Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turkiet, stundom kalladt Osmanska l. Ottomanska riket (Turk. Devlet-i-osmanije l. Memalik-i-osmanije, »osmanlanden»), utgöres af vidsträckta landområden i sydöstra Europa, vestra Asien och nordöstra Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(koppar, jern, silfver, bly, qvicksilfver, kol
o. s. v.) ligger flerestädes ännu obegagnad. Dock
utföras bly (från Gallipoli), koppar, borax, smergel,
natron, asfalt och sjöskum samt i synnerhet salt
(åren 1881–82 244 1/5 mill. kg., 1882–83 140 1/6
mill. kg.), hvaraf mer än 1/3 från Smyrna. Grufvorna
i Asien gifva omkr. 700 tusen kg. silfver, 175 tusen
kg. bly, 1 1/4 mill. kg. koppar, men kunde gifva
flerdubbelt mer. Ur allmän kommersiel synpunkt
står också industrien mycket lågt, ehuru vissa
alster vittna om högt uppdrifven färdighet. Det
inhemska, för den stora massan af befolkningen mycket
inskränkta behofvet tillfredsställes till största
delen af små yrkesidkare, hvilka i sina basarer
(på en gång verkstäder och bodar, ordnade efter
yrken) med de allra enklaste verktyg förfärdiga
goda varor, särskildt koppar-, mässings- och
lerkärl, vapen, skodon och andra lädervaror, pipor,
guldsmedsvaror, i synnerhet filigransarbete, siden-
och sammetsbroderier m. m. Särskildt utmärkta äro
färgerierna; i fråga om färgernas varaktighet
öfverträffa deras fabrikat de europeiska. Af
storindustri äro numera endast ylleväfverierna
(smyrnamattor, »turkiskt kläde» o. s. v.) nämnvärda,
och en del hithörande alster är ännu oöfverträffad
i hållbarhet samt i mönstrets och färgvalets smak.
Handeln lider i hög grad af den usla förvaltningen,
af monopolväsende och dåliga kommunikationer. En
stor del af Asiatiska T. och vissa mindre områden i
Europ. T. sakna anlagda vägar, hvarför transporter
måste ännu i dag såsom för tusentals år sedan ske
med karavaner (kameler, mulåsnor, hästar). I det
inre landet ombesörjes grosshandeln hufvudsakligen
af greker och armener, detaljhandeln af turkar,
greker, syrer och judar, men här felas så godt som
fullständigt statistiska siffror för varuutbytet. Den
utländska handeln ligger till stor del i händerna
på utländingar (greker, italienare, fransmän och
tyskar). För export och import lemnar visserligen den
årliga turkiska statskalendern (sal-namé, »årsbok»)
officiella uppgifter, men dessa hafvra icke samma
statistiska noggranhet och värde som andra europeiska
lands. Enligt Almanach de Gotha 1892 hade importen
1889–90 ett värde af 2,104 mill. piaster (deraf
från Storbritannien 914,5, från Österrike-Ungern
409, från Frankrike 254,37 och från Ryssland 173,3
mill. piaster) och exporten ett värde af 1,517,24
mill. piaster (deraf till Storbritannien 583,4, till
Frankrike 426,95, till Österrike-Ungern 135,4 och
till Ryssland 32,4 mill. piaster). I importen ingingo
spanmål för 188,64, garn, väfnader och kläder för
563,7, socker för 125,95, kaffe för 95,345, hudar och
skinn för 52,54 mill. piaster, och i exporten russin
för 201,7, spanmål för 134, råsilke och kokonger
för 113,5, ull och mohair för 116,8, opium för 80,4,
galläpplen för 54,4 mill. piaster.
Kelativa betydenheten af de större näringsgrenarna
framgår af följande tablå:
| Jordbruk. proc. | Boskapssk. proc. | Skogssk. proc. | Bergsbr. proc | Industri. proc | |
| Import: | 34,4 | 10,8 | 1,4 | 5,8 | 47,6 |
| Export: | 63,5 | 18,9 | 4,9 | 2,6 | 10,1 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
