1813 vid Stora
operan, der han oafbrutet – utom 1822–26, då han
var i onåd hos regeringen – verkade till 1856, på
slutet tillika såsom konservatorieprofessor. Sitt
rykte vann han genom Lebruns opera »Le rossignol»,
der han härmade näktergalen och slog sin rival
Drouet ur brädet. Eget nog motsatte han sig ihärdigt
införandet af Böhms förbättrade flöjtmekanism. Hans
kompositioner utgöra öfver 100 arbeten för flöjt.
A. L.
Tulp, Nicolaas, holländsk anatom,
f. 1593, med. doktor 1614, praktiserande läkare i
Amsterdam och lärare i anatomi vid Chirurgijns-gild
derst. (1626), är vida bekant genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
