- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
947-948

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turban ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

siden eller lärft, hvilket viras och flätas
omkring en halfklotformig eller cylindrisk mössa
utan skärm. Turbanen är ett kännetecken på de
»rättrogne». Grön turban får bäras endast af
profeten Muhammeds afkomlingar; hvit turban var ett
kännetecken på de skriftlärde och adeln, medan det
lägre folket bar brokig turban. Inom den turkiska
ämbetsmannaverlden är turbanen numera utträngd af
fessen (se derom d. o.). – I början af 1800-talet
fick turbanen tillfälligt insteg i den europeiska
modeverlden såsom en del af bedagade damers paryr. – Inom
heraldiken var turbanen ett tecken for korsfarare.

Turban, Ludwig Karl Friedrich, badensisk statsman,
född i Bretten 1821, blef efter tjenstgöring
inom juridiska och civila verk 1872 president i
handelsministeriet och 1876 derjämte statsminister
och ministerpresident. Sedan handelsministeriet
1881 upphäfts, innehade T., med bibehållande
af ministerpresidentposten, en tid chefskapet
för ministeriet för storhertigliga huset och
inrikesministeriet. Sedan 1872 har han varit
ledamot af tyska förbundsrådet. T. är till sina
politiska åsigter moderat nationalliberal och har på
landtdagarna alltid skarpt motsatt sig det klerikala
partiets fordringar.

Turbellaria, hvirfvelmaskar, zool., en ordning
bland plattmaskarna, indelas vanligen i tre
underafdelningar: Rhabdocoela, Dendrocoela och
Rhynchocoela l. Nemertina (»snörmaskar»). Nemertinerna
äro skildkönade och hafva en långsträckt,
bandlik form, med rak tarm, utmynnande i en
bakre öppning. I främre änden finnes ett slags
utstjälpbar snabel. Se vidare Hvirfvelmaskar.
O. T. S.

Turbiglio [-bi’lljå], Sebastiano, italiensk filosof,
f. 1842 i Piemont, sedan 1877 professor i filosofiens
historia vid Roms universitet, har vunnit ett namn
äfven utom sitt fädernesland genom filosofiska
skrifter, bland hvilka må nämnas La filosofia
sperimentale di Giovanni Locke ricostrutta
(1867),
Della »libera necessità» dei fatti umani (1869) och
Analisi storico-critica della critica della ragion
pura
(1881).

Turbin (Fr. turbine, af Lat. turbo, snurra), mek.,
benämning på flere olika slag af vattenkraftsmaskiner
(»vattenhjul»). Vanligen förstår man dermed ett
ringformigt hjul, som genomströmmas af vattnet,
hvilket dervid förändrar hastighet eller riktning,
hvarvid hjulet sättes i rörelse antingen genom
reaktionen eller genom trycket hos det utströmmande
vattnet. Man kan äfven säga, att turbiner äro
vattenmotorer, vid hvilka vattnet, genom sin
lefvande kraft kommer till verkan. För öfrigt kunna
anordningarna vara väsentligt olika. Antingen strömmar
vattnet från den inre omkretsen till den yttre eller
i motsatt riktning eller ock från den ena plana sidan
till den andra. Vattnet inkommer vanligen genom ett
orörligt styr- eller ledhjul (se fig. I, B), med ett
antal krökta skoflar, och ledes derigenom till drif-
eller löphjulet (se fig. I, A), som äfven innehåller
dylika skoflar och roterar kring turbinaxeln. Denna
är oftast vertikal, men i flere fall gör man bruk
af turbiner med horisontal axel. – Sedan lång tid
tillbaka har man nyttjat motorer, som äro beslägtade
med turbinerna, och de synas hafva tillkommit af
bemödandet att vid qvarnar så direkt som möjligt
sätta qvarnstenen i rörelse från motorn. Dit höra de
i Sverige fordom begagnade »sqvalthjulen» med

illustration placeholder
Fig. 1.


vertikal axel och flere i förening dermed stående
vertikala skoflar, som sattes i rörelse af det genom
en nedåt afsmalnande stupränna kommande vattnet. Denna
maskin förbättrades genom att man krökte skoflarna
skedformigt och omgaf hjulet med en cylindrisk
trätrumma. Verkan uppstår här genom vattnets stöt mot
skoflarna och blir derför mycket liten. Annorlunda
förhåller det sig med de verkliga turbinerna, hvilka
i hög grad tillgodogöra vattnets kraft. Uppfinningen
af dem föranleddes af de vigtiga upptäckter i fråga
om vätskors rörelse, hvilka vid slutet af 1700-talet
gjordes, i synnerhet af Daniel Bernoulli. Man fann
bl. a., att när en vätska utströmmar ur ett kärl,
uppstår en reaktion på kärlet, visande sig genom ett
tryck i motsatt riktning mot utströmningen. »Segnerska
hjulet» (se d. o.) och de detta liknande s. k. skotska
turbinerna grunda sig derpå. Men det är de franske
ingeniörerna Burdin och i synnerhet Fourneyron
(se denne), som man har att tacka för uppfinningen
af turbinerna. År 1827 byggde den sistnämnde den
första maskin af detta slag, der vattnets kraft
tillgodogjordes med en hög verkningsgrad. Sedermera
hafva flerfaldiga olika konstruktioner af turbiner
uppfunnits. – Dessa kraftmaskiner kunna indelas
i klasser efter olika grunder. Sålunda skiljer
man mellan radialturbiner och axialturbiner. Vid
radialturbinerna strömmar vattnet från den ena till
den andra omkretsen genom det roterande hjulet, och
de sägas ega yttre eller inre pådragning eller vara
yttre eller inre radialturbiner, alltefter som vattnet
införes på den yttre eller den inre omkretsen af
drifhjulet. Fourneyrons turbin är af sistnämnda slag. Vid
axialturbinerna förblir vattnet på konstant afstånd
från rotationsaxeln. Dessa turbiner (fig. 2) härröra
från Jonval och Henschel, hvilka ungefär samtidigt
och oberoende af hvarandra gjorde denna vigtiga
uppfinning. – Vanligen låter man vid turbinerna
vattnet komma uppifrån; de sägas då hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free