Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tusensköna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
scener ur den hel. Gallus’ lefnad (båda i S:t Gallen).
Tutor, Lat., förmyndare.
Tutrakan (Turtukai), stad i furstendömet Bulgarien,
vid Donau, midt emot det rumanska Oltenizza och floden
Arges’ mynning. Omkr. 7,500 innev. T. är den romerska
orten Transmarisca i Nedre Mesien.
Tutti. Se Tutto.
Tutti frutti (Ital., »alla slags frukter»),
glacepudding med sylter och frukter uti; i öfverförd
betyd. hvarjehanda, likt och olikt, potpourri.
Tuttlingen, stad i würteinbergska Schwarzwaldkretsen,
på ömse sidor om Donau, nära Badens gräns. 8,746
innev. (1885). Tillverkning af skoarbeten, kirurgiska
instrument (största fabrik i Tyskland), eggjern,
läder m. m. Vid T. vunno de kejserlige och bajrarna
d. 24 Nov. 1643 en seger öfver fransmännen under
Josias Rantzau.
Tutto, fem. tutta, plur. tutti, tutte, Ital., musikt.,
all, hel, alla. Ex. Tutta la forza, med all kraft;
tutte corde, alla strängar; tutti, alla stämmor
medverka (i motsats till solo eller soli,
o. s. v. A. L.
Tutuila, en af Samoa-öarna i Polynesien, är
till storleken den tredje i ögruppen, bergig och
af vulkanisk karakter. Den är 27 km. lång, högst 8
km. bred och har på en areal af 139 qvkm. en folkmängd
af omkr. 3,800 pers. Förnämsta handelsplatsen,
Leoni, på sydvestra kusten, har dålig ankargrund och
kan anlöpas endast af kustfartyg. På södra kusten
ligger den stora och fullt säkra hamnen Pagopago,
en amerikansk hamn- och kolstation, som ofta besökes
af ångare, hvilka gå mellan San Francisco, Honolulu,
Auckland och Sidney.
Tuulikki [tul-], Finsk mytol. Se Tapio.
Tuulois [tul-], socken i Tavastehus län, Finland,
Hauho domsaga och härad, är ett imperielt pastorat
af 3:dje kl., Borgå stift, Hollola kontrakt. Areal
203 qvkm. 1,938 innev. (1889). Befolkningen är
finsktalande. A. G. F.
Tuuri [turi], Finsk mytol., en luftgudomlighet, som
bodde bakom nio haf i en »ny, obetäckt stuga». Hans
parallelnamn är Palvoinen. Det förra namnet svarar
emot det estniska Turis
l. Taara och torde vara lånadt från skandinavernas
Tor. Det senare förklaras af Lönnrot såsom
betydande »den, som med böner betjenas»; af
andra anses det vara en förändring af Pilvinen,
»den molnrike» eller »molnens herskare».
O. G.
Tuusniemi [tus-], socken i Kuopio län, Finland, Kuopio
domsaga och härad, utgör ett imperielt pastorat af
3:dje kl., Kuopio stift och domprosteri. Areal 552
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 7,115 pers. (1889).
A. G. F.
Tuxen, Lorents, dansk patriot, f. 1618, d. 1682 såsom
vicepresident i hofrätten, visade under kriget 1658–59
(han var då förvaltare på drottning Sofia Amalias
gods i Hirsholms amt i Nordsjälland) stort mod och
förslagenhet, då han skaffade upplysningar om svenska
härens förehafvanden och båtledes, vanligen nattetid,
bragte dem till Köpenhamn. E. Ebg.
Tuxen, Johan Cornelius, dansk sjömilitär,
författare, född 1820 i Köpenhamn, lärare vid
sjökadettskolan 1848–67, död såsom f. d. kapten 1883,
utgaf jämte flere populära arbeten i astronomi och
meteorologi Den danske og norske sömagts historie fra
de ældste tider indtil vore dage (1875) och
Söfarten og skibsbygningskunsten (1879) samt i förening
med. sin äldre broder Georg Emil T. (f. 1814,
d. 1875 såsom kommendör och navigationsdirektör) en
Lærebog i navigation med tilhörende tabeller (1856;
4:de uppl. 1877). 1864–79 var T. ledamot af riksdagen
(folketinget). – T:s broder Nikolaj Elias T. (f. 1810,
d. 1891) var 1858–83 maskindirektör vid flottan och
sedan 1864 derjämte direktör för skeppsbyggeriet. Han
spelade en rol i det politiska lifvet såsom medlem
af grundlagsstiftande riksförsamlingen (1848),
folketinget (1852–58), riksrådet (1856–63) och,
sedan 1873, af landstinget. - N. E. T:s son
Laurits Regner T., målare, född d. 9 Dec. 1853
i Köpenhamn, har studerat vid konstakademien och
under V. Kyhn samt sedan 1875 utställt arbeten,
till en början kustlandskap med fiskare, sedan
hufvudsakligen porträtt, bland hvilka två stora
porträttgrupper af den danska konungafamiljen.
E. Ebg. Ph. W.
Tuy [tui], stad i spanska pror. Pontevedra
(Galicien), på högra stranden af nedre Mifio, midt
emot den portugisiska gränsfästningen Valença
do Minho, vid jernvägen Orense–Vigo. Omkr. 12,000
innev. Biskopssäte. Vin- och fruktodling. Omkr. 7
km. högre upp vid floden ligger badorten Caldelas,
med svafvelkällor af 46–49 graders värme.
Tübingen, stad i würtembergska Schwarzwaldkretsen,
ligger i en af Neckardalens vackraste trakter, vid
Ammers och Steinlachs förening med Neckar och vid
jernvägen mellan Stuttgart och Sigmaringen. 12,660
innev. (1885). Den inre staden har trånga, krokiga
och branta gator, med gamla, oansenliga hus, men
de båda i senare tid uppståndna förstäderna hafva
en modern karakter, särskildt Wilhelmsstrasse
med universitetshusen. Märkligaste byggnaderna
äro det gamla hertigliga slottet Hohentübingen,
bygdt 1507–40 på en staden beherskande höjd
och nu innehållande universitetsbiblioteket,
observatorium, kemiskt laboratorium m. m., den
sengotiska stiftskyrkan (1469–83) samt de nya
universitetsbyggnaderna. Skalderna Uhland och
Hölderlin hafva monument i staden. T:s förnämsta
ryktbarhet är universitetet, stiftadt 1477 af grefve
Eberhard den skäggige. Det antog reformationen
1534, och 1536 förenades dermed ett protestantiskt
teologiskt seminarium (det s. k. stift). Medan öfriga
tyska universitet hafva endast 4–5 fakulteter, har
T:s universitet 7, i det 1817 en statsvetenskaplig och
en katolsk-teologisk (förut i Ellwangen) och 1863 en
naturvetenskaplig fakultet inrättades. Den förnämsta
fakulteten har länge varit den evangelisk-teologiska
(se vidare Tübingen-skolan). Antalet lärare 1890–91
var 81 och de studerandes antal 1,393, deraf nära
hälften icke-würtembergare. Utom universitet har
staden gymnasium och realskola. Den kommersiella och
industriella verksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
