Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 1033-1034 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turner ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

djupgående 11 fot. Den roddes med 19 par åror med 4
man vid hvarje åra. Besättningsstyrkan var 260
man. Bestyckningen utgjordes af 11 st. 12-pundiga
och 2 st. 18-pundiga kanoner på batteriet samt 2
st. 12-pundiga kanoner och 28 st. 3-pundiga nickhakar
på öfre däck. Fartyget hade polacker-tackling och
tre master. – Den första hemmeman konstruerades
af Chapman 1769 och byggdes å Sveaborg. Dess längd
öfver stäf var 110 1/2 fot, bredd på timren 27 1/2

Fig. 1

fot och djupgående 9 fot. Dess bestyckning var
18 st. 12-pundiga kanoner på batteriet samt 4
st. 3-pundiga kanoner och 20 st. 3-pundiga nickhakar
på däck. Den roddes med 14 par åror och hade, i likhet
med senare byggda hemmemor, fregatt-tackling. År
1789 konstruerades och byggdes flere hemmemor,
såsom »Erik Segersäll», »Birger Jarl» och »Styrbjörn»
(fig. 1), något större och kraftigare bestyckade än
den föregående samt med en besättningsstyrka

Fig. 4

af 240 man (deraf 100 landtsoldater), och ännu 1805
uppgjorde Chapman ritningar till denna fartygstyp. –
»Udenma Torborg» konstruerades af Chapman 1770 och
sattes i sjön 1772. Dess längd öfver stäf var 121
fot, bredd på timren 29 fot och djupgående 8 1/2
fot. Besättnings-styrkan var 220 man. Bestyckningen
utgjordes af 9 st. 12-pundiga kanoner midskepps på
däck, 2 st. 18-pundiga kanoner för-ut på däck under
backen samt 2 st. 12-pundiga kanoner i kajutan under
hyttdäcket. Fartyget roddes med 20 par
åror (4 man vid hvarje åra) samt hade tre
master. Fig. 4 visar »Udenma Ingeborg». – Jfr Arméns
flotta. J. G. B.

Turunmaa [-ma]. Se Turuma.

Turö, dansk ö s. om Fyen och ö. om Taasinge,
är 8 qvkm. stor och har 1,395 innev. (1890),
hvilka idka sjöfart, fiske och skeppsbyggeri. Den
utgör egen socken i Sunds herred, Svendborg amt.
E. Ebg.

Tusanli. Se Jesjil Irmak.

Tuscaloosa [töskälusä], stad i nord-amerikanska
staten Alabama, vid Tombigbees biflod Black
Warrior. 2,418 innev. (1880). I T. ligga statens
universitet och dårvårdsanstalt.

Tuscarora, en indianstam, som förr innehade norra
delen af staten Carolina, Nord-Amerika. I början
af 18:de årh. förenade de sig med det irokesiska
folkförbundet. En liten återstod existerar i vestra
delen af staten New York.

Tusch (Fr. touche). Se Touche.

Tusch (T. tusche, af Fr. toucher, i bet. öfverdraga
med svärta). I svenskan begagnas detta ord
liktydigt med kinesisk tusch (T. chinesische t.,
chin. dinte, Fr. encre de la Chine, Eng. china-ink,
indian ink) för att beteckna ett svart färgstoff,
sammansatt af sot af olika art (jfr Kimrök)
med ett bindämne (husblås, gummi) och vanligen
också någon parfym (mysk, kamfer). Detta färgstoff
förekom ursprungligen i fast form såsom stänger
eller kakor, hvilka refvos i vatten, men numera
användes oftast flytande tusch. Kineserna begagna
fortfarande tusch vid skrifning (de skrifva ock med
pensel), och sjelfva ämnet torde först på 1600-talet
genom den då uppblomstrande handeln med Kina hafva
blifvit allmännare bekant i Europa. Den tusch, som nu
användes, är mestadels af europeisk tillverkning. –
Det tyska ordet tusche har den vidsträcktare
betydelsen af färg i allmänhet, för såvidt den
förekommer i form af stänger eller kakor och rifves
med vatten.

Tuscher, Marcus, tysk konstnär, f. i Nürnberg 1705,
d. i Köpenhamn 1751, utbildades först till målare
hos J. D. Preisler i sin födelsestad och reste sedan
till Rom, der han sysselsatte sig med arkitektur,
stämpelskärning och radering. I Italien gjorde han
ritningar till flere kyrkor och andra byggnader. Der
lärde han också känna den danske tecknaren kapten
F. L. Norden, till hvars resebeskrifning han sedan,
under ett besök i England, raderade tvänne blad. Efter
Nordens död (1742) fick T. uppdrag att i Köpenhamn
utföra alla återstående raderingar till samma
arbete. I Köpenhamn visade han sig tillika verksam
inom den äldre konstakademien, skref ett arbete om
byggnadskonsten, utkastade planen till Amalienborgs
slott med Fredrik V:s staty och målade åtskilliga
taflor. T. blef kallad »Nordens Bernini». Han var
utan tvifvel en verklig talang, men på samma gång
ett oroligt hufvud, fullt af jäsande idéer. Ph. W.

Tuschlaf, Umbilicaria pustulata Hoffm., bot., en på
stenar och klippor växande laf, hvars bål är från
det centrala fästet skiflikt utbredd åt alla sidor
och försedd på öfre ytan med rundade eller aflånga
utbuktningar, motsvarade af gropar å den undre,
ljusgråa sidan, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>